Resumé:

På basis av deltagande observation av 12 polskaforetag

- beskrivs huvudkaraktåristika hos socialistiska foretags beteendemonster såsom
mål, beslutsprocedur, lånkar med andra ekonomiska enheter etc.,

- konstrueras olika typer av bete endemonster for foretag såsom »Kommer sie Ilt«, »Konformism«, »Konsumentorientering«, »Fb'ljsam« etc. Dessa resultat kan ligga till grund for konstruktion av styrsystem som år anpassade till varierande forutsåttningar.

*) Denna uppsats redovisar resultaten av en studie 1972-75 av styrningen av och beteendemonstren hos ett antal polska foretag inom konsumentvaruséktorn. Forskarlaget leddes av prof. Janusz Beksiak (Central School of Planning and Statistics, Warszawa), dessutom deltog doc. Lech Buczowski (Warszawas Universitet), Dr Barbara Czarniawska (Warszawas Universitet), Dr Helena Rebacz (Central School of Planning and Statistics) och Dr Bogdan Wawrzyniak (Central School of Planning and Statistics). Datainsamlingen på fåltet genomfordes av 12 forskare från Central School of Planning and Statistics och Warszawas Universitet under ledning av doc. Buczowski.

**) Beksiak, professor i nationalekonomi vid Central School of Planning and Statistics, Warszawa. Czarniawska, Psykologiska Institutionen vid Warszawa Universitet. Stenjonsson, Professor i foretagsekonomi vid Goteborgs Universitet.

Introduktion

Styrsystemet i en socialistisk ekonomi uppfattas traditioneilt som en uppsåttning instrument (i icke-socialistiska lander tenderar vi att vulgårt generalisera till att det år fråga om tvångsinstrument, SJ) som anvånds av centrala myndigheter for att initiera nodvåndiga beslut och åtgårder i de produktionsenheter som dessa centrala myndigheter inråttar.

Vill man analysera ett sådant styrsystem bor man skilja mellan instrumentella och strukturella aspekter. Vill man betona det forstnåmda blir det ett huvudproblem att studera hur olika instrument - »parametriska« (d.v.s. av pristyp) och direktiv (kvantiteter, kvoter) - fungerar och anvånds, fråmst av centrala organ, for att styra andra agenter i systemet. Om man våljer att betona strukturella aspekter blir systemelementens position i systemet som helhet och olika enheters relativa position av intresse.

Av dessa två sidor av samma sak år huvudintresset i denna rapport
knutet till de instrumentella aspekterna och det formella systemet berors
dårfor bara oversiktligt.

Bakgrund

Under 70-talets forstå år genomfordes i Polen en reform av
ekonomins funktionssått med bland annat foljande huvudingredienser:

- For att forbåttra den vertikala kommunikationen i styrsystemet infordes
på en mellannivå grupperingar av foretag (WOG) under en
gemensam styrelse.

- For att forbåttre ekonomins anpassningsformåga till foråndringar i behov och efterfrågan beslutades att i okad utstråckning anvånda parametriska styrinstrument (d.v.s. priser hellre an mera stelbenta direktiv t.ex. avseende produktionskvantiteter).

Organisatoriskt år systemet uppbyggt så att man har

- centrala ekonomiska organ (ministerier, banker, planerings- och
priskommissioner etc.)

- foretagsgrupper och centrala organ for handel

- foretag.

Personalunion foreligger i betydande utstråckning mellan dessa tre nivåer och det finns naturligtvis horisontella samband på samtliga nivåer. Den problemstållning som motiverat den empiriska studie, som skall redovisas i foljande avsnitt, år i stållet att den styrprocess som verkligen forsiggår i systemet troligen inte kan hårledas direkt ur de.t formella systemet").

Problemdiskussion

Hur informella styrformer påverkar det formella systemets funktion och hela ekonomins utveckling år svårt att klarlågga. Ett exempel år samspelet mellan de olika nivåerna i hierarkin. I en del fall fattas de avgorande besluten i styrelsen for foretagsgruppen (WOG) i andra fall kan denna styrelse fungera som formediare av beslut fattade på en hogre eller lågre nivå. Betydelsen for olika enheters agerande och de verkliga styreffekterna blir rimligen olika i olika fall. Resultatet blir sannolikt att individuella enheter stors till awikelser från forvåntat beteende. Awikelser som i sin tur fungerar som storningar i samspelet med andra enheter.

