Sambandet mellan samhållsvetenskaplig forskning och tillåmpning år i blickpunkten. Det optimistiska 60-talets overtro på forskningens mojligheter att enkelt losa samtidens problem har foljts av en omprovning och en mer kritisk granskning av dess mojligheter. Forskaren ifrågasåtter i allt storre utstråckning vårdet av nedlagt arbete som - i basta fall - leder till rapporter, som samlar damm på bibliotekshyllor. Forskaren år inte långre nojd med akademiska hedersbevis utan vill i alk hogre utstråckning bidra till losandet av konkreta problem.

Praktikern å sin sida har kanske lange varit skeptisk mot det sått på vilket forskning bedrivits och tveksam om det praktiska vårdet av de resultat som uppnåtts. I dagslåget stalls det allt mer konkreta krav på forskningen och en påtaglig vilja att nårmare samarbeta med forskare år tydligt mårkbar. En omorientering av forskningens roll i samhållet har blivit alltmer accentuerad.

I detta klimat har aktionsforskningsbegreppet - myntat redan på 40talet
- kommit att få fornyad aktualitet. Vad menas då med detta nygamla
honnorsord ?

Denna fråga stållde vi oss. Svaret sokte vi genom att gå igenom litteraturenpå området. Vi låste i forstå hand det som skrivits om aktionsforskningoch har ånnu inte fullståndigt gått igenom rapporter från genomforda aktionsforskningsprojekt. Vår låsning omfattade ett 70talskrifter. Detta tåcker givetvis inte varje rad som skrivits i åmnet,

---

*) Svenska Arbetsgivareforeningen, ALI-RATI.

**) Pedagogiska Institutionen, Lunds Universitet. Artiklen modtagen maj 1978.

men vi år overtygade om att vi fångat in olika historiska utvecklingsskeden,traditioner
och inriktningar.

En forstå lårdom från genomgången var att forfattarna betonar olika
sidor av aktionsforskningsbegreppet. Dessutom kan sjålva inneborden
skilja sig våsentligt.

Vid vår genomlåsning tog vi ham de viktigaste beståndsdelarna ur de olika definitionerna. Resultatet blev en ny, sammansatt definition som forenar de olika angreppssåtten. Vår definition presenteras i det foljande, punkt for punkt och med korta kommentarer.

Aktionsforskning har alltid som mål både att losa problem och att oka den vetens
kap liga kunskapen.

Problem som behandlas kan vara frånvaro, trivsel, arbetstillfredsstållelse, arbetsorganisation, arbetsledning, medinflytande osv. Problemlosningen angrips med vetenskapliga metoder och resultaten tolkas i relation till teorier, modeller och tidigare gjorda erfarenheter.

Aktionsforskning har också som mål att de som beror s av projektet lår sig av varandra
och utvecklas genom arbetet i projektet.

Kårnan i aktionsforskning år alltså att man samtidigt forsoker uppfylla de tre viktiga funktionerna: problemlosning, kunskapsutvidgning och inlårning/utveckling. Detta bygger på en grundsyn som innebår att varje problemlosningssituation samtidigt innehåller mdjligheter till kunskapsutvidgning och inlårning/utveckling.

Och inte nog med det - god problemlosning forutsåtter ett vetenskapligt angreppssått och att man lår sig från det man gor; god forskning både forutsåtter och leder till utveckling och problemlosning. Utveckling, slutligen, forutsåtter problemlosning och underlåttas av en »forskarattityd« till tillvaron. Aktionsforsking år alltså inte en enkel summa av de tre komponenterna problemlosning, forskning och utveckling. De tre målen våvs in i varandra och stodjer varandra och efterstråvas i samma handlingar.

Forskning - det som vi kallat kunskapsutvidgning - utfores for nårvarandehuvudsakligen på universitet av for det åndamålet anstålld personal. Praktisk problemlosning sker på de enskilda arbetsplatserna - eventuellt med konsulthjålp. Erfarenheterna från forskning och från problemlosning sprids i basta fall några år senare, mestadels genom

kurser. De som tar del av erfarenheterna år då helt andra personer an
de som varit med om att generera kunskapen.

