1. INLEDNING.

Simuleringstekniken har genom datamaskine rnas okade kapacitet kommit till allt storre anvåndning under senare år. Simulering som losningsmetod år ju bl. a. specieilt anvåndbar vid stora och komplexa system, t. ex. vid studiet av marknader och foretags beteende.

Forfattarna konstruerade såsom seminariearbete i foretagsekonomi¹) en simuleringsmodell over foretagens prisbeteende på den svenska bensinmarknaden under en historisk period. Avsikten med denna artikel ar att presentera delar av modellen. Denna utgor emellertid endast en av de delmodeller, som behovs for att beskriva foretagens marknadsbeteende.

Vi valde att anvånda priset som enda konkurrensmedel i modellen och uteslot dårfor olika slag av forsåljningsbefråmjande åtgårder och deras inverkan på foretagens beteende. Naturligtvis; hade modellen vunnit i realism, om dessa faktorer hade medtagits. Men en svårighet hårvid var att avsikten med arbetet inte var att gora en fåltundersokning utan enbart konstruera modellen på grundval av existerande litteratur om bensinmarknaden.

Problemet avgrånsades ytterligare genom att efterfrågan på marknaden
aggregerades och att endast ett oktantal antogs forekomma. Vi bortsåg

---

a) civilekonom

b) fiLkand.

1) se referenserna

åven ifrån att bensinbolagen såljer sina produkter från stationer av skiida
storlekar och med varierande service.

De svenska bensinbolagen kan med hjalp av olika kriteria grupperas på olika sått. Med hånsyn till storlek och internationell anknytning kan de internationella oljebolagens dotterbolag och sedan lange etablerade svenska foretag foras till en grupp och fristående icke-integrerade mindre oljeforetag till en annan. En variant av denna indelning erhåller man, om man åven betraktar foretagens inflytande på beståmningen av marknadspriset. Genom att åven ta hånsyn till hur pass aktivt foretagen går in for att behålla och utveckla en viss position på bensinmarknaden kom vi fram till foljande gruppering av foretagen på den svenska bensinmarknaden.

1. Kooperativt. Marknadsandelen viktig (»onskan att bli storst«), stråvar
efter att vara prisledare nedåt.

2. Stora bolag (multinationella). Framfor allt såld volym, krav på viss
minimivnst och tillfredsstållande lonsamhet dock begrånsning.

3. Små bolag. Volymen fortfarande våsentlig men vinsten spelar storre
roll an for grupp 2, foljer oftast grupp 2 passivt vid prisåndringar.

4. Små oberoende foretag. Vinstmaximering, foljer grupp 2.

2. PRISBETEENDE.

Med prisbeteende avses varje såljaraktivitet, som syftar till att foråndra den monetåra uppoffring, som konsumenten gor till såljaren for att erhålla aganderåtten till en vara. Sales promotion, reklam o. dyl. ingår således inte i prisbeteendet.

Man kan tala om två typer av prisbeteende: generaldestinerat respektive specialdestinerat. Det senare riktar sig till skillnad mot det generaldestinerade inte till hela marknaden utan kan vara rumsligt, kvantitetsmåssigt, kvalitetsmåssigt eller grupptillhorighetsmåssigt avgrånsat.

Det generaldestinerade prisbeteendet yttrar sig bl. a. i prisåndringar. Dessa kombineras ofta med åndringar i andra konkurrensmedel, speciellt kvalitetsforåndringar. Åndringar i oktantalet har t. ex. ofta gjorts samtidigt med, i stållet for eller for att mojliggora prisforåndringar. Men, som redan nåmnts, behandlar vi priset i modellen som om det vore oberoende av oktantalet. Likaså behandlas i modellen endast det generaldestinerade prisbeteendet.

Man kan grovt sett urskilja två typer av prisforåndringar: dels sådana
dår initiativforetaget enbart imiteras dels sådana dår andra svarsåtgårder
dessutom vidtages. Den forstå typen, vilken oftast har fororsakats av någon

exogen faktor, som alia hair iakttagit, kailas for prisjustering den senare
for priskrig.