Åven om huvudelementet i styrprocessen år det formella systemets signaler »down-the-line« år naturligtvis »laterala« och »up-the-line«influenser av stor betydelse. Dårfor anvånds bredast mojliga definition av styrning - inflytande på beslut varifrån det ån kommer - i den empiriska studien. Vidare soks reaktionsmonster i betydelsen samband mellan utifrån kommande signaler och de beslut och åtgårder de foranleder.

---

*) For en detaljerad analys av det formella systemet se: Beksiak, J.U., Libura, S. Nowacki, The Management System of Socialist Production. Oeconomica Polona 1975 No 2.

Forklaringar till olikheter i reaktionsmønster på likartade signaler kan
grundas i

- kombinationen av formella regler som tillåmpas

- inblandade personers motivation

- olika informella mål och tryck.

Det år vidare inte troligt att reaktionsmonstren år stabila over olika typer
av signaler.

Metodöverväganden

Två typer av ansats år mojlig i en studie av detta slag. Dels kan »skrivbordsexperiment« anvåndas for att hårleda forvåntat beslutsbeteende vid en given extern signal med utgångspunkt i det formella systemets regler. Dels kan sjålvobservation och »participant observation« for datainsamling på fåltet anvåndas. Den ena metoden ger begreppsmåssig klarhet och den andra bidrar till att gora det formella systemets beteendeantaganden rikare och mera realistiska.

Låt oss ta ett exempel som illustration till problematiken. Många ekonomer har studerat hur ett foretags verksamhet sannolikt skulle utvecklats om det gavs »value added« som beslutskriterium. Man anvånder sig dårvid vanligen av skrivbordsexperiment. Några ekonomer har presenterat analyser av situationer dår foretagets råmaterialinkop skulle reduceras till forman for okat arbete medan andra har beskrivit andra situationer dår det inte fanns någon tendens till overdriven arbetsokning. Det har också presenterats studier av hur foretagens beteende påverkas av stråvan att maximera genomsnittlig lon for arbetare och foretagsledning etc. På grundval av sådana analyser av sådana hypotetiska situationer och bedomningar av realismen i dessa ligger det nåra till hands for forfattarna till sådana analyser att ta stållning till det låmpliga i att introducera det ena eller det andra nya instrumentet i styrsystemet. Det som dårvid sker år att man overgår från en precis analys till intuitiva gissningar. Hoppet att nå samståmmighet i rekommendationerna till åtgårder på basis av sådana studier år minimalt.

For att med någorlunda såkerhet ha mqjlighet att gora sådana overgångar från hypotetisk men precis analys till utvårdering av hur en rekommenderad åtgård skulle fungera i praktiken behover man ett vidgat empiriskt studium av praxis.

Den empiriska studien

Datainsamlingen

I våra forsok att registrera de undersokta foretagens reaktioner på utifrån kommande signaler har vi anvånt systematisk deltagande observation. Observationsperioden omfattade ett helt år eftersom vi antog att de fiesta håndeiser och fenomen som forekommer i ett foretag skulle dyka upp under en sådan period. 12 foretag studerades. Urvalet av foretag gjordes inte på statistiska grunder utan i syfte att få olika slags foretag (industriforetag och handelsforetag) inom konsumentvarusektorn. Dessutom valdes foretag som arbetade enligt det tidigare dominerande styrsystemet och sådana som arbetade enligt det nya som just introducerats.

Observationerna utfordas av tvåmannalag bestående av en medlem av ledningen for det studerade foretaget och en medlem av forskarlaget. Uppgiften for ett sådant team var att lopande registrera karaktåristika hos besluts- och genomforandeprocessen i foretaget i form av så kallade »Decision Event Cards«. Dessutom gjordes kompletterande intervjuer enligt en intervjuguide.

Det protokoll over observationer som erholls tåcker beslutsprocessen i vid mening. De verkliga beslut som lopande fattats i foretagen av foretagsledning och olika enheter har varit studieobjekt och likaså referenspunkter. Protokollen innefattar också håndeiser d.v.s. foråndringar av forutsåttningarna for verksamheten som inte medfort direkta beslut.

