Samhållet har blivit en alk viktigare miljøfaktor for foretagen. Det galler praktiskt taget alia omraden, åven om tankarna kanske i forstå hånd går till de ekonomiska stod och stimulansåtgårder som i en rik flora erbjuds foretagen. Trots alia aktiviteter på det ekonomiska området år de for många foretag langt ifrån de viktigaste samhållsåtgårderna. Når jag i en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Institutionen for Industriell Organisation, Lunds Universitet har introducerat begreppet »myndighetsstrategi« avses en helt annan grupp av åtgårder, nåmligen de som direkt påverkar marknaden for foretagens produkter.

---

*) Institutionen for Industriell Organisation, Tekniska Hogskolan i Lund. Artiklen modtaget de cember 1980.

Lagar, normer och laneregler kan forandra forutsattningarna for enskilda foretags produkter och affarsideer i saval positiv som negativ riktning. Dessa forandringar kan vara mycket betydelsefulla, t.ex. genom paverkan pa den totala marknadsvolymen inom produktomradet eller pa det enskilda foretagets relative konkurrenslage. Darfor kan det ligga i ett enskik foretags intresse att fa till stand, andra, motverka eller paverka detaljutformningen av atgarderna. Ett foretag som engagerar sig for att atstadkomma en sadan paverkan utvecklar vad jag kallar en »myndighetsstrategi«. Foretaget betraktar da samhallet som en mycket viktig del av sin miljo, varfor organisationen utvecklar sin formaga att interagera med de viktigaste samhallsinstitutionerna, lar kanna de existerande tankegangarna dar, fangar upp nya ideer pa ett tidigt stadium och utformar svar, initierar sjalv forandringar samt utnyttjar sin kunskapsoverlagsenhet for att paverka - en kunskapsoverlagsenhet som helt eller delvis kan ha utvecklats med samhallets foretradare som primar malgrupp. Dessa kunskaper kan vara »nya« men ocksa sammanstallningar av befintliga kunskaper pa ett nytt och for samhallsintresset lampligare satt. Produkterna marknadsfors mot samhallet. Det finns idag manga foretag som har produkter med »potential« for en myndighetsstrategi. Alia har inte utvecklat sadana strategier och kanske inte heller upptackt de potentiella mojligheterna. I avhandlingen finns exempel pa ett foretag som bedrivit mycket framgangsrika myndighetsstrategier, medan andra foretag i studien inte forstatt att de har produkter eller produktomraden dar det skulle vara mojligt. Att mojligheten finns ar dock inte detsamma som att det ar lampligt, bara att alternativet bor overvagas. En myndighetsstrategi staller ju krav pa resurser och de resurserna kan kanske foretaget utnyttja effektivare genom att disponera dem pa ett annat satt. I ett speciellt kapitel analyseras datamaterialet just med avseende pa myndighetsstrategier. Dar finns ocksa en sammanstallning av nagra viktiga forutsattningar och drivkrafter for att de skall utvecklas i ett foretag.

Inte bara myndighetsstrategier

Myndighetsstrategi eller ej - en av avhandlingens slutsatser eller hypoteserår,
att om foretagens investeringsvolymer skall påverkas ligger
de viktigaste samhållsåtgårderna på marknadssidan. Det år dock inte

bara denna typ av atgarder som studerats utan hela det register som direkt paverkar investeringsprocesserna i foretagen. Samhallet som kravstallare pa produkdonsresurser (t.ex. Miljoskyddslagen och Arbetsmiljolagen)och produkter (t.ex. Svensk Byggnorm och Livsmedelslagen)har behandlats liksom ett flertal olika ekonomiska atgarder (skatter, fonder, bidrag och lan). Dessutom har de organisatoriska atgardema(t.ex. MBL) undersokts. En sadan bred ansats har gjort det mojligt att studera de olika atgardernas relativa betydelse.

Datamaterialet har samlats in genom ingående studier av investeringsprocesserna i ett byggmaterialforetag, ett livsmedelsforetag, två verkstadsforetag och ett mobelforetag. De har haft mellan 90 och 4000 anstållda. Foretagens investeringsprocesser år beskrivna i en separat del, dår beskrivningarna inte år begrånsade till samhållsåtgårderna åven om de har en sådan inriktning. For en forståelse av samhållsåtgårdernas roll kravs en forståelse av hela processen och de sammanhang dår åtgårderna kommer in. Denna helhetssyn har styrt upplåggningen av beskrivningarna.

Foretagets sått att hantera de olika åtgårderna år inte bara beroende av åtgårdernas innehåll och foretagets situation utan åven av den tolkning foretagets aktorer gor. Om de bedomer åtgården och f eller foretagets agerande som mindre viktigt upptråder organisationen passivt. Uppfattas dåremot åtgården som viktig har foretagen gjort sådana foråndringar i organisationen att den grundlåggande behandlingen av tgårderna påverkats. Det år dårfor våsentligt att aktorerna inte bedomer en åtgård eller ett åtgårdsområde vara mindre viktigt eller svårt an det i verkligheten år eller kan bli. Då får ju åtgården en ur foretagets synpunkt sett olåmplig behandling.

Avhandlingen har titeln »Foretagens investeringsbeteende - påverkan och inlårning av samhållsåtgårder i några foretaga och kan bestållas vid Institutionen for Industrieli Organisation, Box 725, 22007 Lund, tel. 046f 10 80 10.