Under perioden 1961-67 har priset totalt åndrats vid tretton tllfalien.
Tre av dessa har fororsakats av okat skatteuttag, vilket medfort lika stora
foråndringar samtidigt hos samtliga foretag.

Två andra kan nårmast karakteriseras som priskrig. Interna organisatoriska foråndringar hos initiativtagaren IC fOK utgjorde troligen huvudskålen till utlosningen av priskriget 1963, medan den specifika marknadssituationen - intrångande konkurrent och pressat marknadslåge - var av storre betydelse 1965, då SHELL startade ett priskrig.

Utover de tidigare nåmnda avgrånsningarna uteslot vi av brist på material
priskrigen ur modellen. Avsikten var också att studera det »regelmåssiga«

Fyra av de resterande prisforåndringar utgores av prissånkningar. Tre av dessa initierades av IC fOK. Den forstå i april 1962 med 1 ore på regular och premium. I september samma år med 2 ore på regular och premium. Vid det forstå tillfållet imiterades endast sankningen på regular. Forst i november 1962 forsvann prisdifferensen till IC fOK:s fordel på premium. Prinssånkningen i maj 1965 med 1 ore på 98 oktan imiterades dåremot inte.

Som orsaker till prinssånkningsbesluten angav IC fOK kostnadsforåndringar och forvåntad imitation. ESSO gav dåremot en marknadsorienterad forklaring av beslutet att sånka priset på regularbensin med 1 ore i april 1963. Dessutom ansåg man sig antecipera en sankning, som annars skulle ha gjorts av IC fOK.,

Imitationen skedde 1963 så gott som omedelbart medan den 1962 fick ett tidsmassigt spritt forlopp, framfor allt i september. Orsaken dårtill kan vara, att stora internationella bolag initierar en prisåndring forst når tecken på imitation år stora. Dessutom har antagligen de stora beslutsfattarnas stållningstaganden storre betydelse for de mer prispassiva foretagen an IC fOK :s.

Vid de fyra prishojningarna, bortsett från de skatteiniterade, skedde dåremot
imitationen omedelbart. Dessa fororsakad.es nåmligen av kostnadsokningar,
som drabbade alia lika,,

Detaljistmarginalen okades med 2 ore i maj 1962 och i juni 1964 samt med 1 ore i maj 1965. Initiativet togs 1965 av ESSO och BP, 1964 av Gulf och 1962 av ESSO, BP och Caltex. I januari 1961 initierade BP, p. g. a. stegrade inkopskostnader, en prishojning med 1 ore på samtliga kvaliteter.

Så gott som samtliga pris just eringar har initierats av IC fOK eller

något av de stora multinationella foretagen. De internationella oljebolagensdotterbolag intar emellertid en forsiktigare attityd till prissankningar ån IC fOK, som å andra sidan ogarna initierar en prishojning. Ovriga foretag kan betraktas som mer prispassiva, eftersom de enbart justerar sina priser i samma riktning och med samma belopp som de multinationella foretagen.

Initiativforetagen anser i flertalet fall, att prisforåndringarna orsakats
av kostnadsfooråndringar. En åsikt, som inte alltid delas av konkurrenterna,
når IC fOK år initiativtagare.

På grund av marknadens karaktår av oligopol med ett kooperativt inslag bevakar foretagen varandras prisåndringar. En prishojning, som inte år val underbyggd ur kostnadshånseende, riskerar att inte accepteras av ovriga foretag på marknaden, vilket kan leda till kraftigt minskad marknadsandel och forsåljning samt forsåmrat overskott for initiativtagaren. De våsentligaste beslutsfaktorerna vid prisåndringar år således kostnadsforåndringar, konkurrenternas åtgårder samt den egna marknads- och overskottsutvecklingen.

Kostnadsforåndringarna år troligen av underordnad betydelse vid priskrig,
medan ovriga faktorer fortfarande år betydelsefulla.