Efter ett halvt års observationer gjordes en bearbetning av innehållet i »Decision Event Cards« och huvudelementen i beslutsprocessen faststålldes. Den sålunda uppråttade begreppsmåssiga strukturen anvåndes sedan for sammanfattningar av innehållet i »Decision Event Cards« permånad.

Utover dessa rapporter gjorde varje forskarteam en bakgrundsbeskrivning
av foretaget som kunde ge en referensram till analysen av de
enskilda besluten.

Analys av data

Analysen av det insamlade observationsmaterialet, som omfattade mer an 1400 beslut, sked de i steg och innefattade konfrontation med de antaganden som låg till grund for projektet. Det konstaterades att foljande dimensioner borde anvåndes for att karaktarisera foretagens reaktionsmonster:

- Orsaker, d.v.s. omgivningens tillstand, signaler som utlost reaktioner.

- Mål som styrt beslutsbeteende.

- Proceduren som anvånts i beslutsfattandet.

For att erhålla ett mera generellt perspektiv på dessa monster såsom reaktioner på ett givet styrsystem forefoll en analys av styrmedel och lånkar mellan olika organisatoriska enheter nodvåndig*). (Denna del av analysen blev alltså viktig till foljd av resultaten av den foregående analysen av data). De partiella analyserna av dessa 4 dimensioner redovisas

Partiell analys av dimensioner

I det foljande refereras till tabell 1 dår de mest signifikanta observationerna
av situationerna och beteendet for de tolv studerade foretagen
(numrerade 1-12) redovisas i resp. kolumn.

---

*) Forfattarna overvågede mojligheterna att genomfora en analys av rationaliteten i besluten, men eftersom datainsamlingsmetoden inte gav ett fullståndigt protokoll over effekterna av besluten overgavs denna tanke. Ett forsok att analysera materialet med avseende på metodologisk rationalitet redovisas i Wawrzyniak, 8., Decyzje kierownicze w teorié i praktyce zarzadzania, Warzawa 1977.

1. Orsaker

Orsakerna till de studerade besluten klassificerades med avseende på
två kriterier

a) Orsakens kålla (orsaker som kom från myndigheter, kunder och leveran
to rer eller från fore tagets egna enheter).

b) Slag och styrka hos stimuli (uppmaning resp. tvingande och riktningsangivande
resp. konkreta åtgårder**).

2. Mål i beslutsfattande och genomförande

På grundval av innehållet i »Decision Event Cards« kunde 8 typer av
angivna mål urskiljas:

a) Tillgodose konsumenters behov.
b) Tillmotesgå allmånna opinionen.
c) Uppnå maximalt overskott.

d) Underlåtta personalens (stabens) arbete.
e) Oka effektiviteten.

f) Såkra goda relationer till leverantorer.

g) Tillmotesgå céntrala (ekonomiska) myndigheter.
h) Tillmotesgå politiska och administrativa myndigheter.

I majoriteten av besluten forekom två eller flera av dessa mål med ett betonat såsom dominerande. I analysen befanns det dårfor låttare att arbeta med tre »orienteringar« (motsvarande de tre vanligaste kombinationerna av mål)

- konsumentorientering dår a) eller b) dominerade

- mot céntrala myndigheter dår c), g) eller h) angavs som dominerande
(c) avser hår finansiellt overskott - efter loner och bonus)

- mot foretagets intresse dår c), d) och e) dominerade ( c) avsåg i detta
fall maximering av personalens inkomst).

For varje foretag faststålldes en forstahandsorientering (med avseende på frekvens av beslut orienterade i denna riktning) och en andra- och tredjehandsorientering. Hår noterades avståndet i frekvenser mellan forstahands- och de ovriga två orienteringarna. I vissa fall var forstahandsorienteringen mycket dominerande i andra fall låg de tre orien-

---

**) I forstå kolumnen av tabeli 1 anges också i forekommande fall vilka styrinstrument från centrala organ som år vanligast.

teringarna nara varandra i frekvens. Genom att komplettera med frekvensen av malkonflikt (motstridiga mal anges for ett givet beslut) kunde fyra typer av allman orientering urskiljas i materialet, namligen, konformism, komfort, kommersialism, konsument. En narmare diskussion foljer i ett senare avsnitt.