Den kunskap som aktions forskning ger upphov till syftar till en forståelse av helheter.

Den forskning som idag utfores på universiteten våljeir oftast ut delar av verkligheten som sedan noggrant studeras på bekostnad av helheter. Detta leder till fina exakta analyser av enskildheter utan direkt praktiskt varde.

Aktionsforskning fb'rutsatter således samarbete mellan personerna i de situationer
man for sb'ker for stå-forandr a.

Hur går då detta till? Vanligt år att aktionsforskaren och klienten till - sammans diskuterar/går igenom problemet: hur det uppfattas, vilka orsakerna kan vara och hur det kan tånkas losas. Sedan samlar man in så många synpunkter som mojligt från dem som berors. Når synpunkterna sammanstålls diskuteras de bland dem som varit med. Detta leder till nya insikter och nya frågor, som man maste samla in mer uppgifter om osv. På detta sått får alia inblandade successivt en okad forståelse for problemets innebord och ser dårmed tånkbara losningar, som i sin tur utvårderas gemensamt.

Skiida problemlosningsmetoder kan alltså i och for sig forekomma i
ett aktionsforskningsprojekt, men man nalkas alltid problemlosningen

Aktionsforskningsstrategin årframfb'r allt tillåmpbar i samband med foråndringar
i sociala system.

Det går alltså inte att anvånda aktionsforskning for att losa alia sorters problem eller som universiell forskningsmetod. Aktionsforskning som problemlosningsmetod låmpar sig for problem som har att gora med månniskor, deras forhållande till varandra och till sin omgivning. Som forskningsmetod år den mest ågnad att skapa kunskap om hur forandringsprocesser påverkar och påverkas av individer, grupper och organisationer.

Att genomfora ett aktionsforskningsprojekt kan alltså vara ett sått att
foråndra-utveckla organisationer. Det finns uppenbara paralleller

med tankegangarna i organisationsutveckling och en del former av
organisationsutveckling ar goda exempel pa aktionsforskningsprojekt.

f ett aktionsforskningsprojekt maste parterna komma overens om gemensamma
vårderingsmåssiga utgångspunkter.

Langt ifrån alia som skriver om aktionsforskning behandlar denna aspekt. Mellan raderna kan man urskilja skillnader mellan olika instållningar. Bland dem som anvånt aktionsforskning i foretag har de etiska frågorna framforallt gållt inflytande over forskning och problemlosningsprocessen for dem som det beror. Aktionsforskare har vidare ifrågasatt foretagets produkter. Några har t ex vågrat att arbeta i foretag som framståller vapen eller tobak.

Ingen forfattare har tagit upp samtliga ovanstående punkter utan dessa utgor vår syntes av genomgångna definitioner. En på detta sått konstruerad »idealdefinition« innebår att man i praktiken sållan uppfyller samtliga dessa krav.

Vad år då det intressanta med aktionsforskning (i den betydelse vi har
givit begreppet) ?

En viktig punkt år att aktionsforskning år en forsknings- och problemlosningsstrategi som utgår från att månniskorna år månniskor och inte ting. Det år alltså frågan om gemensam problemlosning och medforskning snarare ån forskning om och problemlosning åt.

Ett annat viktigt bidrag år ett annorlunda sått att se på vad kunskap år. Tidigare har forskare nojt sig med att analysera ett problem och att beskriva det. Aktionsforskning går långre i det att den kraver handling baserad på kunskapen. I sjålva aktionsforskningsstrategin ligger såvål handling som kunskapsspridning.

Aktionsforskning undviker såvål en Scylla i form av »handling utan
kunskap« som en Charybdis »kunskap utan handling«.

Litteratur:

Hult, M. Aktionsforskning - några definitioner och begrepp SAF, ALI-RATI 1978.

Hult, M. Lennung, S-Å What is action research f Pedagogical Bulletin, Department ol Education,
University ol Lund 1978:5.