Berg, Per-Olof, Emotional Structures in Organizations: A Study of the Process of Change in a Swedish Company, Lund: Studentlitteratur, 1979, doktoravhandling, xii+2B7 ss.

Emmaboda Glas har under det senaste året fdrekommit i massmedia med anledning av att det franska moderbolaget S:t Gobain beslutade om driftsinskrånkningar. For drygt tio år sedan var foretaget också i centrum for massmedias intresse. Den gangen var dock skålet till intresset ett annat: foretaget beskrevs som en foregångare vad galler foretagsdemokrati och organisationsutveckling. Når Per-Olof Berg åtta år senare diskuterade foretagets organisationsutvecklingsprojekt med experter inom området var dock meningarna mycket delade om dess resultat: vissa ansåg det vara ett misslyckande, andra en framgång. Dessa olika uppfattningar var en av de fråmsta orsakerna till att Per- Olaf Berg valde att studera Emmaboda Glasverk i sin doktorsavhandling. Andra skål var att sjålva forandringsprocessen varit relativt synlig och att den var forhållandevis våldokumenterad genom 25 konsultrapporter från PA-rådet (s. 31)

Ursprungligen hade forfattarens tanke varit att behandla flera foretags organisationsutvecklingsprojekt, något som hade varit naturligt, eftersom han tidigare arbetat med jåmforande studier. Han begrånsade sig emellertid slutligen till enbart Emmaboda Glasverk, for att han på så sått skulle kunna intensivstudera flera variabler och dessutom anvånda flera perspektiv (s. 32).

Under arbetets gang åndrades dock inte enbart antalet studieobjekt utan åven studiens huvudinriktning: intresset forskots så att frågan om framgång i organisationsutvecklingsprojekt kom i bakgrunden och ersattes av ett intresse for organisationers totala utveckling. Avhandlingens huvudresultat har hårigenom blivit en visserligen tentativ men åndå relativt generell referensram for studier av organisationers utveckling over tiden.

Avhandlingen består av sex kapitel. I det forstå ger forfattaren bakgrundtill
sin studie genom att sammenfatta såvål andras studier inom

organisationsutvecklingsområdet som sina egna tidigare arbeten. Han rcdovisar också några grundlåggande forutsåttningar for avhandlingen.I det dårpå foljande kapitlet tar han upp sin metod till diskussion.Han redovisar hur valet av Emmaboda Glasverk gått till och hur han samlat in och behandlat data. Vidare diskuterar han principen tor datapræsentation och metoder for tolkning. De nåmnda inledningskapitlenfoljs av två kapitel, dår data presenteras respektive tolkas. I det tredje kapitlet finner man en fallstudie av Emmaboda Glasverk i form av 56 dramer från starten 1919 till situationen under våren 1979. Låsarenfår således folja foretaget genom ekonomiska svårigheter, tekniskaforåndringar, organisationsutvecklingsprojekt, ågarbyte till de ovan inledningsvis nåmnda driftsinskrånkningarna. Detta material utgorsedan grunden for forfattarens tolkningar av utvecklingsforloppet i avhandlingens fjårde kapitel. Hår refererar forfattaren forst till arbetenav Lawrence 8c Lorsch, March 8c Olsen samt March 8c Simon, verk som sannolikt de fiesta skandinaviska organisationsforskare associerar till vid låsningen av fallbeskrivningen. Forfattaren våljer emellertid sedanatt vid sin tolkning istållet arbeta med s k emotionella strukturer. Det centrala temat for tolkningen av fallbeskrivningen år beroendet av en patriark och hur detta beroende foråndras genom olika revolutioner.De forstå drygt 35 åren behandlas således som »Beroendeperioden«,vilken foljs av »Strukturrevolutionen«, »Nyberoendets period«, »Motrevolutionen« och »antiberoendets period«.