3. Beslutsprocedur

Hår beaktades tre element: informationsunderlaget for beslutet, antalet
overvågda alternativ och metoden for val av alternativ. For vart och
ett av dessa kriteria gjordes en indelning i två kategorier

- fullståndigt eller ofullståndigt informationsunderlag
- ett eller två alternativ resp. mera an två

- kalkylerande (formaliserad kalkyl eller informell analys) resp. icke
kalkylerande (intuition, erfarenhet, rutinmassigt) val.

Genom att kombinera dessa sex kategorier erholls ett antal typer av
beslutsprocedurer. Bland dessa urskiljdes fyra såsom varande mest
frekventa, sannolika (=rimliga) och konsistenta:

- »6vervagda« (fullstandig information, manga alternativ, kalkylerande

- »korrekta« (fullstandig information, fa alternativ, kalkylerande valmetod)

- »justifikativa« (ofullstandig information, manga alternativ, kalkylerande

- »rutin/intuition« (intuition eller rutin som valmetod oberoende av
ovriga kategorier).

Den forstå typen representerar vål overvågda och i traditionell mening rationella procedurer, medan den andra representerar en korrekt tillåmpning av rationalistiska metoder men med endast ett eller två overvågda alternativ. »Justifikativa« procedurer innebår att olika kalkylmetoder tillåmpas på ett ofullståndigt informationsunderlag. Såda na procedurer tjånar troligen syftet att formellt råttfårdiga fattade beslut infor myndigheterna. Vad galler den sista kategorin »rutinfintuition« har med den anvånda datainsamlingsmetoden inte varit mojligt att skilja mellan »rutin« och »intuition« som bas for beslutsfattandet.

4. Styrmedel och organisatoriska, länkar

Hår urskiljes tre slags styrmedel:
a) direktiv,

b) parameter, d.v.s. prisliknande styrmedel och

c) ovrigt som kan vara kombinationer av a) och b) eller ickeparametrisk,
icke-direktiv information.

Horisontella och vertikala lånkar mellan enheter noterades, liksom tre
riktningar avseende styrning och påverkan (»up-the-line«, »downthe-line«
och lateral).

Om man våljer ut foretag med de storsta avvikelserna från genomsnittet vad galler frekvensen av dessa tre styrmedel anvånda i olika riktningar erhåller man fyra »situationsbeskrivningar« och dårtill kopplat foretagsbeteende:

1. Ett foretag som erhåller fler direktiv ån de ovriga från centrala myndigheter och som inter aktivt i sina kontakter med overordnade organ och andra ekonomiska enheter. Det implementerar helt enkelt erhållna direktiv och styrs genom tryck utifrån. Ett sådant foretag kallas »foljsamt«.

2. Hår erhålles lika mycket direktiv som i foregående fall men foretaget forsoker utova »mottryck« på centrala organ. Ett sådant foretag som också utovar tryck på andra ekonomiska enheter kallas »kåmpande«.

3. Ett foretag som med jåmforelsvis hog frekvens erhåller parametrisk styrinformation och som inte manifesterar någon stark aktivitet gentemot centrala myndigheter kallas »tystlåtet«. Dess kontakter med andra ekonomiska enheter år odramatiska och informationsutbytet åven hår av pristyp.

4. Ett foretag som har relativt begrånsade kontakter med centrala
myndigheter (i båda riktningarna) men som utover starkt tryck på
andra enheter och konsumenter kallas »oberoende«.

I den foljande tabellen beskrivs de 12 studerade foretagen i desse termer.
I den dårpå foljande forklarande analysen ges inget vårdeomdome
om de olika beteendemonstren. Syftet år att beskriva och forklara.

Analys för förklaring

Ett forstå steg mot definition av en uppsåttning beteendemonster år
att faststålla vilka element i beskrivningarna i tabellen (1) som år differentierande.

Då ett foretag har ett visst mått av frihet har det också mojlighet att forma sin egen framtid, att utveckla egna spontana initiativ och att beai beta utifrån kommande information på ett aktivt sått. Dårfor forefaller det vara så att den viktigaste determinanten for ett beteendemonster år foretagets allmånna orientering (huvudorientering i tabellen). Den anger vilka mål som typiskt styr beslutsprocessen så som den manifesteras i de observerade besluten. Vi erhåller foljande monster:

Med utgångspunkt från detta schema over de analyserade elementen kan vi konstruera några konsistenta typmonster. Med ett konsistent typmonster menas ett monster dår de ingående elementen forklarar varandra. Det bor påpekas att vi nu generaliserar på basis av observationerna och inte forklarar de enskilda foretagens beteende.