3. DEN PRINCIPIELLA OCH DEN GENERELLA MODELLEN.

Det existerar inte någon foretagsteori, som kan sagas ge en fullståndig och allmånt accepterad beskrivning av foretagens beteende i olika situationer. Avgorande for hur foretagens agerande uppfattas och beskrivs år den studerade situationens karakteristika, åndamålet med undersokningen samt inte minst forskarens bakgrund. Av stor betydelse for den sista faktorn år de existerande teorierna om foretags beteende, bl. a. den klassiska mikroteorien och den beteendevetenskapliga teorien.

Det år dårfor vår avsikt att som forstå steg presentera vår forestållningsram betråffande foretags beteende rent allmånt. Denna grova beskrivning, som i stor utstråckning har påverkats av den beteendevetenskapliga teorien (Cyert-March), återfinnes i den principiella modellen (Hg- !)•

Vi utgår från att varje foretags beteende styrs av en uppsåttning klart definierade mål och en uppsåttning handlingsregler. Ett foretag har således regler, som anger dels hunnålen faststålles vid borjan av en period, dels hur beteendet under en period kan anpassas med avseende på ett eller flera mål i enlighet med åndrade marknadsforhållanden och andra omståndigheter, som påverkar måluppfyllelsen.

Varje måls betydelse for ett foretag beror på den erfarenhet, som foretaget har samlat under ett antal perioder. Lika val som målens relativa betydelse varierar mellan foretagen, skiftar den uppmårksamhet, som ett och samma foretag ågnar ett visst; mål, från period till period. Prioritetsordningen mellan målen beror således på foretagets tidigare erfarenheter och dess forvåntningar om framtiden, som ej iir oberoende av de forrå. Storre uppmårksamhet ågnas ett mål, som foretaget under flera perioder inte uppnåt, an åt ett, dar resul_taten varit goda.

Innan periodens mål faststålles jåmfor foretagen dårfor foregående
periods resultat och mål. Tidigare erfarenheter och utfallet av jåmforelsen
påverkar beståmningen av periodens mål (fig. 1).

De åtgårder, som ar nodvåndiga for att uppnå periodens mål, maste beståmmas med hånsyn till målen och tidigare resultat. Eftersom foretagets handlande for att uppnå ett mål påverkar måluppfyllelsen for de ovriga målen, kan inte medlen for att uppnå ett visst mål bestammas isolerat från ovriga mål.

Periodens resultat beståms emellertid inte enbart av foretagets handlande utan åven av faktorer, som år externa i forhållande till foretaget, såsom interaktionen mellan foretagen på marknaden, marknadsutvecklingen, olika intressentgrupperas inflytande (anstållda, stat och kommun, banker, leverantorer, kunder m. fl.).

I nåsta steg vid konstruktionen av modellen, dår den principiella modellen forfinades, begrånsade vi modellen till prisbeteendet. Detta gors i den generella modellen over prissåttningsprocessen, dår de viktigaste beslutsfaktorerna vid prisjusteringar anges.

Vi antar, att varje foretag har tre mål, som påverkar prissåttningen: ett marknadsandelsmål, ett forsåljningsmål och ett overskottsmål. Varje mål har en undre begrånsning, som anger det lågsta resultat, som ett foretag år berett att acceptera utan att vidtaga speciella åtgårder.

I prissåttningsprocessen urskiljer vi fyra punkter:

1. Undersokning och vårdering av foregående periods resultat.

2. Bestiimning av innevarande periods mil samt eventuellt justering av
malens undre begransningar.

3. Undersokning av faktorer, som direkt påverkar priset.

4. Beståmning av innevarande periods 6'verskott.

Under den forstå punkten jåmfores foregående periods resultat med periodens mål och undre begrånsningar. Med hjalp av ett antal indikatorer anges grovt varje resultats storlek i forhållande till motsvarande mål och undre begrånsning. Dessa indikatorer anvånds sedan under punkt 3 vid prisbeståmningen.

Totalmarknaden och forvåntad marknadsandel prognosticeras under punkt 2. Med hjalp av dessa varden beståms sedan forsåljningsmålet. Eventuellt justeras åven de undre begrånsningarna. Dessa liksom målen år funktioner av resultaten och undre begrånsningar respektiva mål undre några tidigart perioder. Olika foretag beaktar dårvid olika antal perioder bakåt i tiden.

