Resumé

I denna artikel redovisas resultaten från två enkla enkåtstudier, i vilka nyborjarstudenter och en grupp lårare I doktorander fått ge sin syn på amnet foretagsekonomi Resultaten pekar på att osåkerheten år stor bland nyborjare med avseende på vad som utmårker åmnet. Många ser inte heller sårskilt positivt på den utbildning de skagenomgå och betraktar den snarast som ett medelfor attfågoda arbeten. Lårarnaldoktoranderna å sin sida har en relativt oppen syn på var foretagsekonomins grånser går. De anser vidare att utomstående tenderar att betrakta åmnet som bestående av en fast kårna i form av redovisning men att det i dvrigt år losligt. Artikeln behandlar avslutningsvis resultatens konsekvenser for utvecklingsarbete inom åmnet.

1. Bakgrund

Når Foreningen af Danske Civiløkonomer 1979 firade sitt tjugofemårsjubileum ågnade Erhvervsøkonomisk Tidsskrift ett temanummer åt »Erhvervsøkonomiens udvikling og betydning for samfundet«. I detta tecknåde Erik Johnsen en bild av åmnets utveckling i perspektiven IGÅR, IDAG, IMORGEN (Johnsen, 1979). Dår fanns också en diskussion av Louis Printz om civilekonomernas roll i foretag och samhålle idag och i framtiden (Printz, 1979), liksom en av FDC utarbetad skiss till en framtida ekonomutbildning (Foreningen af Danske Civiløkonomer, 1979). I alia tre fallen anknot diskussionen nåra till resonemang som forts i Sverige i anslutning till den s. k. AU-utrednigen (Ekonomlinjen, fdrvaltningslinjen, linjen for personal- och arbetslivsfrågor, 1981), vårs promemorior och betånkanden varit foremål for en del debatt (jfr t. ex. Dahlgren, 1981; Hågg, 1981 ochjonsson, 1981).

---

*) Professor, fil. dr., Uppsala Universitet. Artiklen modtaget marts 1982.

Framstållningar, som de nyss nåmnda, pekar på betydelsen av synen på foretagsekonomi hos olika ioretrådare for åmnet, då man ska arbeta med dess utveckling. Lika viktigt torde det dock vara att också beakta hur de foretagsekonomiska institutionernas elever ser på åmnet och hur deras syn forhaller sig till lårarnas. Av den anledningen har jag gjort en mindre studie av uppfattningar om åmnet, vårs resultat ska redovisas nedan. Studien innebår en tillåmpning av en metod med en enkel oppen enkåt som utvecklats i ett annat sammanhang (Engwall, 1980 och 1983). Denna anvåndes dels med nyborjare dels med lårare f doktorander som respondenter.

2. Nybörjarnas uppfattningar

For att få nyborjarnas uppfattningar bad jag de 130 studenter som kom till studieorientering och registrering i Uppsala en hosttermin att på ett enkåtformulår ge sina uppfattningar om åmnet foretagsekonomi. Resultatet av enkåten pekade på att de tillfrågade var mycket osåkra. Endast omkring hålften låmnade in svarsblanketter och av dessa var elva blanka eller angav att den svarande inte hade någon uppfattning om det åmne han fhon stod i begrepp att studera. Det var således knappt 40% av de nårvarande som ville ge uttryck for en uppfattning om åmnet. Men åven de avgivna svaren andades osåkerhet, något som klart framgår av de tolkningar som två av mina kolleger gjort av enkåtmaterialet:

»Många av de som svarat på enkåten har våldigt luddiga uppfattningar om vad åmnet innefattar. Hela 15 st (25%) har ingen uppfattning alls. [...] Kanske år det så att många 'tar' ett år på institutionen bara for att få en formell utbildning. Hanka sig igenom utan krav på utbildningen«.

»Mitt intryck år att våldigt få har någon direkt uppfattning om sjålva åmnet. Många år dock på det klara med att det år fråga om redovisning och bokforing. Det vanligaste svaret år att det år viktigt att kunna fek for att i framtiden få arbete; åmnet år matnyttigt. Det år dock for teoretiskt (verklighetsfråmmande?) och ganska tråkigt att låsa. Någon hoppas att få låra sig losa problem. En student anser att det inte år ett vetenskapligt åmne«.

Om man går in i de enskilda svaren finner man bland positiva utsagor
framfor alk uppfattningar om åmnet som marknadsvara efter avslutade

»matnyttigt amne«
»bra att ha betygeta
»ger ett bredare yrkesvalsfalt«
wviktigaste pa linjen«
»kunskaper i foretagsekonomi [kravs] for att kunna ta del i
debatter om arbetsmarknad, foretagsplaneringar och utvarderingara.

