Resumé

En empirisk studie av strategiskt beslutsfattande visar skillnader i beslutsprocessen både mellan olika typer av organisationer och mellan olika typer av strategiska beslut. Når det galler olika typer av organisationer går skiljelinjen framfor allt mellan tillverkande organisationer och serviceorganisationer, medan det inte foreligger några storre skillnader mellan privata och offentliga organisationer eller mellan sjålvståndiga och underordnade organisationer. Når det galler olika typer av strategiska beslutfinns det stora och tydliga skillnader mellan investeringsbeslut, lokaliseringsbeslut, produktutvecklingsbeslut, samt beslut om omorganisationer och systemutveckling. Undersokningen visar också att det framfor allt år de »rationella«faktorerna, dvs uppfattningar om mål och medel i en beslutssituation, som avgor beslutsprocessens utformning. Detta antyder i sin tur ett behov av en »situationsanpassad« syn på strategiskt beslutsfattande.

Bakgrund och frågeställningar

Med strategiska beslut menas i allmånna ordalag sådana beslut som har viktiga och långsiktiga konsekvenser for foretag och andra organisationer,t ex beslut om stora investeringar, nya produkter eller någon annan avgorande forandring av verksamhetens inriktning och omfattning.Trots betydelsen av sådana beslut for organisationerna och for samhållet i stort finns det knappast någon empirisk forskning om hur det går till att fatta strategiska beslut i en organisation. Det har istållet lanserats en rad mer eller mindre kvantitativa metoder for strategiskt beslutsfattande, t ex prognosmetoder, optimeringsmodeiier och planeringsmetoderav olika slag, i den normativt inriktade litteraturen om foretagsledning (se Ansoff, 1965; Steiner, 1969). Under senare år har det emellertid vuxit fram en allt starkare kritik mot dessa metoder, som går ut på att de inte år sårskilt anvåndbara i de strategiska beslutssituationersom

situationersomforekommer i praktiken utan istållet endast skapar hinderoch
låsningar infor framtiden (se t ex Wallander, 1979).

Hur fattas då de strategiska besluten i en organisation? Finns det skill nader mellan olika typer av organisationer i detta avseende? Finns det skillnader i beslutsfattandet mellan olika typer av strategiska beslut? Vilka faktorer och forhållanden styr i så fall den strategiska beslutsprocessen? For att besvara dessa frågestallningar har en undersokning gjorts av 50 strategiska beslut från 10 olika organisationer i Sundsvallsområdet. Undersokningen ingår i ett pågående internationellt forskningsprojekt om strategiskt beslutsfattande i olika lander, som syftar till att kartlågga olika »kulturella« skillnader i foretagsledning mellan olika lander, men de viktigaste resultaten av denna svenska delstudie fortjånar att presenteras for sig redan på detta stadium.

Undersökningens uppläggning

Denna undersokning bygger på case studier av 50 strategiska beslut, kombinerade med data av tvårsnittskaraktår, från 10 olika organisationer i Sundsvallsområdet. Undersokningen har koncentrerats till detta område p g a dess rikt differentierade nåringsliv, som kan anses vara representativt for det svenska samhållet i stort. De organisationer som har studerats år foljande:

- Granges Aluminium Metall AB (i fortsattningen forkortat GRA)
- Kema Nord, Stockviksverken (forkortat KEN)
- Medelpads Sjukvardsforvaltning (forkortat MSF)
- Svenska Cellulosa AB (SCA)

- Skandia, Norra Zonen (forkortat SKA)
- Statens Lone- och Pensionsverk (SPV)
- Sundsvallsbanken (forkortat SUB)
- Sundsvalls Kommun (forkortat SUK)

- Teli, Telefonapparatfabriken (forkortat TEL)

- Vattenfall, Mellersta Norrlands Kraftverk (forkortat VAT)

Dessa organisationer år utvalda for att få en så stor spridning som mojligt.De
representerar både den privata och den offentliga sektorn,

---

1) Dåremot år alia de studerade organisationerna relativt stora, for att vara jåmforbara med de organisationer som studerats i de andra lånderna som ingår i den internationella undersoknin gen.

både tillverkande industri och servicenåringar, samt både sjålvståndiga och underordnade enheter (t ex dotterbolag, lokalavdelningar eller divisionerav storre organisationer). Diagram 1 visar den urvalsram som legat till grund for undersokningen."

