Resumé

Med utgångspunkt från ett systemteoretiskt betraktelsesått behandlas foretagets relationer till omgivande sarnhålle. Forfattarna menar att utvecklingen mot allt storre krav på foretagens handlande i samhålleligt och socialt avseende haft effekter på foretagens struktur och beteende. De behandlar också frågan om prognos contra plan i anslutning till en diskussion om olika slag av foriindringar som kraver olika metoder. Tendensen hos stora organisationer och foretag att undvika osåkerhet och risk genom att arrangera forhandlade miljoer tas upp som en viktig aspekt av långsiktsplanering och produktutveckling.

1. Företaget - ett öppet system

Det har narmast kommit att tillhora de konventionella sanningarna att foretag bor ses som oppna hierarkiska system, vårs struktur och beteende bast kan forstås i relation till en yttre miljo. I systembegreppet ligger forestållningen om foretag som en uppsåttning komponenter med inbordes beroendeforhållanden, medan oppenheten låttas forklaras med hånvisning till det utbyte av resurser och information som forsiggår mellan foretaget och olika delar av dess miljo. For foretagsadministrativa forskare har detta medfort ett intresse for att utveckla teorier och modeller som beaktar beroendeforhållanden som tidigare hållits utanfor analysen av foretagens struktur och funktion. I stållet for att enbart forsoka forklara problem och svårigheter med hånvisning till den interna organisationens uppbyggnad accepterar vi nu att problem ofta avspeglar bristande anpassning till krav som ståils av delsystem i miljon.

---

* Christer Olofsson, ekon. lie. och t. f. professor vid Ekonomiska institutionen, Linkopings

** Bengt Sandkull, ekon. dr. och professor vid Ekonomiska institutionen, Linkopings Hogskola.

I en mil jo dår »forånderligheten ar det enda stabila« år det naturligt att foretagsledningens viktigaste problem blir att utveckla metoder for att klara anpassningen till foråndringar. Om man våljer att i forstå hand beskriva miljon som en uppsåttning intressenter vårs bidrag år nodvåndiga for foretagets fortievande, så kan man också beskriva foretagsledningens viktigaste uppgift som att skapa forutsåttningar for att tillgodose de successivt foråndrade krav som intressenterna har for sin medverkan.

2. Handlingsmiljö och värdemiljö

Ett foretags miljo kan betraktas pa olika satt, t ex i form av de delsystem
i miljon med vilka man konkret uppratthaller ett utbyte av olika
slags resurser (figur 1).

Man kan åven karakterisera miljon med hjalp av de normer och vårderingar som anvånds for att bedoma ett foretags effektivitet eller funktion. Vi skall med Thompson (1967) och Rhenman (1969) benåmna dessa handlingsmiljo respektive vårdemiljo.

Foretagets normala transaktioner sker med sådana delar (komponenter) i omgivningen som deltager i samma produktionsprocess (material- och underleverantorer, maskinleverantorer, återforsåljare, kunder, konsumenter,banker, annonsbyråer, m fl) eller som formedlar information av vikt

for denna (dels de forut nåmnda, dels arbetsformedling och andra lokala myndigheter samt statliga myndigheter). I handlingsmiljon inkluderar vi också konkurrente och tillverkare av produkter som fyller ungefår samma behov.

For att forstå ett foretags situation och formåga till effektivitet råcker det interned beskrivningar av resursfloden mellan foretag och miljo. Vi behover också insikter om vilka grandlaggande vårderingar som år knutna till och formedlas av dessa resursfloden. Att det år en fråga om varderingar har alltmer betonats i den offentliga debatten kring foretagens ansvar i olika avseenden, t ex reklam, miljovård, f sretagsdemokrati. Från en situation dår foretagen framfor alk har bedomts utifrån sin formåga att anskaffa och omvandla resurser samt att avyttra fårdiga produkter har det ståilts krav på socialt ansvar eller medansvar i samhållsutvecklingen. ett har också kommit att få definitiva konsekvenser for foretagens politik i olika avseenden. Ett exempel år diskussionen om olika anstållningsformer och lonesystem.

