»Om Erik XIV blev mordad vet man icke. Icke heller om Karin var oforvitlig; att hon var ett elakt stycke framgår av brev (se Ahlqvist). Sedan vet man icke mycket i svenska historien. Ty konungarne hollo rikshistoriegrafer, och de diktade sjålva till protokollet, sensurerade, sekvenstrerade och brande obehagliga handlingar; svenska konungarna gjorde som Assyriernas och Babyloniernas: De fo'rgudade sig! Då frågar man sig: Vad tjånar då till att skriva historia, och att låra den? Urkunderna åro gallrade och férfalskade«¹¹.

1. Inledning och syfte

Praktiskt taget all empirisk forskning innehåller element av historiska
forlopp och håndeiser. Detta åger åven sin giltighet inom foretagsekonomin.

Vårdet av ett historiskt perspektiv inom foretagsekonomin har framhållitsav bl a Rickard Norraann:²¹ »Om man betraktar de 'ideer' eller den sociala verkligheten som existerar inom en organisation som en av de foreteelser som år mest betydelsefulla att forstå, och om man

---

*) Civilekonom, doktorand vid Handelshogskolan i Stockholm. Artiklen iiuHlugc-i i deieniher 1981.

1) A. Stnndbe. g: En ny blå bok 1 (1908) 1968.

2) R. Normann \97!i, s. 28.

betanker att denna sodala verklighet inte kan forstås eller ens observerasmot bakgrunden av kritiska håndeiser ofta langt tillbaka i tiden blir det klart hur viktigt det historiska perspektivet maste vara. Endast genom att gå tillbaka i ett foretags historia år det mojligt att i grunden forstå den idévårld som existerar och som utgor ett viktigt system av restriktioner for hur en foretagsledning kan agera. Det år också genom historiska studier som man bast klarlågger de tillvåxtmekanismer som verkar i foretaget och i branschen. På grundval av konkreta håndeiser och erfarenheter utvecklar man inom foretaget mekanismer for att handskas med besvårliga situationer och våxtproblem. Huruvida dessa mekanismer blir effektiva beror på hur vål man lyckas tolka externa och interna håndeiser. En historisk analys kan dårefter ofta avsloja såvalforekomsten av de drivkrafter som verkar i foretaget och i miljon och å andra sidan foretagets sått att handskas med våxtproblemen«. Albert Danielsson framfor liknande synpunkter³¹.

Den datainsamling som sker år beroende av individer. Individer som observeras eller låmnar data till individer. Då månniskan har en selektiv perception och en aktiv glomska leder detta till att uppgifter som låmnas under en forskningsprocess ofta ej år helt tillforlitliga. Det år dårfor viktigt att inte mer låggs ner i en iakttagelse eller en utsaga ån vad som år forsvarbart. Inom historievetenskapen har kållkritiken utvecklats for att kontrollera och bedoma en kållas tillforlitlighet. Graden av tillforlitlighet påverkas av kalians åkthet, samtidighet, tendens och beroende.

Avsikten med denna artikel år att presentera kållkritiken och diskutera
dess tillåmpningsmojligheter inom foretagsekonomin.

2. Allmänt om källkritik

Kållkritik år de kritiska test en historiker anvånder for att avgora om påståenden år vetenskapligt anvåndbara for ett beståmt syfte eller ej. De kållkritiska huvudkriterierna år tendens, samtidighet och beroende, och om någon misstanke om att någon del av materialet inte år vad det utger sig for att vara maste det åven undersokas i fråga om sin åkthet.

---

3) A. Danielsson: Företagsekonomi 1976

Akthetsundersokningen har dock en annan karaktar genom att den inte riktar sig mot pastaendena utan mot materialet, handlingarna. Kallkritik kan sagas innebara en redovisad provning av vittnens och utsagorssaklighet och faktagivande formaga. Det ar en form av trovardighetsbedomning.

Standardverk i åmnet år i Sverige Rolf Torstendahl: Historia som
vetenskap. En klassisk tillåmpning av kållkritik inom historia år Erik
Lonnroth: Sverige och Kalmarunionen 1397-1457.