Under punkt 3 beståmmes med utgångspunkt från foregående periods pris det pris, som skall galla under innevarande period. Bestamningen foregås av en undersokning av de faktorer, som direkt påverkar prisets storlek. Till dessa hor kostnadsfciråndringar, prisåndring av konkurrent samt aven overskottets och andra måls utveckling under tidigare perioder. Olika foretag lågger hårvid olika vikt vid målen. Overskottet antages ej undersokas vid prissankning. Eventuellt underscikes aven om prisåndring skedde i foregående period.

I beslutsprocessen ingår algoritmer, som anger hur de prispåverkande faktorerna skall beaktas, då priset faststållts. Vi återkommer till dessa i den sista forfiningen av modellen, stratamodellerna, dår vi skall ge en fylligare redogorelse for hur foretagen i sitt handlande tar hånsyn till dem.

Slutligen faststålls i punkt 4 overskottsmålet som en funktion av priset, enhetskostnaderna, vilka antages opåverkbara for det enskilda foretaget, och forsåljningsmålet. Om overskottsmålet understiger den undre begrånsningen for overskottet, vilken justerades i punkt 2, initieras en sokprocedur. Denna undersoker, om det år mojligt att oka forsåljningen. Sokproceduren initieras for varje foretag endast en gang per period.

4. GEMENSAM DEL HOS STRATAMODELLERNA.

Modellen har på den lågsta nivån delats upp på fyra delmodeller, stratamodeller, en for varje grupp av foretag²). Vissa avsnitt i stratamodellerna for grupperna 1, 2 och 3 år genemsamma. I den generella modelle n³) motsvaras dessa delar av punkterna 1., 2 och 4.

Den gemensamma modelldelen består av en undersokning av graden av måluppfyllelse for foregående periods mål, beståmning av innevarande periods mål samt eventuellt justering av de, till varje mål horande, undre begrånsningarna.

For att erhålla en uppfattning om graden av måluppfyllelse for marknadsandel, forsåljning och overskott jåmfores respektive resultat med i forstå hand målet och, om detta ej uppnåtts, aven med den tillhorande undre begrånsningen. Dårvid anvåndes tre indikatorer: II for marknadsandelen, 12 for forsåljningen och 13 for overskottet. Respektive indikator får vårdet 0, om resultatet år storre an målet, 1, om resultatet år mindre an målet men storre ån den undre begrånsningen, samt 2 i ovriga fall.

Sedan resultatet for marknadsandel och forsåljning undersokts sker en
sammanvågning av indikatorerna II och 12, eftersom foretagen i grupperna1,

---

2) se avsnitt 1

3) se avsnitt 3

perna1,2 och 3 inte har renodlade marknadsandels- eller forsaljningsmål utan betraktar dessa båda mål tillsammans. Det forekommer dårvid, som påpekats tidigare, olikheter i den vikt, som varje foretag lagger vid vart och ett av dessa mål. Målen år åven starkt beroende av varandra.

Il och 12 våges samman med hjalp av vikterna VI og V2 till indikatorn 112. Diskussionen kring de kriteria, som anvåndes vid grupperingen av foretagen på bensinmarknaden, gjorde det mojligt for oss att åven beståmma varden på VI och V2, så att varje foretagsgrupp tilldelades ett vårdepar, som så vitt mojligt avspeglade målens betydelse på lang sikt. For grupp 4, som endast tar hånsyn till lonsamheten, beståms varken II eller 12 och dårmed inte heller 112.

I nåsta steg korrigerar foretagen eventuellt de undre begrånsningarna. Varje undre begrånsning har forsetts med en råknare, som råknar antalet perioder, då den undre begrånsningen varit oforåndrad. Den undre begrånsningen for ett visst mål åndras, om något av foljande villkor uppfylles:

1. Resultatet understiger den undre begrånsningen.

2. Periodråknaren har nått periodgrånsen. Undre begrånsningen justeras
då uppåt. (Periodgrånsens uppnående kravs dåremot inte for villkor
1).