De negativa utsagorna dåremot galler sjålva åmnet och studierna. Att
låsa foretagsekonomi forefaller for många att vara något nodvåndigt
ont for att kunna få bra arbete:

»teoretiskt arane med inaktiva PM:n«
»traditionellt amne utan nytankande, mycket PM-arbetew
»ett torrt och verklighetsframmande amnea
»sakerna ar inte svara men tenterna ar mycket svara«.

I kritiken av åmnet kan man spåra såvål formuleringar om åmnets dåliga anknytning till verkligheten som dess låga grad av vetenskaplighet, en illustration av åmnets balansgång mellan praktik och vetenskap, något som egentligen år foretagsekonomins traditionella dilemma:

»Ett ganska torrt och trakigt amne med foga anknytning till
verkligheten. Dock ett matnyttigt amne som ar mycket anvandbart
nar man gar ut i forvarvslivetw.

»Trist amne man laser for att fa jobb inom bankvasendet
och foretagsvarlden och for att dar maximera vinsten.
Egentligen tycker jag det verkar vara foga vetenskapligt«.

De redovisade resultaten kan givetvis diskuteras på grund av den stora andelen blanka svar. Denna kan dock tolkas som ett tecken på osåkerhethos de tillfrågade, något som också pråglar de avgivna svaren. En sådan tolkning skulle leda till slutsatsen att de som inte studerat foretagsekonomihar ganska vaga uppfattningar om åmnet, t o m når de står i begrepp att ågna omkring ett år av sitt liv åt det. Vidare kan man konstatera att situationen tycks vara relativt likartad den som rådde då

Handelshogskolan i Stockholm startade for over sjuttio år sedan. Assar Gabrielsson, diplomerad dårifrån 1911 och den som lade grunden for Volvos utveckling till ett storforetag, svarade nåmligen så hår, når han drygt tjugo år efter sin examen stålides infor en enkåtfråga rorande de forhoppningar han knutit till den utbildning han skulle få vid Handelshogskolan:

»Några sårskilda forhoppningar på utbildningen som sådan hade jag inte. Jag tånkte vål i forstå hand på att examen, som jag skulle taga, skulle hjålpa mig till god anstållning« {Ekonomen, 1934, Nr. 4-5, s. 92).

3. Lärarnas/doktorandernas uppfattning om utomståendes syn på ämnet

De ovan redovisade uppfattningarna om åmnet kan ge intryck av att den foretagsekonomisk utbildningen enbart innebår en slags legitimering for dem som klarar den och en hjalp for arbetsgivare att sortera arbetssokande akademiker. Men åven om det skulle vara så blir knappast utbildningens innehåll betydelselos, eftersom utomståendes uppfattningar om den foretagsekonomiska utbildningen påverkar dess trovårdighet som sorteringsmekanism.

Varfor har då utomstående en sådan tilltro till åmnet foretagsekonomi? For att få svar på denna fråga borde man vånda sig till personer utanfor åmnet och i likhet med studenterna fråga dem om deras syn på åmnet. Eftersom man då ståils infor en svårhanterligt stor population har jag gjort det låttare for mig och frågat en grupp på 20 lårare och doktorander i foretagsekonomi i Lund om deras uppfattning om utomståendes syn på åmnet. I deras svar kan man utlåsa två tendenser: dels en tro att utomstående har en klar uppfattning om åmnet, som något med fast kårna; dels en motsatt uppfattning, att de anser det som losligt. Flera svar innehåller till och med uttryck for båda uppfattningarna!

Den forstå uppfattningen, att åmnet uppfattas ha en fast kårna, år den
som år mest utbredd i svaren. Man framhåller dårvid framfor alk de
traditionella inslagen i foretagsekonomi:

»Bokforing - ekonomiska beråkningar - arbetsmetoder i
foretag«.

»Att i ekonomiska storheter systematisera information om
historiska och framtida utfall. Specieilt i avsikt att 'optimera'
foretagets vinst«.

»Som den gamla handelslåran fast lite mer krass och
omånsklig, som 'låran som gor det mojligt att stånga fabriker
utan att må illa på natten'«.

»Yrkesutbildningsåmne i bokforirig, marknadsforing, personaladministration
och lonsamhetsbedomning«.
»Ett åmne som skall kurmage praktiskt anvåndbara regler
om hur foretag bor skotas«.

»En kraftig betoning på 'pengar och bokforing'«.

»Konsten att tjåna pengar genom att gora affårer och driva industriforetag. En stark inriktning på metodik fteknik, i synnerhet redovisning och forsåljning, plus lite organisationsplanering och kalkylering«.