Tillåmpning av kållkritik inom foretagsekonomisk forskning år sållsynt.
De enda fall jag har funnit år Brodin, Stymne och Valdelin4'.
Jag har inte funnit någon uttomande beskrivning av åmnet. Ett flertal
inlågg om kållkritik har emellertid publicerats. Dessa intar olika standpunkter.
Någon enhetlig bild år foljaktligen svar att ge. Att åmnet år
diskuterat tyder dock på att det har relevans.

3. Källor och källbegrepp

Det material, rester eller spår av det forflutna, som står till forskarens forfogande kailas kållor. Dessa kan vara av skiftande slag. Från kållkritisk synpunkt år det viktigt att skilja mellan kvarlevorfrån håndeiser och beråtteher om håndeher. Dokument som ingått som delar i det historiska håndelseforloppet, t ex kopeavtal år kvarlevor från håndeiser. Distinktionen kan vara svar att tillåmpa, eftersom beråttelser om håndeiser kan innehålla fragmentariska kvarlevor. Kvarlevor eller låmningar anses vara den basta formen av kållor. En bandinspelning från ett sammantråde år en båttre kålla ån ett referat. Åven en beråttelse kan anvåndas som kvarleva om man år intresserad av beråttarens avsikter och inte av om det han beråttar år sant eller inte.

Renvall gor en alternativ taxonomi⁵¹. Han indelar kållor i låmningar och framstållande kållor. Låmningar år konkreta vittnesborder ur det forgångna.Framstållande kållor kan vara muntliga eller skriftliga. De består av tradition och kvarleva. Kvarleva år de upplysningar som står i omedelbar forbindelse med det skeende, varur aktstycket sjålvt år ett resultat. Ett styrelseprotokoll innehåller upplysningar om vilka som var

---

4) Brodin 1976. Stymne 1970, Valdelin 1974

5)Renwall 196.5. s. 84-153.

nårvarande, att sammantrådet hållits och att vissa beslut har fattats. Alk detta år kvarlevor. Det som sagts i diskussionen år traditionsstoff. Distinktionen mellan kvarleva och tradition år viktig då de har olika grad av tillforlitlighet.

En annan vanlig indelning år att man skiljer mellan primåra och sekundåra kållor. En framstållande kålla år primår, om den beråttande sjålv varit omedelbar iakttagare av vad han återger. Om någon refererar till vad en annan person sagt har vi en sekundår kålla.

Från att tidigare ha anvånt ett absolut kållbegrepp har man nu overgått till ett relativt. »Det absoluta kållbegreppet forutsåtter en tro på att kalians egenskaper ur forskningssynpunkt en gang for alia år givna (en kvarleva år en kvarleva år en kvarleva). Detta mojliggor en forhållandevis entydig klassifikation och vårdering av kållmaterial. Det nyare, funktionella synsåttet medfor att man får avstå från den fordelen. Kållans egenskaper år inte givna från borjan utan de ses i stållet som en funktion av en overordnad (men skiftande) frågestållning. Kalians egenskaper blir beroende av frågestållningens krav«⁶¹.

4. Insamling av data

»Vid studium av historiska håndeiser samlar forskaren in kållor av olika slag. Dessa kållor har som regel inte producerats for att vara data i ett forskningsprojekt. De kan dårfor inte direkt utnyttjas som data i undersokning, utan maste trovårdighetsundersokas. Insamlandet av historiskt material kan ske antingen genom intervjuer eller genom utnyttjande av existerande datasamlingar.«⁷'

»Tillforlitligheten hos data, som erhållits genom intervjuer år beroende av de intervjuades formåga att komma ihåg och på ett sakligt och precist sått beskriva sina vanor och kånslor, andra personers beteenden och håndeiser som han har varit med om och hur noggrant och korrekt intervjuaren observerar, tolkar och registrerar den intervjuades beteende i intervjusituationen.«⁸'

---

6) G. B. Nilsson: Om det fortfarande behovet av kallkritik.

7)Swedner 1970, s. 197.