Datainsamlingen har skett genom omfattande intervjuer med VD (eller motsvarande) och deras nårmaste medarbetare i de olika organisationerna. Intervjuerna har gått ut på att i varje organisation gora dels en kartlåggning av vissa allmånna forhållanden, t ex storlek, teknologi, omgivning och strukturell uppbyggnad, dels en mera detaljerad uppfoljning av fem strategiska beslut som nyligen fattats inom organisationen. Vid intervjuerna har anvånts en kombination av strukturerade och ostrukturerade (oppna) frågor, for att få både ingående detaljer om beslutsprocesserna och mojligheter till jåmforelser mellan olika organisationer och olika beslut. Svaren på frågorna har sedan dårefter be arbetats med olika multivariata statistiska analysmetoder. Resultatet har blivit ett omfattande datamaterial, av vilket endast huvuddragen kan redovisas i denna artikel.

Strategiska beslut

Urvalet av de olika strategiska beslut som har studerats gjordes av VD (eller motsvarande) i samband med den inledande intervjun i varje organisation. VD ombads helt enkelt att vålja ut fem av de viktigaste beslut som fattats inom organisationen under de senaste åren och som sedan skulle kunna studeras mera ingående under den fortsatta undersokningen. De utvalda besluten fordelade sig på foljande omraden:

12 beslut om omorganisationer (i fortsattningen forkortat ORG)

11 beslut om investeringar i produktion eller annan utatriktad verksamhet
(forkortat INV)

8 lokaliseringsbeslut, dvs beslut om att lågga ner verksamhet någonstans
eller att sprida den till flera orter (forkortat LOK)

6 beslut om systemutveckling, framfor alk nya eller foråndrade datasystem
(forkortat SYS)

4 beslut om nya forvaltningsbyggnader, vilket också år investeringar
men mera »inåtriktade« sådana (forkortat BYG)

4 produktutvecklingsbeslut eller beslut om utveckling av nya tjånster
(forkortat PRO)

5 enstaka beslut om informationsverksamhet, långsiktig planering,
marknadsforing, personalinskrånkningar och råvaruforsorjning.

Det år anmårkningsvårt att beslut om nya produkter och marknader, som i den administrativa och organisationsteoretiska litteraturen brukar betecknas som de viktigaste strategiska besluten, har hamnat så langt ned på denna lista (jåmfor Ansoff, 1965; Chandler, 1962). Åven om man kan ifrågasåtta hur representativt detta urval av strategiska beslut år for de studerade organisationerna, så stoder fordelningen av olika beslut den kritik som framforts i den allmånna debatten om att foretag och forvaltningar ågnar mera tid och uppmårksamhet åt sina interna administrativa problem (t ex omorganisationer, systemutveck ling och nya forvaltningsbyggnader) an åt utåtriktade och mera offen siva åtgårder som marknadsforing, produktutveckling och investerin gar i produktionen (se t ex Engellau & Granholm, 1981). Bilden år i sjal va verket ånnu dystrare ån vad fordelningen av de strategiska besluten antyder, eftersom det visade sig att ett av investeringsbesluten och ett av produktutvecklingsbesluten ledde till att organisationerna ifråga inte genomforde de satsningar som hade foreslagits.

Strategiskt beslutsfattande

De strategiska beslutsprocesserna har analyserats i en rad olika dimen sioner. Två av de viktigaste år inslagen av analytiska respektive socio politiska aktiviteter i beslutsfattandet. Med analytiska aktiviteter menas framfor alk sådana aktiviteter som går ut på att samla in och bearbeta

information om olika handlingsalternativ och paverkande faktorer som aktualiseras i beslutsfattandet. Detta kan ske t ex med hjalp av de kvantitativa beslutsmetoder som har lanserats i den normativa litteraturenom foretagsledning som berordes inledningsvis. Med socio-poli-\ tiska aktiviteter menas daremot sadana aktiviteter som framfor allt gar ut pa att sammanjamka motstridiga intressen och varderingar hos olikaindivider och grupper som deltar i beslutsfattandet. Det kan vara fragan om diskussioner, forhandlingar eller olika former av maktutovning,som har beskrivits i den organisationsteoretiska litteraturen (se Child, 1972; Normann, 1975).