Till ett forstå typmonster hånfor vi de tre foretag som betecknats »Komfort« och vårs styrsituation betecknats »kåmpande«. I alia tre foretagen forekommer olika dominerande kållor for externa signaler som foranlett besluten, men andelen signaler från myndigheter år ungefår lika stor (ca 1 f3). Man noterar också skillnader i beslutsprocedur (en »korrekt« och två »rutin fintuition«) men eftersom formaliserad kalkylering observerats endast i en liten del av besluten i alia tre foretagen år det rimligt att »rutin fintuition« år den typiska beslutsproceduren for detta beteendemonster. Vi erhåller foljande beskrivning:

a. Beteendemönster »komfort, kömpande«

Orientering i huvudsak mot det egna foretagets intresse och dår mest mot att underlåtta personalens arbete. Mycket svagare orientering mod konsumenter och myndigheter. Satisfiering av myndigheternas krav uppnås genom maximering av det formella finansiella overskottet. Eftersom huvudorienteringen dominerar starkt år målkonflikter sållsynta. En stark styrning via direktiv från overordnade organ i forening med betoning av foretagets egen komfort skapar behovet av att kåmpa for komfort. En karaktåristisk egenskap år att starkt »mottryck« riktat mot overordnade (forhandlingar, påtryckningar, overklagande av fattade beslut etc.). Att beslutsproceduren blir »rutinfintuition« forklaras av orienteringen mot komfort i forening med styrning med hjalp av direktiv.

Ett andra typmonster kan beskrivas med utgångspunkt från foretag 5. Det år kommersiellt orienterat, d.v.s. i huvudsak mot konsumenter och foretagets fordel (i betydelsen inkomster och underlåttat arbete). Målkonflikter år vanliga. Orienteringen mot myndigheter och dessa som kålla for orsaker till beslut år av liten betydelse. Svag styrning uppifrånoch stark styrning av underordnade enheter gor foretaget oberoende.Jåmforelsevis storst andel parametriska styrinstrument forekommeroch beslutsproceduren betecknas »korrekt« men till skillnad

fran foregaende typ ar forekomsten av formaliserad kalkylering pataglig.Vi
far foljande beteendemonster:

b. Beteendemönster »kommersiell, oberoende«

Huvudsakligen orienterad mot kunder och foretagets egenintresse (i form av hoga inkomster och underlåttat arbete). Dessa båda orienteringar gor målkonflikter hogfrekventa. Svag styrning uppifrån mestadels med hjalp av parametrar och en formaliserad, kalkylerande beslutsprocedur år kånnemårken, liksom hog aktivitet gentemot kunder, leverantorer och underordnade enheter. Detta ger oberoende, kommersiell

Materialet blir mera ofullståndigt som underlag for rekonstruktion av
ytterligare typmonster.

Ett tredje typmonster grundas i foretag 1 i forening med foretag 12
(dår vissa brister i materialet inte medgav en såker klassificering med
avseende på mål).

c. Beteendemönster »konformism«

Tre orienteringar år hår ungefår jåmstållda, nåmligen att tillgodose foretagets egenintresse och kraven från kunder och leverantorer samt myndigheter. Denna multipla orientering implicerar hog frekvens av målkonflikter. Stark styrning uppifrån mestadels med hjalp av direktiv år kånnetecknande. En specifik beslutsprocedur år ett kånnemårke; ofullståndigt informationsunderlag, multipla alternativ och starkt formaliserad kalkylering. Låg aktivitet gentemot myndigheter och andra ekonomiska enheter år också utmårkande. Det »foljsamma« beteendet gentemot overordnade organ gor att den formalistiska beslutsproceduren endast tjånar ett »justifikativt« syfte vilket också forklarar passiviteten i anpassningen till omgivningen.