8)Swedner 1970, s. 197

Det kan påpekas att data i enkåter till stor del kan bestå av traditions - stoff, om de bygger på att man frågar någon om han gor så eller så med storre eller mindre frekvens. Uppgiftslåmnaren åstadkommer då en iakttagelse av det forflutna samt avger ett omdome grundat på denna observation. Svaret har inte tillkommit vid observerandet av det beteende som studeras, varfor det inte år att betrakta som en kvarleva .⁹⁾

Intervjudata representerar beråttelser om håndeiser medan insamlade dokument innehåller både beråttelser om och kvarlevor av håndeiser. Om ett dokument år att hånfora till beråttelser om håndeiser har det samma brister som intervjudata och maste underkastas den kållkritiska kontrollen.

5. Källkritik

Den forstå kållkritiska kriteriet, åkthetsundersokningen, får i nutidshistoria en tillbakaskjuten plats. Det år som regel ganska lått att avgora om dokument år åkta eller ej. Vid en åkthetsundersokning uppehåller man sig vid kalians yttre kånnetecken. Har dokumentet det utseende, som ett aktstycke av detta slag skall ha? Hur forhaller det sig med underskrifter och ståmplar?

Tendensen i en framstållande kålla tar sig ofta uttryck i fårgade omdomenom personer och håndeiser, ibland också i urvalet av meddelade fakta - inte minst i utlåmnande fakta. Tendensen kan dessutom avfårgasig i sjålva beskrivningen av det yttre håndelseforloppet. Antingen har beråttaren då i den mån han har varit vittne till det intråffade, genom sin forhandsinstållning, kommit att uppfatta håndelseforloppet på ett speciellt sått, felkållan ligger då redan på det perceptuella stadiet, eller också har han i minnet omformat sina upplevelser under inflytandeav kånslo- eller viljemåssiga storningar. »Det råcker alltså med att man kan ge skål for en misstanke att stoffet i en framstållning forvriditstendensiost, så att det utgors av falska påståenden eller sammanstållningar,som kan locka till falska slutsatser, for att man i histo

---

9) Se W. Sjostrand: Kållkritiska problem inom pedagogik och historisk forskning.

risk vetenskap inte får anvånda de av framstållningens uppgifter som
ligger i linje med tendensen.«101

Många protokoll tillkommer i sitt slutgiltiga skick langt efter sjålva sammantrådet. Minnesfel och andra forvanskande faktorer kan då gora sig gållande. Tillforlitligheten hos en beråttande kålla minskas med tilsavståndet till de skildrade håndelserna. »For att undgå de mojligheter till misstag, som ligger i minnesforvrångningar, maste historikern alltså kråva, att den nedtecknade uppgift han anlitar år samtida med den håndelse som återges.«¹"

En annan faktor som kan forsvaga ett vittnesmål år om flera vittnen till samma håndelse påverkar varandra når de gor iakttagelsen eller har kontakt med varandra efteråt. Om två vittnesmål år mycket lika varandra åven i detaljer kan det finnas anledning till misstånksamhet. Likaså bor man vara skeptisk, om flera vittnen i ett langt och komplicerat håndelseforlopp har valt ut exakt samma episoder. Forskaren kan klarlågga beroendeforhållanden genom att jåmfora kållor ifråga om likheter i uttryckssått, argumentation, sekvensen i beråttelsen och gemensamma misstag.

Kållkritik år en kontinuerlig process som gors så snart nytt material tillkommer .¹²' Efter att ha faststållt ett dokuments åkthet, undersoks materialet med hjalp av de kållkritiska kriterierna for att utrona om det år anvåndbart for den aktuella frågestållningen.

6. Några risker hos människan som faktalämnare 13)

I sjålva databildningsmetoden år forskaren sjålv ett instrument. Parat med detta existerar risken for att sjålva studien framkallar information, dvs påverkas genom forskarens agerande. Det år sannolikt att man erhåller ofullståndig eller skev information.

Några av de storande inflytanden på databildningsprocessen anges av
Webb et al.14'

---

10) Torstendahl 1966, s. 97

11) Torstendahl ibid.

12)Jåmfbi Nilsson, 1973, sid 210.

13) Uppslaget till detta finns hos Poulsen, 1966. Aven T. Thuren, 1976, liamfbi liknande syn|>unk

14) Webb, E. J. et al: Unobtrusive Measures.