Men åven utan att peka på sådana generella krav som vuxit fram i samhållet kan man konstatera att de fiesta foretag; i olika avseenden utsåttsfor en »social kontroll« (Rhenma.n, 1969). Leverantorerna har normer for vad som år acceptabelt beteende, finansiarerna arbetar med normer for att vårdera låntagare, kunderna ståller krav på beteende utifrån olika vårderingar. For olika foretag år sådana normer och vårderingar mer eller mindre accentuerade och hårror från olika grupper som vi kan kalla organisationsvårderare.Det

sationsvårderare.Detår också klart att organisationsvårderarna ofta år
identiska med delar av eller hela handlingsmil jon om vi t ex beskriver
handlingsmiljon som en uppsåttning intressenter.

Den utveckling som ågt rum kan också beskrivas som en utveckling från miljoer dår foretag vårderas och belonas utifrån organisationsinriktade normer och vårderingar till miljoer dår dessa kompletterats med samhållsinriktade normer och vårderingar (Rhenman, 1969). Detta avspeglas bl a i forhållandet att mera av foretagsledningens tid behover ågnas åt externa kontakter och forhandlingar med viktiga organisationsvårderare, PR-aktiviteter och nya former av samarbete med grupper utanfor foretaget (figur2).

3. Ett företag är en historisk produkt

Ett visst foretags hittillsvarande och framtida utveckling kan endast forstås med beaktande av de omståndigheter som forelåg vid grundandet, de forhållanden som rått och råder i dess handlingsmiljo samt hur ledningen och annan personal uppfattat dessa. Ett foretag år en historisk produkt och foråndras genom åndrade beroendeforhållanden.

Mellan de olika aktorerna i en viss handlingsmiljo råder inte annat an i undantagsfall balans. Ofta foreligger flera slags beroendeforhållanden mellan det foretag som år i fokus och någon annan part (se figur 3 for exempel). Mellan en leverantor och dess kund foreligger forst och fråmst ett transaktionsflode, dår leverantoren erhåller pengar i utbyte for sine produkter. Beroende på kundens betydelse som forsåljningskanal, hans behov av krediter eller hans kunskap om produkter och marknader, kommerleverantoren i vissa avseenden att påverka kunden och i andra avseendenpåverkas av honom. (Vi kan anta att styrkeforhållanden mellan dem i de fiesta fall kommer att avspegla sig i graden och såttet for påverkan).Den

verkan).Denbrist på balans som kan foreligga mellan ett par av aktorernakan
forstarkas eller motverkas av andra aktorers relation.

Foretaget i fokus kan på detta sått ses som place rat i ett natt av maktoch beroendeforhållanden. I vissa »stabila« industrier kan det tånkas att de olika beroendeforhållandena på overordnad nivå tenderar att stadkomma I allmånhet råder obalans som tar sig uttryck i foråndringar, t ex tillvåxt, nedlåggningar, fusioner (figur 4).

De namnda beroendeforhållandeaa och deras brist på balans år en kalla till foråndringar. Andra foråndringar uppkommer som en foljd av att foretagen foråndras genom sin personal. Foretagsledningen kan besluta sig for att forsoka trånga in på en ny marknad eller att ta upp ett annat slags tillverkning. Man kan i foretaget komma på nya eller andra produktionsprocesser eller produkter som. åndrar beroendeforhållandena. Också okad kompetens i olika avseenden kan medfora foråndrade styrkeforhållanden. (Dessa kan man låmpligen kalla strategiska foråndringar).