Diagram 2 ger en oversiktlig sammanfattning av hur de strategiska beslutsprocesserna i de studerade organisationerna fordelade sig utef ter de båda huvuddimensionerna. Det finns i denna fordelning en klar skiljelinje mellan de tillverkande organisationerna och serviceorganisationernanår det galler inslagen av socio-politiska aktiviteter i beslutsfattandet.Serviceorganisationerna hade, med ett undantag, ett betydligtstorre

ligtstorreinslag av socio-politiska aktiviteter an de tillverkande organisationerna.Undantaget var Sundsvallsbanken, som kan jåmfdras med de tillverkande organisationerna i detta avseende. Det finns åven vissa andra skillnader mellan de studerade organisationerna, t ex att Skandia,Sundsvallsbanken och Teli har mindre inslag av analytiska aktiviteteri beslutsfattandet an de ovriga organisationerna. Dåremot finns det inga klara skillnader mellan de privata och de offentliga organisationernai denna undersokning. Detta strider mot den så vanliga uppfattningenom att det skulle finnas mera »beslutskraft« i ett privat foretag an inom en offentlig forvaltning. Det finns inte heller några klara skillnadermellan de sjålvståndiga och de underordnade organisationsenheternai denna undersokning. Detta antyder en långtgående decentraliseringav det strategiska beslutsfattandet, vilket i så fall skulle skilja de studerade organisationerna från många av sina utlåndska motsva righeter."

Når det sedan galler de olika typerna av strategiska beslut, så ger diagram 3 en oversiktlig sammanfattning av hur de motsvarande beslutsprocesserna fordelade sig utefter de båda huvuddimensionerna. Denna fordelning visar mycket stora och tydliga skillnader i beslutsfattan det mellan de olika typerna av strategiska beslut. Lokaliseringsbesluten fattades med ett dominerande inslag av socio-politiska aktiviteter, medan produktutvecklingsbesluten på motsvarande sått fattades med ett dominerande inslag av analytiska aktiviteter. De olika investerings besluten, dvs både investeringar i nya forvaltningsbyggnader och investeringar i produktionsanlåggningar, fattades med ett stort inslag av både analytiska och socio-politiska aktiviteter, men med en viss overvikt av de analytiska aktiviteterna. Denna fordelning år inte overraskande på något sått, utan stammer ganska val med den allmånna uppfattningen om dessa beslut. Mera anmårkningsvårt år det emeller tid att besluten om omorganisationer och systemutveckling fattades med ett så litet inslag av både analytiska och socio-politiska aktiviteter. Detta strider mot en stor del av litteraturen på området, dår framfor allt omorganisationer men åven systemutveckling brukar beskrivas som beslut med stora politiska inslag (se tex Pettigrew, 1973).

---

1) I den engelska undersokning som ligger till grund for det internationella forskningsprojektet har man t ex funnit att beslutsfattandet i underordnade organisationer i allmånhet år uforla mat« eller stympat i olika avseenden (se Butler et al., 197 7).