Snedvridningen i en kålla behover inte vara en medveten forvrågning av fakta, den kan vara ett yttryck for beråttarens verklighetsuppfattning. Det år dårfor av in tresse att utreda utsagors uppkomstbetingelser, dvs hur glomska och perceptionen inverkar. Kunskaper om hur upplevelser uppfattas, omformas och memoreras år våsentligt når man vill anvånda uppgifter i framstållande kållor.

7. Selektiv perception

Den månskliga iakttagelseformågan år begrånsad. Denna begrånsning kompenseras »av tolkningsmekanismens formåga att komplettera och fullståndiga åven mycket fragmentarisk information. De felaktigheter i uppfattningen om verkligheten som denna process ger upphov till år emellertid inte helt omojlig att kontrollera. Forvanskningarna fororsakas nåmligen av omståndigheter som i många fall kan beskrivas med en betydande grad av såkerhet. De viktigaste av dessa omståndigheter sammanhånger med:

1) Perceptionens selektiva grundkaraktår, som begrånsar tolkningarna
av sinnesdata till sådant, som har underlag i individens tidigare
upplevelser och erfarenheter.

2) Den logiska kompletteringsmekanism som ger en falsk, men i de
fiesta fall korrigerbar bild av håndelseforloppet.

3) De individualpsykologiskt och gruppsykologiskt framkallade attityderna
som forskjuter tolkningarna av sinnesdata i rktningen mot i
forvåg uppstållda forvåntningar.«151

8. Glömska

Glomskan uppfattas som en passiv process. Detta år bara delvis sant. Samtidigt som vissa minnesbilder forflyktigas fortgår en motsatt process.Detaljer låggs till och minnesbilder bearbetas och struktureras om. Medan minnesbilderna i realiteten blir alh mindre pålitliga kan de

---

15)Trankell. sid. 20.

dårfor uppfattas som mer detaljerade. Detta yttrar sig bl a i en idealiseringav den egna rollen samtidigt som motståndarna kommer i bakgrunden.»Sammanfattar vi några huvudpunkter, som kan anses karakteriseraminnet ur vittnespsykologisk synvinkel finner vi en viss parallellitetmellan de forvanskningar som perceptions- och minnesprocessernager upphov till.

1) De delar av minnesbilderna, som har storsta hållfastheten, år sådana
som på något vis år forankrade i personligheten: Minnet lagrar
selektivt.

2) Bortfall i minnesbilderna ersåtts ofta med data som logiskt sammanfogar
de kvarstående fragmenten.

3) I andra fall kan bortfallet minnesmaterial ersåttas med stoff som
overensståmmer med individens onskningar angående det forflutnas

4) Minnesbildernas hållfasthet påverkas av det stoff som de omges av. Vid reproduktionen av en minnesbild kan andra minnesbilder, som tillkommit vid nårliggande tidpunkter, skjutas framfor eller in i den riktiga bilden.

5) Minnesbildernas forvanskning fortfar oavbrutet så lange månniskan
lever. Minnesfelen kan dårefter med tiden bli betydligt gravare ån
de fel som uppstår i perceptionsogonblicket.«161

Man kan stålla upp några villkor for att ett vittnesmål skall anses trovårdigt. Det skall avges mycket kort tid efter det att iakttagelsen har gjorts. Två eller flera vittnen skall oberoende av varandrage liknande versioner. Vittnesmålen skall antingen inte ha någon beståmd tendens eller ha olika tendens. Ogonvittnena skall ha tillråckliga kunskaper om det de har iakttagit.

9. Utsagepsykologisk realitetsanalys¹⁷¹

Trankell anger en rad kriterier, krav på utsagor som når de år uppfylldainnebår
att utsagan återger en reell iakttagelse. »En huvudprincip

---

16) Trankel], 1971, sid. 26.