Foråndringar i handlingsmil jon uppkommer åven som foljd av »autonoma« foråndringar, t ex nya ron i forskningsinstitutioner, åndrade normer hos myndigheter och intresseorganisationer. Dårutover sker gradvisa foråndringar i månniskors vårderingar, vilket tar sig uttryck i aktioner utanfor det etablerade monstret (alltifrån hog personal omsåttning och frånvaro till vilda strejker och andra. påtagliga håndeiser, se figur 5).

4. Krav på planer och prognoser

Foretag i dagens samhalle befinner sig i ett relationsnåt som både innehåller många flera aktorer an forr och vårs relationer år mångtydigare. Resursanhopningen i form av storre foretag och maktigare myndigheter och intresseorganisationer 6'kar samtidigt mojligheterna for den egna organisationen att ta initiativ till strategiska foråndringar. Den okade komplexiteten medfor således såvål okade beroendeforhållanden som okad (potentiell) handlingsfrihet under forutsåttning att inte foretaget år bundet till en viss beståmd verksamhet (ett utpråglat exempel på det senare år ett kommunalt bussforetag).

Det moderna samhållets teknologiska utveckling har vidare medfort att investeringar i kapitalkråvande anlåggningar sker i storre enheter ån tidigare. Kapitalanhopningen och uppkomsten av stora foretag medfor såmre formåga till anpassning av verksamheten både vid tillfålliga variationer och strukturella foråndringar i nyckelvariabler (of_tast efterfrågan) (se figur 6). Den foretagsekonomiska vetenskapen som i huvudsak inriktar sig på stora foretags problem har utarbetat metoder for investerings- och lonsamhetskalkyler som kraver uppgifter om forvåntade intåkts- och kostnadsfloden. Dessa metoder år dessvårre otillråckliga for att harttera strukturella foråndringar. Ofta behandlas dessa som om de vore variationer, vilket har negativa konsekvenser for foretaget.

I ett lage med okade beroendef <6rhållanden, hogre kapitalintensitet samt forekomst av accepterade kalkylnormer, dvs krav på att minska osåkerheten, har de fiesta foretag tagit sin tillflykt till planer och prognoser. Ett fåtal har i stållet sokt utveckla sin formåga att hantera osåkerhet.

Planeringskraven tar sig uttryck dels i en reducering av beroendeforhållandena, dvs planering av delar av omgivningen, dels i planlåggning av en serie handlingar på grundval av olika slags forvåntningar (onskemål och prognoser) .

Planlåggningen av vad foretaget skall gora baseras på forestållningar om vad man vill uppnå. Enbart mål som uttrycks i exempelvis en viss vinstsiffra ger alltfor ringa vågledning. Det kravs också forestållningar om vad for slags verksamhet som skall bedrivas (produkter, marknader etc.). Å andra sidan år dessa forestållningar beroende av vad man tror år mojligt, dvs prognoser om affårsmojligheter.

Beroendeforhållanden, tillgåogligt teknik, investeringar i anlåggningar, etc innebår att foretaget moter ett stort antal begrånsningar. En typ av prognoser som begårs i samband med planering år sådana som anger de potentiella mojligheterna med accepterande av vissa begrånsningar. Ofta forekommer det att hittills existerande begrånsninger tas for givna och inte ifrågasåttes. Prognoserna blir trendbaserade och planeringen en fråga om att folja i stort sett samma vågar som forut.

En mera medveten planering innebår anstrångningar att lossa restriktioner
och åndra begrånsningar. Prognoser i sådana fall blir mera inriktade
på att leta efter trendavbrott och uppkomsten av nya foreteelser.

Planer och prognoser medfor en kraftig osåkerhet sabsorption i informationsbearbetningen. Denna absorption ger planerna och prognoserna lått ett sken av storre tillfolitlighet an vad som år motiverad med hånsyn till dataunderlaget. Beslutsfattarna kan hårigenom forledas till att underskatta riskerna och fatta beslut som de med båttre kånnedom om riskerna inte skulle ha fattat. I storre foretag år den bristfålliga riskuppfattningen sannolikt något negativt, medan det kanske år positivt for verkliga entreprenorer.