Förklaringar av skillnaderna

For att forklara skillnaderna mellan de olika organisationerna och de olika typerna av strategiska beslut har de olika beslutsprocesserna stalks mot en rad oberoende variabler. Dessa variabler har valts ut på grundval av två olika teoribildningar på området. Den ena teorin representerar en rationalistisk tradition, dår skillnader i beslutsfattande forklaras med hånvisning till olika kognitiva och vårderingsmåssiga egenskaper hos individerna som år inblandade i de olika besluten. Beslutsprocessens utseende styrs, enligt denna teori, framfdr alk av den oklarhet eller oenighet som finns betråffande mål och medel i den enskilda beslutssituationen (se t ex March & Simon, 1958;Ramstr6m, 1969). Den andra teorin anknyter till en systemteoretisk och strukturalistisktradition, dår skillnader i beslutsfattande forklaras med hånvisningtill mera objektiva strukturella forhållanden i organisationen ifrågaoch dess omgivning. Beslutsprocessens utseende styrs, enligt denna teori, av den dynamik eller komplexitet som framfor alk har sin grund

i den tekniska utvecklingen, olika marknadsmassiga forhallanden,
samt organisationens storlek och strukturella uppbyggnad (se t ex
Burns & Stalker, 1961)."

Utan att nårmare gå in på de statistiska korrelationerna mellan olika beslutsaktiviteter och olika oberoende variabler kan man konstatera att de »rationella« variablerna genomgående har det storsta forklaringsvårdet når det galler skillnaderna i strategiskt beslutsfattande. Skillnaderna mellan de tillverkande organisationerna och serviceorganisationerna kan forklaras framfor alk med hånvisning till skillnader i målsåttningarna mellan de olika organisationerna. De tillverkande organisationerna hade i allmånhet entydiga kvantitativa målsåttningar som det rådde stor enighet om, medan serviceorganisationerna hade mera oklara målsåttningar som kråvde kvalitativa bedomningar från fall till fall. Dessa bedomningar låmnade ett stort utrymme for diskussioner och forhandlingar mellan olika individer och grupper, vilket också ledde till ett storre inslag av socio-politiska aktiviteter i serviceorganisationerna ån i de tillverkande organisationerna. Det enda undantaget var Sundsvallsbanken, som hade betydligt mindre sociopolitiska inslag i beslutsfattandet ån de ovriga serviceorganisationerna. Detta kan emellertid forklaras av att Sundsvallsbankens målsåttningar var mera entydiga och kvantitativa till sin karaktår och snarare liknar de tillverkande organisationernas målsåttningar.

Målsåttningarnas karaktår kan också forklara en del av skillnaderna i beslutsfattandet mellan olika typer av strategiska beslut. I samband med investerings- och lokaliseringsbesluten rådde i allmånhet en viss oenighet om målsåttningarna. Ekonomiska lonsamhetskriterier stålldesmot sysselsåttningsbehov, miljokrav och andra målsåttningar, vilketledde till omfattande socio-politiska aktiviteter i beslutsfattandet. Investeringsbesluten kånnetecknades emellertid inte bara av oenighet om mål, utan åven av oklarhet om medel. Det fanns i allmånhet flera alternativa investeringsobjekt, som noggrannt maste utredas och utvårderasgenom olika analytiska aktiviteter. På samma sått kånnetecknadesproduktutvecklingsbesluten av oklara medel, som ledde till omfattandeanalytiska aktiviteter, vilket kan betraktas som en återspegling av forsknings- och utvecklingsarbetets allmånna karaktår. Når det

---

1) For en mera ingaende beskrivning av dc bada leoribildningarna och relationerna mellan dessa, seAxelsson(l9Bl).

sedan galler besluten om omorganisationer och systemutveckling var både mål och medel relativt klara, och beslutsfattandet kunde dårfor också ske med ett litet inslag av både analytiska och socio-politiska aktiviteter.Detta antyder att de olika system- och organisationslosningarna betraktades som mer eller mindre givna, vilket t ex kan bero på att losningarnahade »vårkt« fram under en långre tid innan det egentliga beslutsfattandet ågde rum.