Med utgångspunkt från tolkningen i avhandlingens fjårde kapitel tar
sedan forfattaren i det femte kapitlet fram en tentativ referensram,
som forefaller kunna sammanfattas på foljande sått:

Organisationer kan ses som sociala organismer bestående av emotionella strukturer, var s foråndringar sker genom en blandning av kontinuitet och revolution. Avslutningsvis, i avhandlingens sjatte kapitel, rekapitulerar forfattaren de foregående kapitlen. Dessutom diskuterar han resultatens teoretiska varde och dess praktiska konsekvenser.

Avhandlingens huvudresultat utgors av den referensram, som forfattarenpresenterar i bokens femte kapitel. Denna forefaller att vål anknytatill sociologisk teoribildning om verkligheten som en social konstruktion.Den kan såkerligen leda oss vidare till nya kunskaber om organisationer, åven om man kan gora vissa invåndningar mot den. (Det forefaller exempelvis inte helt sjålvklart, att en organisations utvecklingbestår

vecklingbestårav »en hierarkisk sekvens av kvalitativt olika steg och nivåer, dår varje efterfoljande nivå representerar en hogre utvecklingsnivåån den tidigare«, s. 240, min oversåttning från engelskan, hår liksom vid foljande citat. Åtminstone ståller sig nog manga av dagensanstållda i Emmaboda Glas tveksamma till att det skulle vara en hogre utvecklingsnivå att overtas av ett multinationellt bolag.)

Liksom de fiesta akademiska arbeten ger Per-Olof Bergs avhandling anledning att fundera over vissa metodproblem. Ett sådant problem år mojligheterna till generalisering från enskilda fallstudier. Som framgått ovan har det studerade foretaget inte utvalts med hjalp av någon sofistikerad urvalsmetod, vilket år en nackdel, då man vill generalisera en studies resultat. Åtminstone till viss del loser forfattaren detta problem genom att studiens slutsatser relateras till resultat som kommit fram i tidigare studier. Sannolikt hade det varit en fordel, om han också hade kunnat relatera det studerade foretaget till andra foretag, så att låsaren hade kunnat få en uppfattning om vad foretaget representerar.

Når det så galler studiens omfattning har forfattaren valt att studera hela foretagets existensperiod med hjalp av såvål skriftligt material som intervjuer. Valet av studieperiod grundas på uppfattningen at »mycket av det som sker i foretaget idag har sitt ursprung i foretagets tidiga historia« (s. 18). Denna uppfattning omfattas av många organisationsforskare av idag. I praktiskt arbete leder den dock i allmånhet till dataproblem, eftersom det år forknippat med svårigheter att finna tidiga tillforlitliga kållor. Ett nårmare studium av forfattarens kållor visar också att dessa huvudsakligen tåcker den senaste tredjedelen av foretagets sextioåriga existensperiod. De kållor som anvånts for tiden dessforinnan utgors av två jubileumsskrifter, vilka vid en kållkritisk granskning formodligen skulle visa sig ha svårt att uppfylla kravet på avsaknas av tendens. Man kan också notera att ingen av forfattarens intervjupersoner varit i foretaget fore 1950 och att huvuddelen av intervjupersonerna borjat sin verksamhet dår efter 1963. Sannolikt hade det dårfor varit en fordel om analysen i avhandlingen i storre utstråckning hade koncentrerats till den period då organisationsutvecklingsprojektet pågick (1964-1973).

Vad galler tillfdrlitligheten i det anvånda empiriska materialet år det en fråga
som forfattaren sjålv har tagit upp till diskussion (s. 35). Vid sina

intervjuer fann han nåmligen att de intervjuade inte bara talat med honom for att forse honom med data. De onskade också (1) legitimera vad de gjort, (2) gora upp med andra, och (3) exponera sig (s. 40). For att hantera detta problem har Per-Olof Berg anvånt sig av sådana skriftliga dokument som gållt »aktiviteter] eller håndelse[rj som ofta omnåmnts i intervjuerna« (s. 42).

Med hjalp av dokumenten har forfattaren således i någon mån kunnat kontrollera intervjupersonernas utsagor. Dåremot har han haft svårt att få en uppfattning om sådant som intervjupersonerna, medvetet eller omedvetet, inte nåmnt. Samma slag av svårigheter år forknippade med de två seminarier, som forfattaren ordnat med sina intervjupersoner, for att »ståmma av« fallbeskrivningen och tolkningen. (Hår till - kommer dessutom problemet, att det endast år knappt hålften av intervjupersonerna som kommenterat texten.) Det kunne dårfor ha varit fordelaktigt att låta skriftliga dokument spela en mer framtrådande roll i forskningsarbetet.