17)Detta avsnitt bygger på Trankell, 1971, sid. 96 126. Åven delta avsnitl år inilierat av uppslaa från Poulsen.

vid konstruktion av realitetskriterierna år, att de krav man våljer maste utgå från våra kunskaper om hur den månskliga organismen fungerar. Genom att stålla våra kunskaper hårom i relation till de undersokta utsagornaskonkreta innehåll kan man 1) i vissa fall utmonstra orimligheterur utsagorna, 2) ibland visa, att en hel vittnesberåttelse år orimlig, 3) i somliga fall visa att utsagen har en mycket såker forankring i verkligheten.«

De utsagepsykologiska realitetskriterierna formuleras av Trankell på
foljande sått:

1) Det bilaterala emotionskriteriet: »Då en emotioneli upplevelse som beskrivs i utsagan, inte kan forklaras med de sinnesintryck, som ingår i utsagan, om inte hånsyn jåmvll tas till vittnets egen situation, okar sannolikheten for att utsagan beskriver en verklig håndelse. Det våsentliga år dårvid att den emotionella upplevelsen har framkallats av två av varandra oberoende bitar av verkligheten.«

2) Kompetenskriteriet: »Om forloppen som beskrivs i en utsaga, år sådana
att vittnet maste anses sakna kompetens att sjålv forutse dem,
okar sannolikheten att utsagan beskriver en verklig håndelse.«

3) Unikitetskriteriet: »Om utsagan innehåller unika detaljer, okar skålen
att betrakta den som en utsaga om en verklig håndelse.«

4) Homogenitetskriteriet: »Om olika detaljer i en utsaga från olika ut
gångspunkter kan sagas definiera samma forlopp, okar skålen att
betrakta utsagan som en beskrivning av en verklig håndelse.

5) Sekvenskriteriet: »Då foråndringarna i en utsagesekvens står i overensståmmelse med de foråndringar som våra kunskaper om erinringsprocessen ger anledning forvånta, okar skålen att betrakta vittnets beråttelser som forsok att beskriva en verklig håndelse.«

6) Konsekvenskriteriet: »Ett konsekvenskriterium konstruerar man genom att vid sidan av den redan provade realitetshypotesen stålla upp tånkbara alternativhypoteser, till exempel hypotesen att de undersokta utsagorna uppkommit i avsikt att dolja de verkliga forhållandena.«

7) Isomorfikriteriet: »Om den undersokta utsagen har samma formella
struktur, som en av vittnet tidigare avgiven, såkerstålld falsk utsaga,
finns det skål att betrakta också den undersokta utsagan som falsk.«

Svagheterna i ett vittnesmal kan sammanfattas pa foljande satt:18)

1) Vittnet ser vad han våntar sig se.

2) Vittnet lågger bara mårke till en del av vad han faktiskt ser.
3) Vittnet tolkar det han ser på ett felaktigt sått
4) Vittnet blir lurat.

5) Vittnet glommer och forvrånger under tidens lopp.
6) Vittnet påverkas av andra.

7) Vittnet ljuger och forvrånger medvetet.
8) Vittnesmålet har gått i flera led.

10. Säkerhet i iakttagelseutsagor

En undersoknings frågestållning maste fylla kravet på att vara avgorbar. Med att en undersoknings frågestållning skall vara avgorbar forstår jag att den skall kunna provas empiriskt. Vid den empiriska provningen utgår man ifrån iakttagelseutsagor (observationer). Kan iakttagelseutsagor sagas vara absolut såkra, kan de kontrolleras? I stort sett kan man saga att ingen iakttagelseutsaga kan sagas vara absolut såker.¹⁹¹

Varje iakttagelseutsaga kan provas mer eller mindre direkt. Resultatet av en sådan provning år en hypotes om felkållor. Något absolut avgorande kan inte fattas. Alia stållningstaganden blir ad hoc. Mindre såkra eller overbevisade påståenden kan utmonstras. lakttagelseutsagorna kan i olika grad fås att bygga på direkta observationer. Någon grans kan emellertid inte uppstållas.

11. Källans anknytning till verkligheteⁿ 20)

En kålla har vissa beståmda tillkomstforhållanden. Problemstållningen
styr vilken aspekt av kalians anknytning till verkligheten som vi år
intresserade av.

---

18) Thurén, 1976.

19)Naess 1963.

20) JfrDahl 1978.