Publicerade prognoser och faststållda planer kan av andra uppfattas
som mera såkra an de år och dåirigenom ha en sjålvuppfyllande effekt.
(Också motsatsen år tånkbar).

Den totala osåkerheten i ett system reduceras inte genorn planer och prognoser. Genom att vissa verksamheter planeras så att ringa osåkerhet tillåts, kommer andra delar av systemet att visa okad osåkerhet (typexempel år Volvo med dess av underleverantorer uppbyggda produktionsapparat).

En formaliserad planering i foretag leder nåstan alltid till en trogrorlighet och till en bristande verklighetsuppfattning som gor det mojligt for andra foretag att finna utrymme for sin verksamhet. Sådana foretag kan erbjuda t ex produktvarianter, snabbare leveranstid eller individuell service som det planerade foretaget inte har råd till. Planeringen tenderar vidare att satta ner formågan att tillvarataga de anstalldas kreativa potential. Darigenom minskar mojligheterna i foretaget att finna på nya strategiska forandringar. Man blir mera benågen att fortsåtta som forut.

5. Långsiktsplaneringens roll

I en foranderlig miljo ar framtiden osåker. Den osåkerhet som hårror från den samtidiga nårvaron av forandringar occhb eroendeforhållanden forsoker foretag på olika vågar att mota. Till de viktigaste hor olika tgårder att »kontrollera« miljons utveckling.

Thompson (1967) har gett exempel på tre viktiga strategier, s k samarbetsstrategier, som utnyttjas av stora organisationer for att avskaffa beroendeforhållanden och minska osåkerheten. Genom forhandlingsoverenskommelse med andra organisationer undviker man osåkerhet om vad dessa organisationer kommer att foreta sig. Genom kooptation av andra organisationer eller representanter for sådana okar man sannolikheten for understod från dessa. Genom att ingå koalitioner med andra organisationer skapar man forutsåttningar for en gemensam exploatering av miljon. Figur 7 visar några exempel på detta.

Strategier av det slag som Thompson foreslagit forutsåtter, att det går att åstadkomma fordelar både for organisationen och dess samarbetsparter. Detta kan också ses som en minskad osåkerhet for båda parter. Det individuella foretagets risktagande minskar genom att den egna verksamhetens utveckling samordnas med den i omgivningen forvåntade. Foretaget får vidare storre mojligheter att planera den egna resursanvåndningen på ett gynnsamt satt. Detta overensstammer vål med Galbraith's (1967) tes, att den ekonomiska teorins fullståndige konkurrensforhållanden ersatts av planerade miljoer. Enligt samme forfattare kan stora organisationer eller foretag inte acceptera osakerhet med de stora resurser som står på spel.

Samarbetet mellan ASEA och Atomenergi (ASEA-ATOM) och L. M.
Ericsson och Televerket (EMTELL) år fårska exempel på samarbetsstrategier
i utvecklingsarbete.

Andra exempel kan håmtas från en studie av produktutveckling i svensk industri (Olofsson 1969). En slutsats från denna ar att foretagen i allt storre utstråckning forsoker avskaffa osakerhet i sin produktutveckling genom att etablera ett konkret samarbete med representanter for marknaden, genom miljoforankring.

Samtidigt forsoker foretag mota osakerhet med hjalp av olika prognosmetoder som successivt utvecklats. Till storsta delen består dessa av trendutdragningar som bygger på forutsattningen att foråndringar sker kontinuerligt samt att de viktiga forandrings variablerna iir desamma som tidigare. Så lange dessa forutsåttningar galler så finns också mojligheter att med hjalp av dylika instrument planera for foråndringar. Det år dock vår uppfattning att man på det såttet inte i tid kommer åt viktiga foråndringar.