»Det som har med foretagets praktiska verksamhet att gora
(revision, planering etc)«.

Den andra uppfattningen, att åmnet år losligt i utomståendes ogon, å
andra sidan, uttrycks på bland annat foljande sått:

»Mycket heterogent med allt från vinstmaximerare till foretagsnedlåggare«.

»En blandning av litet av varje, som rors samman med lonsamhetssleven«.

»Ett flummåmne«.

»Redovisning + stoldgods«.

»[Forskningen] dåligt utvecklad sida av åmnet«.

»[Narbeslaktade akademiker] betraktar oss som ratt losa i
kottet Folk i foretag uppfattar laroamnet som ratt spekulativt
o foga nyttigt«.

En svarande tråffade också den bild som studentenkåten givit:

»Helt okunniga eller också ser man på det som redovisning«.

4. Lärarnas/doktoranders egen syn på ämnet

Foretagsekonomernas uppfattningar om utomståendes syn på deras årane kan knappast inge forhoppningar, då man diskuterar foråndringar av åmnet. Man pekar på de traditionella momenten och behovet av att hålla ihop gentemot utomstående kritiker. Mer forhoppningsfullt år det då att se på de 20 foretagsekonomernas egen syn på åmnet, eftersom denna andas en oppenhet att ge sig in på nya omraden.

En antydan om detta år de uppfattningar som uttrycktes om foretagsekonomins studieobjekt. Detta togs upp i någon form i tre fjårdedelar av svaren. Bland dessa var visserligen »foretaget« som studieobjekt vanligast, men nåstan lika vanligt var »organisationen och organisatoriska nåtverk«, en definition av studieobjektet som ger en kånsla av relativt stora mojligheter till expansion for åmnet. Denna kånsla forstårks, då man ser nårmare på de definitioner av »foretag« som aldre foretagsekonomer formulerat. Redan i slutet av 1920-talet forde exempelvis Max Kjaer Hansen foljande resonemang om foretagsekonomers studieobjekt:

»Naar vi saaledes betragter Bedriften som et samfundsøkonomisk Organ, saa har dette till Følge, att Undersøgelsefeltet maa udvidges. Vi betragter Bedriften som Bedrift uden Hensyn till Indehavaren. Ogsaa offentlige Virksomheder, hvad enten de drives af Stat eller Kommune, som Jernbaner, Postvaesen, Sporvogne, kommunale Grønforretninger el. lign. har samme Interesse som Driften af et privat Aktie-

selskab«. (Kjaer Hansen, 1927, s. 12).

Och en likande instållning gav Albert ter Vehn uttryck for i slutet av
1950-talet:

»Overallt dår det år fråga om en uppgift, som kraver kapital och arbete och dårmed en mer eller mindre vidlyftig organisation, kan man tala om ett foretag och foretagsekonomiska problem, således åven med avseende på sjukhus och skolor, ja åven kyrkan. De idéer, som dominera verksamheten, åro givetvis olika, men overallt finnes kapital- och personalproblem, fasta och rorliga kostnader, redovisnings- och kon-

trollproblem, som kunna utredas och granskas liksom i
affårsforetag«. (ter Vehn, 1959, bil. 10 till Inl. kap. 2, s. 2).

Att definiera sitt studieobjekt pa detta vida satt har sjalvklart stora fordelar for saval amnets vitalitet som dess livskraft. Forhoppningar i samma riktning far man da man studerar materialet med hansyn till vad man anser att foretagsekonomer studerar hos studieobjektet. Materialet kan sagas ge en bild av en problemlosningsdisciplin, som ar oppen for att ta sig an uppkomna problem. Kategorin »problem och problemldsning« tacker ensam en tredjedel av svaren. Lika stor andel upptar »ledning och organisation^ vilka aven de kan ses som losningar pa problem i foretag.

Oppenheten att losa såvål som att identifiera nya problem år således viktig for åmnets utveckling. Man bor dock fråga sig i vilken utstråckning det i framtiden blir foretagsekonomer som får stå for losningarna till de problem som uppkommer. Man kan inte utesluta mojligheten att ekonomer, liksom de sjålva tidigare trangt tillbaka jurister och tekniker, får maka på sig for dem som har andra kunskaper. Datorernas intåg i våra studieobjekt, med okade mqjligheter till processtyring, organisatorisk kontroll och utveckling av nya media som foljd, utgor dårvid en utveckling, som kan innebåra att foretagsekonomer riskerar att komma på efterkålken ochdårmed totalt sett bli mindre attraktiva. Mot bakgrund av dessa dystra spådomar kan det vara uppmuntrande att notera att en del av de svarande, omkring en femtedel, pekat på att åmnets angreppssått år multidisciplinårt, att vi år oppna for påverkan från andra hall:

»FE år något av vetenskapens operett«.
»En samhållsvetenskaplig melting pot«.