1) Kalians performativa aspekt, dvs kalian betraktas som en handling. Detta ar det mest direkta forhallandet mellan kalian och verkligheten. Kalian uppfattas som en rest av den situation, helhet, som vi vill beskriva och forklara. Formuleringen i texter eller under en intervju blir da en mer eller mindre fullstandig rest av upphovsmannens handlingar. I vissa fragestallningar ar da ett pastaende identiskt med upphovsmannens handlingar.

2) Kalians kausala forhållanden. Tonvikt låggs vid att kalians egenskaper
kan uppfattas som verkningar av forhållanden i tidigare skeenden.
Alia kållor har denna kausala anknytning.

3) I den mån en kålla uppfattas som en produkt av månsklig aktivitet år det normalt att den också har en teleologisk aspekt, dvs kalian år mer eller mindre ett resultat av en målinriktad verksamhet. Utnyttjandet av kalian under denna aspekt tar sikte på att rekonstruera upphovsmannens

4) Kalian har en meddelande funktion. Kalians meddelandeart har olika aspekter: a) Forhållandet kålla-upphovsman kan betecknas som kalians performativa aspekt. Vi betraktar kalian som ett uttryck for upphovsmannens tankar eller som en handling av upphovsmannen. b) Forhållandet kdlla-sakforhållande år kalians sakliga eller innehållsmåssiga aspekt. Man betraktar kållan som ett meddelande om något.

12. Kognitiva och normativa aspekter på källor

Når en kålla utnyttjas som låmning såtter man kållan i forhållande till sin upphovsman eller situation. Om kållan utnyttjas som beråttelse såtter man kållan i forhållande till dess objekt (det kållan talar om). En kålla som inte har meddelande karaktår kan bara utnyttjas som låmning. Kållor med meddelandefunktion kan om de har normativ karaktår bara utnyttjas som låmning. Om sådana kållor har kognitiv eller beråttande karaktår kan de också utnyttjas som beråttelse.'"

Kållor med en meddelande funktion spelar den dominerande rollen
inom foretagsekonomin. Foljande huvudtyper kan urskiljas:

---

21) Dahl 1973.

Av dessa kålltyper år det bara de beråttande som kan ytnyttjas som
beråttelser. Ovriga maste betraktas som låmningar.

Kållkritikens arbetsfålt inom foretagsekonomin beror de fall då fakta håmtas från dokument från historiska håndeiser, dokument som beskriver historiska håndeiser eller intervjuer med personer om historiska

13. Arbetsstegen i behandlingen av ett material en viss frågeställning

Arbetsstegen i en kållkritisk granskning har angivits på olika sått i litteraturen.
Syftet med arbetsgången år att avgora en kållas tillkomst forhållanden,
innehåll och anvåndbarhet for en viss frågestållning.
Jag kommer hår att ange en version som foljer Nilsson (1973). I ett
forstå steg identifieras det tillgångliga materialet. Detta sorteras efter
dess art som dokument, intervju etc. En preliminår bedomning av
materialets relevans for undersokningens frågestållning gors.

I det efterfoljande steget indelas materialet i grad av nårhet med det forflutna. Kan det forflutna iakttas direkt? Materialet indelas i kvar levor och beråttelser. En kvarleva, t ex ett sammantrådesprotokoll, har ett hogre kållvårde (tillforlitlighet) ån ett privatbrev om samma håndelse. Om producenten av kvarlevan hade mojlighet att forskeva svaret på problemet år kvarlevan att betrakta som en osåker låmning. Den skall då utsåttas for en form av tendenskritik som kan kallas for uppriktighetskritik. Att mårka år att osåkra låmningar alltid år av normativ karaktår medan de beråttande kållorna innehåller kognitiva element (år beskrivande). Detta bor jåmforas med distinktionen under punkt 12.

Efter klassificeringen av materialet vidtar den kållkritiska granskningen.Denna granskning syftar till att eliminera det material i vilket skevheter hos materialproducenten kan medfora att tillforlitligheten i relation till den aktuella frågestållningen kan ifrågasåttas. Resultatet av

detta steg år en indelning av materialet i anvåndbart och icke anvåndbartmaterial.

Vid en samståmmighet inom det anvåndbara materialet maste beroendeforhållanden kontrolleras. Om materialet innehåller motsågelser maste en fornyad bearbetning av materialet ske. Givetvis kan nytt material anskaffas.