Genom att i storre utstråckning anvånda skriftliga dokument hade iorfattaren dock inte kunnat undvika de oversdttningsproblem, som har uppkommit genom att han valt att skriva sin avhandling på engelska, medan grundmaterialet foreligger på svenska. Vid oversåttningen har nåmligen betydelseglidningar uppstått, så att vissa yttranden forsvagats och andra forstårkts. Vidare har några uttalanden, då de upprepats i tolkningskapitlet, fått en något annorlunda utformning, an då de återgivits i den foregående fallbeskrivningen. Båda de nåmnda foråndringarna i materialet pekar på, att det år forenat med svårfgheter att overfora material från ett sprak till ett annat i samband med organisationsstudier.

Skillnaderna mellan fallbeskrivningen och tolkningskapitlet pekar också på svårigheterna att gora åtskillnad mellan fallbeskrivning och tolkning. Det forefaller dårfor som det hade kunnat vara en fordel att hålla dessa samman period for period i stållet for att presentera dem i var sitt kapitel. Hårigenom skulle forfattaren formodligen också ha underlåttat for låsaren att gora de alternativa tolkningar som han finner onskvårda (s. 46).

Som framstållningen nu foreligger ger kapitel 3 snarast sken av att varaen
objektiv textmassa som ska tolkas ungefår som de texter som

sprak- och litteraturvetare analyserar vid sina texttolkningar. I sjålva verket har forfattaren emellertid redan i fallbeskrivningen valt ut de håndeiser som han funnit relevanta, vilket gor att hans tolkning sannoliktpåverkat utformningen av fallstudiens text.

Den gjorda uppdelningen år sårskilt forforisk, eftersom forfattaren skrivit en spånnande fallbeskrivning. I synnerhet under organisationsutvecklingsperioden maste han anses ha uppnått sitt syfte att gora det mojligt »for folk att låsa [fallbeskrivningen] som en roman, att se och hore folk som var inblandade i de olika olika aktiviteterna« (s. 46). Att han lyckats med detta år naturligtvis en stor fortjånst i avhandlingen. Man bor dock notera att valet av håndeiser aldrig kan vara sjålvklart. I denna avhandling år det också relativt vaga kriterier som legat bakom valet av fallbeskrivningens 56 dramer: de innehåller »aktiviteter och håndeiser som fore jailer att ha varit av vikt for organisationens utveckling over tiden« (s. 47, min kursivering). Man kan dårfor lått tånka sig att andra personer skulle ha gjort något annorlunda prioriteringar ån forfattaren. Det hade till exempel kunnat vara naturligt att ta større hånsyn till foråndringar i produktionsforhållanden, storlek och marknader. På så sått hade man av allt att doma båttre kunnat belysa forutsåttningarna for de ledande aktorernas handlingsmojligheter. En sådan ansats hade också varit forenlig med forfattarens eget antagande, att organisationer endast delvis har kontroll over sin omgivning (s. 18). Som framgått ovan har Per-Olof Berg i sitt avhandlingsarbete ståilts infor en del metodproblem. Hans sått att losa dem kan visserligen diskuteras, men hans avhandling bor trots detta (och trots vissa formella brister) ses som ett intressant bidrag till vart vetande om organisationer. Hans studie understryker också behovet av att studera organisationer over tiden, något som maste anses hora till en av de viktigaste uppgifterna for organisationsforskningen av idag. Studier av det slag som Per-Olof Berg presenterat i sin avhandling bor uppmuntras, så att vi såvål utvecklar forskningsmetodiken som ger mojligheter till att generera viktig kunskab om organisationer. Man ska också hoppas att flera foretag kommer att vara lika oppna infor organisationsforskare som man varit i Emmaboda Glasverk.

Uppsala universitet