De strukturella variablerna har genomgående ett betydligt mindre forklaringsvårde an de rationella, men de kan åndå forklara vissa skillnader i det strategiska beslutsfattandet mellan de olika organisationerna. Teli hade t ex ett mindre inslag av analytiska aktiviteter an de ovriga tillverkande organisationerna, vilket kan bero på att Teli har en mindre komplex teknologi och enklare marknadsmåssiga forhållanden an de ovriga tillverkande organisationerna. På samma sått skiide sig Skandia och Sundsvallsbanken från de ovriga serviceorganisationerna genom ett mindre inslag av analytiska aktiviteter i beslutsfattandet. Detta kan bero på att Skandia och Sundsvallsbanken har en mindre komplexitet i sin strukturella uppbyggnad an de ovriga serviceorganisationerna, som samtliga ingår i den.offentliga sektorn med alk vad det innebår av regler, beståmmelser och lagstiftning att ta hånsyn till i det strategiska beslutsfattandet. Hår kan man alltså se vissa skillnader mellan privata och offentliga organisationer, men dessa skillnader galler i så fall endast de offentliga forvaltningarna. De statliga affårsdrivande verken, som i denna undersokning representeras av Teli och Vattenfall, år uppenbarligen inte lika styrda i sitt beslutsfattande av strukturella forhållanden inom den offentliga sektorn som de statliga och kommunala forvaltningarna.

Slutsatser

Inledningsvis nåmndes att strategiskt beslutsfattande hittilis har behandlatshuvudsakligen i den normativa litteraturen om foretagsledning.Detta har lett till en rad mer eller mindre kvantitativa beslutsmetoder,som dock har utsatts for en våxande kritik under de senaste åren. Resultaten av denna undersokning stoder i stort sett denna kritik. På grundval av denna undersokning kan man konstatera att de kvantitativabeslutsmetoderna huvudsakligen anvånds och fdrmodligen endastlampar

dastlamparsig i tillverkade organisationer och beslut om produktutveckling,mojligen ocksa vissa investeringsbeslut, dar det framfor allt kravs ett stort inslag av analytiska aktiviteter i beslutsfattandet. Daremotverkar dessa metoder vara mindre lampade for andra typer av organisationer, t ex serviceorganisationer, och andra typer av strategiskabeslut, dar det kravs mera sociopolitiska aktiviteter eller dar losningarnaar mera eller mindre givna. I dessa sammanhang anvands helt andra metoder for strategiskt beslutsfattande, t ex olika metoder for att hantera de sociopolitiska aktiviteterna i beslutsfattandet. Vad denna undersokning framfor allt visar ar emellertid ett behov av en mera »situationsanpassad« syn pa strategiskt beslutsfattande, som innebaratt man utvecklar flera olika beslutsmodeller som kan anvandas i olika situationer och for olika typer av beslut.¹¹

---

1)I en nyutkommen r>ok itv Kling och Styrnnt* (1981)tas ett lovande forsia steg i denna ribning.

Referenser:

Ansoff, H. I. (1965), Corporate Strategy. New York: McGraw-Hill.

Axelsson, R. (1981), Rationell administration. Stockholm: AWE/Gebers.

Burns, T. & Stalker, G. M. (1961), The Management of Innovation. London: Tavistock.

Butler, R.J., Hickson, D.J., Wilson, D. C. & Axelsson, R. (1977), »Organizational Power, Politicking,

and Paralysisn. Organization and Administrative Sciences, Vol 8: sid 45-59.

Chandler, A. D. (1962), Strategy and Structure. Cambridge, Mass.: MIT Press.

Child, J. (1972), »Organization Structure, Environment, and Performance: The Role of Strategic
Choicew. Sociology, Vol 6: sid 1 -22.

Engellau, P. & Granholm, A. (1981), Byrakraternas egen byrdkrati. Stockholm: Statskontoret och
Liber.

Kling, M. &Stymne, B. (1981), Spelet mellan facket och fdretagsledningen. Malmo: Liber.

March, J. G. & Simon, H. A. (1958), Organizations. New York: Wiley.

Normann, R. (1975), Skapandefbretagsledning. Lund: Aldus.

Pettigrew, A. (1973), The Politics of Organizational Decision-Making. London: Tavistock.

Ramstrom, D. (1969), Systemplanering. Stockholm: Norstedts.

Steiner, G. A. (1969), Top Management Planning. New York: Wiley.

Wallander, J. (1979), »Om prognoser, budgetar och langtidsplanern. Handelsbankens smdskriftserie,
Nr 15.