Jåmfor med foljande figur (Nilsson, 1973):

14. Användning av källkritik i ett konkret fal^l 22)

Bengt Brodin och Jan Valdelin har gjort en studie av produktutvecklingsprocesser
i några svenska foretag. Dessa processer var vid undersokningstillfållet
historiska håndeiser.

Arbetsgången beskrivs av Valdelin på foljande sått: »Proceduren består
dels av insamling av dokument om de studerade processerna, dels av

---

22) Detta avsnitt bygger på Brodin, 1976 och Valdelin, 1974.

intervjuer med de personer som deltagit i de studerade processerna
och dels av kållkritik. Den kan beskrivas på foljande sått:

- når ett foretag och en process vaks och kontakt etablerats, sammantråffar
undersokarna forst med en respondent som kan antas ha god
overblick over den process som skall studeras

- från denna forstå respondent inhåmtas framfor alk a) grundlåggande data om den organisation i vilken processen ågt rum, b) information om vilka personer som deltagit i processen c) en forstå redogorelse for processens forlopp, d) dokument

- undersokarna sammantråffar dårefter med var och en av dessa deltagare. Varje respondent får redogora for sitt deltagande och for sin uppfattning om hur processen har fdrldpt. Han tillfrågas också om vilka dokument som kan belysa processen och som kan tillstållas undersokarna

- trots att en allmån mail foljts vid intervjuerna utformas dessa specifikt fore varje intervju, med hånsyn till de data som redan insamlats i fallet. Detta medfor vissa kontrollmojligheter. Genom att successivt tillgodogora sig redan insamlade data kan undersokarna a) begåra sådana dokument, b) vålja sådana respondenter - ibland samma som tidigare och c) stålla sådana frågor att ofullståndiga uppgifter kan kompletteras respektive kontrolleras i det fortsatta arbetet

- vid varje intervju for båda undersokarna anteckningar. Om edelbart efter intervjun gor båda undersokarna en utskrift av densamma. Dessa utskrifter jåmfors sedan for konsistensprovning. Jåmforelsens utfall år en del i styrningen av den fortsatta datainsamlingen

- for varje insamlat dokument a) faststalls dess akthet, b) faststalls ridspunkt
for forfattandet, sandandet och mottagandet, c) gors jamforelser
med andra dokument och med intervjudata

- da datainsamlingen avslutas gors den forsta sammanstallningen av samtliga dokument och intervjusvar. Nodvandiga kompletteringar och fortydliganden inhamtas genom en sista rundfragning hos respondenterna. Darest mojligt sker detta per telefon.«

»De bedomningar som gors under kållkritiken kunde inte goras en gang for alia vid den forstå kontakten med visst datum, utan fick goras successivt alk eftersom fler dokument och fler intervjuer tillfordes undersokningsprocessen. Kållkritiken blev dårigenom en kontinuerlig

process fram och tillbaka mellan pagaende intervjuer och nya dokumentoch
tidigare intervjuer och dokument.«23)

»De praktiska erfarenheterna av metoden visar att den process av kontroller och återkontroller som anvåndes kraver en mycket stor arbetsinsats for forberedelser och uppfoljning av varje intervju. Dessa olågenheter kan uppvågas av den okade reliabiliteten hos data som uppnås genom kontrollfrågorna. Detta forfarande maste bedomas som nodvåndigt for att resukaten skall kunna anvåndas. Erfarenheten visar att de slutsatser som baseras på t ex den forstå intervjun successivt kan visa sig felaktiga. Efter ett antal revideringar visar det sig att undersokarna nårmat sig en standpunkt som båttre haller for de tillkommande faktauppgifterna. Det år sannolikt en styrka om samma undersokare kan deltaga i undersokningens alia faser och behandla samtliga undersokningsobjekt. Ett annat praktiskt resultat av undersokningen år slutsatsen att det omståndiga såttet att samla in och kontrollera inte bor forbigås om den år mojlig att genomfora samt att den som tanker anvånda fallmetoden maste anslå betydande tid for varje fall.«²⁴¹

15. Avslutande kommentarer

Vårdet av kållkritik år beroende av frågestållningen. Tekniken kraver stor hantverksskicklighet. De kållkritiska reglerna bor komma till anvåndning fråmst då kållornas uppgifter år motsågelsefulla och eller osåkra. (Schiller 1972).