Den fjårde typen grundas på beteendet hos foretagen 6 och 9 med til -
lågg av vissa element som inte finns i det insamlade materialet.

d. Beteendemönster »konsumentorientering«

Huvudorienteringen år att tillgodose konsumenternas forvåntningar. Den svaga forekomsten av andra orienteringar gor att målkonflikter år i stort sett eliminerade. Beslutsproceduren år »rutin fintuition« med mycket sparsam forekomst av formaliserad kalkylering. Relationerna

till myndigheter, kunder och leverantorer kånnetecknas inte av stark
omsesidig påverkan.

Den sista"typen av beteendemonster som hårleds ur det insamlade observationsmaterialet
år i huvudsak grundat på beteendet hos foretag
11 men innehåller åven det rekonstruerade element.

e. Beteendemönster »tystlåten«

Jåmn fordelning i orientering mot det egna foretagets intresse (inkomster), mot myndigheter och konsumenter. Hogfrekventa målkonflikter blir foljden. Stark styrning ovanifrån forekommer, mestadels parametrisk. Beslutsproceduren år »korrekt« grundad på god information och ofta med anvåndning av formaliserad kalkylering. Starkt intresse for underordnade enheters problem kånnetecknar, liksom bristen på utåtriktade styraktiviteter. Detta beteendemonster kan antas vara representativt for parametrisk styrning under stabila marknadsforhållanden.

Genom att kombinera fritt med element från olika foretag i materialet kan flera beteendemonster rekonstrueras. Forfattarna bedomer de tre nedanstående vara sannolikt forekommande och relevanta for vidare studier.

En sjatte typ konstrueras utifrån antagandet att foretagets relationer till myndigheterna liknar det tredje fallet (konformism) men att orienteringen mot att tillgodose overordnade organ dominerar. Konformismen avser alltså bara hierarkiska relationer.

f. Beteendemönster »följsam«

Huvudorienteringen år mot myndigheter och stark styrning uppifrån
med hjalp av direktiv forekommer:

Beslutsproceduren kan antas vara dominerad av rutin fintuition vilket innebår att kalkylering mestadels grundas på byråkratiska rutiner och intuitiva gissningar om overordnade organs dnskemål. Ett så »foljsamt« beteende utesluter uppenbarligen forhandlingar med overordnade organ men år vål forenligt med aktiviteter gentemot kunder, leverantorer och underordnade enheter (i termer av vidarebefordran av impulser som erhållas uppifrån).

Ett sjunde beteendemonster kan konstrueras på basis av det forstå
»komfort, kåmpande« om man antar att kamp inte forekommer.

g. Beteendemönster »komfort«

Huvudsaklig orientering mot foretagets eget intresse och svag styrning ovanifrån skulle vara viktiga karaktårisdka hår. Beslutsproceduren kan då forvåntas vara »rutin fintuition« eftersom det inte finns sårskilda skål att anvånda kalkylerande procedurer varken som underlag for oberoende kommersiella beslut eller som råttfårdigande. Inga forsok att påverka overordnade organs beslut gors, men troligen kan energiska aktiviteter forekomma gentemot andra ekonomiska enheter for att underlåtta det egna foretagets arbete.

Slutligen skapas en åttonde typ genom att kombinera egenskaper hos
den sjatte (»foljsam«) eller tredje (»konformism«) med den fjårde
(»konsumentorientering«) typen.

h. Beteendemönster »följsam, konsumentorientering«

Hår forenas en foljsamhet gentemot myndigheter med en stråvan att tillgodose konsumenternas fdrvåntningar. Stark styrning uppifrån med hjalp av direktiv forutsåttes vara en viktig beståmningsfaktor hår. Beslutsproceduren antas vara rutin fintuitiv eller justifikativ. En låg aktivitet gentemot myndigheten kan antas forenad med aktivitet riktad mot kunder och leverantorer. Detta beteendemonster representerar en stråvan att foljsamt tillmotesgå myndigheternas onskemål, som i sin tur kraver god service till konsumenterna.

Ytterligare typer kan såkert skapas, men man bor påminna om att det blir fråga om losa spekulationer. Det forefaller emellertid vara en lovande våg att gå vidare att återkomma till empiriska studier av det hår redovisade slaget och då med de hår presenterade resultaten som arbetshypoteser. Hårigenom kan en mera solid, empirisk bas for uppbyggnad av beteendemonster åstadkommas.