Villkor 1 år starkare an villkor 2. De resultat, som overstiger den undre begrånsningen, lagras i motsvarande slaskceller. Varje gang något. av villkoren uppfylles, finnes endast de resultat lagrade, som hånfor sig till de perioder, under vilka inget av villkoren uppfyllts. Dessa lagrade resultat anvåndes inte då villkor 1 uppfylles, ty då sattes den nya undre begrånsningen lika med det resultat, som uppfyllde villkoret. Når villkor 2 uppfylles våljs som ny undre begrånsning det lågsta av de resultat, som år lagrade i slaskcellerna.

I denna fas, som år principiellt lika for alia de tre undre begrånsningarna anvånder vi en planeringshorisont (periodgråns), vilken år olika lang for var och en av foretagsgrupperna. Sålunda anser vi, att grupp 2, de multinationella foretagen, har en långre planeringshorisont ån ovriga, vilka kommer i ordning 1, 3, 4 i fallande skala.

Marknadsandels- och forsåljningsmålen, men inte overskottsmålet, beståmsefter justeringen av respektive undre begrånsning. Vi antar att foretagen,genom att anvånda någon form av exponentiell utjåmning vid prognosticeringen av totalmarknaden och beståmningen av marknadsandelsmålettar hånsyn till tidigare perioders resultat och mål. Forsåljningsmåleterhålles

måleterhållesdarefter som produkten av marknadsandelsmålet och prognosticeradtotalmarknad.

Sedan den undre begrånsningen for bverskottet undersokts, undersoker foretagen de faktorer, som påverkar priset och eventuellt medfor en prisåndring (punkt 3 i den generella modellen). I avsnitt 5 foljer en beskrivning av denna del av stratamodellen for grupp 1.

Når periodens pris beståmts, beraknas overskottsmålet som produkten
av å ena sidan det nya fb'rsåljningsmålet och å andra sidan periodens pris
minus en exogent given och for alia foretag lika, stor enhetskostnad.

Kostnaderna varierar ju i praktiken mellan foretagen och for varje foretag åven i tiden. Vart syfte var att låta foretagen i modellen endast påverkas av kostnadsforåndringar,, som år externa ur foretagens synvinkel och som påverkar samtliga foretag på marknaden lika. Vi valde dårfor, for att ta hånsyn till detta, att anvanda en exogen variabel (kostnadsforåndring, KF) i den del av stratamodellen, som galler punkt 3 i prissåttningsprocessen.

Om overskottsmålet visar sig understiga den undre begrånsningen, antar vi, att foretagen initierar en sokprocedur⁴) och korrigerar forsåljningsmålet uppåt med hjalp av en »optimistkoefficient«. Foretagen forutsåttes sålunda underskatta den mojliga forsåljningen något, varfor det finns utrymme for ett okat forsåljningsmål. En indikator ser till att denna sokprocedur ej initieras mer an en gang per period och foretag.

5. DELMODELLEN FÖR GRUP 1.

Efter det att overskottets undre begrånsning har undersokts foljer den del av stratamodellerna, som år specifik for var och en av grupperna. Vi ska i detta avsnitt redogora for detta modellavsnitt i stratamodellen for grupp 1 (fig. 2). Motsvarande del i ovriga stratamodeller år likartade men något enklare.

IC fOK år det enda foretaget i grupp 1. Det har som uttalad ambition att vara prisledare nedåt, varfor det omedelbart sånker priset vid kostnadsminskningar utan hånsyn till konkurrenternas eventuella reaktioner. Flertalet av prissånkningarna under perioden 1961-67 har ju initierats av IC fOK⁵) och av konkurrenterna ofta ansetts dåligt motiverade. En våsentlig roll i foretagets handlande spelar åven silagord av typen »konsumentens basta«. Som grund fcir att beståmma priset anvånder man, som enda foretag på bensinmarknaden, åven sjålvkostnadskalkylering.