Jag skall i detta avsnitt ta upp några aspekter på kållkritik avseende dels vad tystnader i materialet kan innebåra, dels vad kållkritik inte år. Bevarade handlingar och åven minnesbilder hos intervjupersoner år ofta koncentrerade till vissa episoder. Från de mellanliggande tids perioderna saknas ofta kållstoff. Det år då svårt att precisera innebordeni episoderna. Dessa tenderar att bli overbetonade. For att kunna hantera problem av detta slag kravs att man haller två frågor aktu ella:^25! År det bevarade kållmaterialet representativt for skeendet? Medger kållmaterialet såkra slutsatser och om så år fallet, vilka? »Forst efter en sådan granskning och en dårpå grundad noggrann avvågning

---

23) Valdelin, s. 58-59.

24) Brodin, s. 96.

25) Westin, 1971.

kan en episods innehall bestammas. Det resultat denna episod for
episod foretagna granskningen ger kan, kanske i sin tur, laggas till
grund for en tolkning av handelseforloppet i dess helhet.«26)l m
Jag har hittills redovisat vad kallkritik ar for nagot. Jag kommer nu
kort att berora vad det inte ar.

1) Man syftar inte till att finna en absolut sanning. Målet år istållet att kunna utmonstra vaga, osåkra och illa underbyggda påståenden. Genom detta vinner man en fastare grund for slutsatserna i undersokningen.

2) Det går inte att uppstålla en specifik lista over åtgårder som man skall vidta i en viss undersokningssituation. Den konkreta rekommendationen stanner alltså vid den allmånt givna arbetsgången med de allmånna principerna. Dessa år emellertid giltiga i alia datainsamlingssituationer. Angelågenhetsgraden år dåremot beroende av frågestållning och tillgångligt material.

---

26)Westin, 1971, sid. 88.

27) Intressant att notera år foretagsekonomins koncentration till beslutsfattandet i foretagen. En lika intressant aspekt år det »ickebeslutsfattande« som åger rum i foretagen. Det år rimligt att anta att beslutsfattandet koncentreras til! s k såkra frågor som ligger inom organisationens vårderingar, myter, politiska forhållanden och gållande organisatoriska rarnar.

Litteratur:

Brodin, 8., Produktutvecklingsprocesser, Stockholm, 1976.

Dahl, 0., Grunntrekk i historieforskningens metodelaere, (1967) 1973.

Danielsson, A., Foretagsekonomi - en oversikt, Lund, 1975.

Lonnroth, E., Sverige och Kalmarunionen, Goteborg, 1969.

Naess, A., Logikk og metodelaere, 1963.

Nilsson, G. 8., Om det fortfarande behovet av kållkritik, i Historisk Tidskrift 1973:2.

Normann, R., Skapande foretagsledning, Lund, 1975.

Oden, B. & Schiller, B. Statistik for historiker, Stockholm, 1970.

Pauken, H., Specielle kildeprobleme i den nyeste tids historia, i Historisk metode i forskning og
undervisningf Aarhus, 1966.

Renvall, P., Den moderna historieforskningens principer, Stockholm, 1965.

Schiller, R., Samtidshistoria och kållkritik, i Historisk Tidskrift 1972:2.

Sjostrand, W., Kållkritiska problem inom pedagogisk och historisk forskning, 1972.

Strindberg, A., En ny blå bok I, Stockholm (1908) 1968.

Stymne, 8., Values and Prodesses, Lund 1970.

Swedner, H., Sociologisk metod, Lund. 1970.

Thurén, T., År det verkligen sant, Stockholm, 1976.

Torstendahl, R., Historia som vetenskap, Malmo, 1966.

Trankell, A., Vittnespsykologins arbetsmetoder, Orebro, 1971.

ValdelinJ., Produktutveckling och marknadsforing, Stockholm, 1974.

Webb, E.J., et al: Unobtrusive Measures, Chicago, 1966.

Westin G, Maktkampen i senmedeltidens Sverige, Stokholm, 197 1.