6. Företagspolitik som instrument för förändring

Foretag år partiella foreteelser i den betydelsen att de som verkar dåri tillhor organisationen endast en del av sin tid och att de sjålva kan påverka intråde i och uttråde ur foretaget. Genom individen sker ett utbyte av information, attityder och vårderingar med omgivningen. Detta utbyte hade forr ett mycket begånsat omfang.

For dem som direkt deltar i produktionsprocessen innebår utbytet av normer och vårderingar fråmst ett intresse for arbetsforhållanden, anstållningstrygghet,lonesåttning och på senare tid medbeståmmande. Vårderingarom t ex olika former for beloning och lonesåttning for olika slags uppgifter utbildas och vidmakthålles genom de personliga kontakterna

inoni och utanfor arbetsplatsen. Vissa varderingar upphojs till samhalleliganormer
genom att intresseorganisationer sarskilt tar fasta på dem.

Personal i ledarstållning deltar också i ett utbyte av vårderingar och normer men i en annan sfår. Principer for foretagsledning och god administration utbildas och formedias. Vanliga aktieagare med ringa inflytande har fråmst intresse av en stabil avkastning. Aktieagare med stort inflytande och foretagsledare ser foretaget som ett instrument for vissa syften, t ex imperiebyggande, och inte i forstå hand som ett socialt system. Denna syn delar man med olika institutioner i samhållet: banker, leverantorer, kommunala och statliga myndigheter. De ekonomiska vårderingarna ar i forgrunden och tenderar att driva bort andra i beslutsfattandet.

Nar det galler dem som deltar i den direkta produktionen ar det utom allt tvivel att de ser sitt deltagande fråmst som ett medel for att få vederlag till sitt uppehålle och om mojligt kunna forverkliga andra intressen i livet. I basta fall erbjuder arbetet trivsel och viss tillfredsstållelse, men i många fall ar det psykiskt och fysiskt nedbrytande.

Det ar stor risk att en foretagsledning kommer att betrakta lonsamhet, tillvaxt och andra indikatorer på framgång som mål i sig. En foretagspolitik som kan tjåna som instrument for foråndringar i ett modernt samhålle kan dock knappast långre formuleras enbart i effektivitetstermer. Det år också nodvåndigt for foretagsledningen att stålla sig frågan om vilka mål man stråvar mot. Denna fråga avser såvål foretagsledningens personliga mål som foretagets roll i samhallet.

En foretagspolitik, som år realistisk i så måtto att den står i samklang med ledningens kompetens och de ramar samhallet ståller upp, har stora forutsåttningar att åstadkomma foråndringar. En sådan foretagspolitik utg(sr vågledning for planering och handlande och erbjuder kriterier for bedomning av resultat och handlingsalternativ.

Hur foretagspolitiken ser ut beror på foretagsledningens medvetande och verklighetsuppfattning. I ett fall kan den vara inriktad på att stadkomma produktionsapparat som tillåter de anstållda att finna trivsel och tillfredsstållelse. I et annat fall avser foretagspolitiken att skapa ett billigt och såkert transportmedel. I ett tredje fall onskar man tillgodose att låginkomsthushåll har tilgang til nåringsmåssigt åmpliga och billiga livsmedel. Kan man stålla kravet att en foretagsledning skall vågledas av en vision med socialt innehåll? Hur skall i så fall visionen formuleras?

Referenser:

Galbraith, J. K., 1967. Den nya industristaten. Stockholm: Wahlstrom & Widstrand

Olofsson, C, 1969. Produktutveckling - miljoforankring. Lund: SIAR. (SIAR-S-22
Stencil).

Rhenman, E., 1969. Foretaget och dess omvårld. Organisationsteori for långsiktsplane
ring. Stockholm: Bonniers.

Sandkuli, 8., 1969. Branschstruktur, prognos och handlingsalternativ. En studie av må
leribranschens framtid. Lund: SIAR. (SIAR-S-23. Stencil).

Thompson, J. D., 1967. Organizations in Action. New York: McGraw-Hill.