---

4) se avsnitt 3

Vid kostnadshojningar foljer foretaget dåremot konkurrenterna, fråmst grupp 2. Forutom att vara prisledare nedåt stråvar IC fOK också efter att bli »storst«. Det kan dårfor vara tvivelaktigt, om foretaget foljer konkurrenterna helt, då dess egen marknadsutveckling (indikator 112) år dålig. En prisfordel på 1 ore kan hårvid tånkas underlåtta syftets uppnående.

Om någon kostnadsforåndring inte har skett, men någon av konkurrenterna åndå har sånkt priset, imiterar IC fOK prissankningen, eftersom man inte tolererar en prisskillnad till någon av konkurrenternas fordel. Har någon av konkurrenterna dåremot hojt priset, undersokes i forstå hand den egna marknadsutvecklingen (indikator 112) och i andra hand det forvåntade overskottet, dvs. innevarande periods beråknade overskott med hånsyn till foregående periods pris. Prishojningens storlek beståms med ledning av resultatet av de undersokningarna.

Man hyser i grupp 1 åven en onskan att generera kapital for utbyggnad
av bensinstationsnåtet, varfor man troligen inte accepterar ett alltfor dåligt

---

5) se avsnitt 2

overskott. Om någon kostnadsforandring inte har intråffat och konkurrenternainte
har åndrat bensinpriserna, undersokes marknadsutvecklingenoch
darefter overskottet under foregående period.

6. AVSLUTNING.

Stratamodellerna låg till grund for ett program i en ALGOL-version for
CD 3600 i Uppsala (med terminal i Lund). Dessutom satte vi samman

15 olika indatafiler, vilka anvåndes vid korningar med modellen på datamaskinen.

Avsikten med dessa korningar var att undersoka om modellen reageradc på andringar i inputvariabler och parametrar. Daremot genomforde vi inte någon testning eller validering av modellen enligt någon vetenskapligtligt erkand metod. Det empiriska material, som vi hade tillgång till, var nåmligen utomordentligt begrånsat. Det tillat inte en uppdelning i två delar: den ena avsedd for modellkonstruktion, den andra for testning och validering.

Ett avsnitt i uppsatsen ågnas problematiken kring dessa vid modellbyggande så våsentliga frågor. Korningarna med modellen visar, emellertid, att modellen reagerar for variationer i vårdena på tillståndsvariablerna. Kånsligheten i variationerna kånner vi daremot inte till. I brist på empiriskt material och underbyggda resonemang avstår vi från att dra några slutsatser om modellens beteende.

Den konstruerade och i en seminarieuppsats redovisade modellen ar en ofullståndig sådan. Den betraktar ju endast en enda aspekt, priset, i foretagens beteende. Enligt forfattarnas mening finns det flera vagar att gå for att forbåttra modellen i fråga.

Alia de faktorer, vilka vi har aggregerat eller ignorerat i modellen, spelar enligt vår mening en betydande roll i verkligheten for bensinbolagens beteende over huvud taget. Bland dessa faktorer kan nåmnas zonindelningen, variationer i stationernas storlekar och service, olika typer av forsaljningsområden, m. fl.

Om man utvidgar modellen eller ej, så galler det i båda fallen att forsoka insamla ett rikligare material som underlag for modellkonstruktion eller revidering av befintlig modeli. Med tillgång till båttre information om det verkliga systemet skulle en forskare kunna prova mekanismer och tillståndsvariabler samt ge dem battre samband och varden. Ett utforligt valideringsavsnitt, vilket ju kraver ytterligare empiriskt material, fyller en vasentlig funktion i detta sammanhang.

REFERENSER.

Cyert, Richard M. - March, James G.: A Behavioral Theory of the Firm. Prentice-Hall,
Englewood Cliffs, 1963.

Lindh, Leif G.: Prisbeteendet på Drivmedelsmarknaden. EFI, Stockholm, maj 1967.
Naylor, Thomas, m. fl.: Computer Simulation Techniques. J. Wiley, New York, 1966.

Olerup, Agneta — Svensson, Bo: Simuleringsforsok med en simuleringsmodell med anknytning
til bensinmarknaden. Seminarieuppsats for tre betyg i foretagsekonomi,
iimncsdelen kostnads/intåktsanalys, vid Lunds Universitet, december 1968 (stencil).