»En disciplin som haller på att språnga sina ramar, borde
heta foretagsvetenskap. 'Kårnan' år val nårmast obefintlig,
men låne- och tjuvgodset hopar sig - av naturliga skål. Bety

dande anpasslighet, dock med efterslåpning«.

5. Foretagsekonomer: efterfoljare eller foregångare? Inledningsvis kunde det konstateras att studenter som våljer att låsa foretagsekonomi forefaller att ha oklara uppfattningar om åmnet, men att de kan forvåntas ha ett intresse av att låsa det så lange som det vårderas positivt på arbetsmarknaden. Mojligheterna till en sådan vårdering år betingad av utbildningens innehåll och arbetsuppgifterna

på denna marknad. Man kan då misstånka att foretagsekonomer kommeratt ha en tendens att bli efterfoljare snarare an foregångare, att de anpassar sin verksamhet till det som pågår i foretagen. Detta år ju ocksåden bild som Albert Danielsson (197 7) ger oss. En sådan uppfattning, som i princip innebår att åmnet går i nåringslivets ledband, år inte alltfortilltalande, om man betånker att akademiernas roll traditionellt år att utveckla och formedia ny kunskap.

Analysen av de tillfrågade foretagsekonomernas svar på frågan om deras syn på åmnet år mer uppmuntrande, eftersom denna visar på en oppenhet vad galler valet av studieobjekt, de frågor som behandlas samt relationerna till andra åmnen. Denna oppna attityd kan innebåra att det år både mojligt och sannolikt att foretagsekonomer inte bara kommer att agera efterfoljare utan också foregångare.

Oavsett om vi betraktar foretagsekonomer som efterfoljare eller foregangare kommer utvecklingen sannolikt att innebara kraftiga nytillskott till amnet. En oerhort viktig fraga blir da hur relationerna till det gamla stoffet ska klaras. Vad ska tas bort for att ge det nya plats? Eller ar det sa att vi aven pa undervisningsomradet kommer att bli industrins efterfoljare sa att vi genom produktivitetsforbattringar forsoker pressa i studenterna mer pa samma tid? Detta ar nagra viktiga fragor for ett amne som, enligt en av de tillfragade foretagsekonomerna, »haller pa. att spranga sina ramar«.

Referenser:

Dahlgren, J., 1981, »Bristande undersokningsmetod ger dalig ekonomutbildningw, Ekonomen, 57,
No. 8, s. 4546.

Danielsson, A., 197 7, Foretagsekonomi - en oversikt, Lund (2. upplagan, 1. upplagan 1975).
Ekonomen, 1934, No. 4-5.

Ekonnmlinjen, forvaltningUinjen, linjen for personal- och arbetslivsfrdgor. Slutbetankande fran AU-gruppen,
UHA rapport, 1981:31, Stockholm.

Engwall, L., 1980, Portrait av ett tidnmgsforetag, Research Report 1980/1, Foretagsekonomiska insti
tutionen, Uppsala universitet.

Engwall, L., 1983, Research Note: »Linguistic Analysis of an OpenEnded Questionnaire in an
Organizational Studyw, Organization Studies, 4, No. S, s. 261-270.

Foreningen af Danske Civilokonomer, 1979, »Skitse til en modulopbygget civilokonom uddan
nelse med overbygningsmuligheder«, Erhvervsekonomisk Tidskrift, 43, Maj, s. 327-334.

Hagg, 1., 1981, »Anpassa hogskolan till verkligheten!«, Dagens Nyheter, 1 juli 1981, s. 2.

Johnsen, E., 1979, »Erhvervsokonomiens udvikling og strategiske funktion«, Erhvervsekonomisk
Tidsknft,i3,Maj,s. 71 100.

Jonsson, S., 1981, »Vatten pa kvarn om ekonomlinjen«, Ekonomen, 57, No. 10, s. 36-37.

Kjaer Hansen, M., 1927, Almindelig bedriftstkonomi, Kopenhamn.

Printz, L., 1979, »Virksomhed og samfund - Nye vilkar for udovelse af ledelse og civilokonomers
fremtidige rolle.c, Erhvervsekonomisk Tidskrift, 43, Maj, s. 311 326.

ter Vehn, A., 1959, Kompendium Inledning tilljoretagsekonomin, Goteborg (stencil).