1. Inledning.

Syftet med foreliggande artikel år att framlågga några synpunkter på den teoretiska behandlingen av ekonomiska problem vid foretagets investeringar betraktade nårmast från ettenskilt foretags synpunkt (mikroekonomisk synvinkel). Artikeln koncentrerar sig huvudsakligen på utvecklingstendenser efter andra vårldskriget.

Då intresset for ekonomisk betraktning av foretagets investeringar borjade spira isynnerhet från innevarande århundrades bor jan, fick det sin begynnelse huvudsakligen från tre hall. Många ingeniører hade sårskilt i maskiner och anlåggningar borj at se jåmte tekniska, åven ekonomiska problem. Det gållde inte mera enbart det tekniska resultatet, utan åven den ekonomiska sidan av detta resultat. For nationalekonomer åter hade det blivit alltmer uppenbart, att sårskilt produktionsfaktorer med en lang verkningsperiod i produktionsprocessen hade en central stållning i analysering av många ekonomiska frågor och sammanhang. Dårfor var det orsak att fåsta uppmårksamhet vid ekonomiska problem i samband med dylika produktionsfaktorer. Den tredje forskargruppens, fb'retagsekonomernas, intresse for investeringar fick sin borjan nårmast genom forskning av avskrivningar. Investeringar eller råttare sagt anlåggningstillgåiiigar var for dem ett betydelsefullt problem bl. a. i resultatberåkningen då det gållde att periodisera en stor engånigsutgift som avskrivningar på olika år.

Sitt verkliga genombrott i allmånhetens kånnedom gjorde investeringarnai
Keynes' 1936 publicerade „General Theory", i vilken han

*) Dr., professor vid Kauppakorkeakoulu, Helsinki.

forklarade många makroekonomiska problem i samband med investeringarna.Genom denna bok blev investeringen rentav ett slagord. Från ett enkelt foretags synpunkt innehol detta bara som slagord i allmånhet rått mycket ouppklarat och hemlighetsfullt, vilket likvål bidrog till entusiasmeni dess anvåndning.

Det råder inget tvivel om att foretagets investeringar intill andra vårldskriget hade blivit ett betydelsefullt forskningsområde. Man kande vikten av investeringarna men med dem forknippade problem kunde delvis forst fornimmas och det hade inte uppstått en investeringsteori, som hade tåckt hela problemkomplexet och skiida forskningsområden. Det hade inte heller uppstått en konstruktion som hade sammankopplat foretagets investeringar med den hastigt utvecklade teorin om foretaget (theory of the firm) i sin helhet.

2. Allmänna utvecklingstendenser i företag och investeringsforskning.

Andra vårldskriget och de påfoljande åren medforde stora omvålvningar, som i avsevård mån påverkade också foretag i marknadsekonomin. Det tekniska framåtskridandet har inte bara fortsatt utan fortsatt progressivt. Man skaffer i foretag allt mera utvecklade maskiner och annan utrustning att ersåtta de gamla eller man gor investeringar t.o.m. i en sådan produktionsutrustning som tidigare forekom blott i de djårvaste fantasier. Utveckningen går inte av sig sjålv. Nufortiden år den mera an tidigare planerad och styrd. I den nya bilden av foretaget har det borj at komma allt tydligare fram planering och sårskilt langfristig planering. Detta betyder inte bara antisipering av framtiden utan också en medveten stråven att få ting att utvickla sig så som man anser onskvårt.

Maskiner och anlåggningar symboliserar investeringar. De utgor dock bara en del i den kedja av långfristiga utgifter som fortfarande forstårker sig och som i foretag binder bro mellan nutid och framtid. Allt viktigare och talrikare har i produktionsprocessen blivit också många andra utgifter med lang verkningsperiod som erlågges t.ex. for produktutveckling, långfristig reklam, foretagets organisation, anordnande av distributionskanaler, utbildning av personal o.s.v. Också alia dessa representerar utgifter av vilka man i framtiden våntar sig inkomster och dårfor år det ofta skål att anse också dessa utgifter som investeringar.

Utvecklingen i foretag har inte kunnat låmna den vetenskapliga forskningenopåverkad, ty dessa två har nufortiden såkerligen samverkan mera ån någonsin tidigare. Den forstnåmnda speglar sig i den sistnåmndaoch omvånt. Så år fallet åven med investeringar. Den enorma

okningen av deras betydelse och mångsidigheten av problemen har inspireratforskare i stora skaror att angripa problem som år i behov av losning. Foretagets investeringar som forskningsområde har blivit en tåtort inom de ekonomiska vetenskaperna.

Ett kånnetecken for den vetenskapliga forskingen år nufortiden specialisering. Men samtidigt har olika vetenskapsgrenar och inom dem uppnådda resultat blivit allt mera beroende av varandra, vilket har lett till ett nårmande av olika vetenskapsgrenar. Då ånnu fore andra vårldskriget forskningen mot foretagets investeringar riktades från tre olika hall, år det numera svårt att saga var grånserna går. Ingenioren, nationalekonomen och foretagsekonomen har nårmat sig varandra. Och inte bara detta: de har också som forskare av investeringsfrågor fått såliskap t.ex. av sociologen. Man har sagt, att forskningen på något område år desto mera systematisk och enhetligt ju snåvare standardvokabulår den behover. Om man skulle tillåmpa detta som kriterium i samband med forskning av investeringar, år utvecklingstendensen klar, men det år ånnu lang våg till enhetlig forskning.

3. Viktigaste investeringsproblem och forskningsriktningar.

a. Allmån teori och valproblemet.

Når det år fråga om forskning av foretagets investeringar efter bor jan av andra vårldskriget, kan som ett av de viktigaste resultaten anses uppbyggandet av sådana teoretiska konstruktioner, inom ramen av vilka foretagets investeringsproblem kunde analyseras på basen av en enhetlig teori. Framstållningar som behandlar ovannåmnda problem och allmåna kriterier i losningen av dessa, år tillsvidare ganska fåtalig a¹). Trångseln i forskningen av foretagets investeringar står att skonja på objektets delområden.

De hudratals, kanske t.o.m. tusentals forskningar som behandlar foretagetsinvesteringar och som publicerats under de senaste åren har bidragettill analyseringen av många hittilis olosta problem. I dessa undersokningar har det kristalliserat sig en bild av investeringen och av dess komponenter. I rent ekonomisk-teoretisk betraktelse har investeringarnakondenserats till kvantitativt måtbara strommar av utgifter och inkomster, som man studerar med hjalp av kalkyler, d.v.s. investeringskalkyler.I investeringskalkylerna framkommer inte bara forskningen av

---

1) Av dessa se bl. a. Erich SCHNEIDERs ursprungligen på danska utkomna bok Investering og Rente, København 1944, samt Friedrich och Vera LUTZ, The Theory of Investment of the Firm, Princeton 1951,

investeringsalternativ, utan dessa kalkyler representerar också utvecklingstendenserpå bredare front. I forenåmnda kalkyler forefaller det mig som om tre utvecklingstendenser inom den ekonomiska teorin under de senaste åren, d.v.s. intresset for foretagets problem, intresset for kvantitativa metoder och intresset for dynamisk analys, mota varandra.

Ekonomins grundproblem år valet. Dårfor står valproblemet åven i nåra samband med betraktelsen av foretagets investeringar. Dette problem har i forskningar blivit belyst från många hall. Utgående från ett mål for foretaget och under antagandet att den som utfor valet handlar helt rationellt, har man kunnat - faktiskt på basis av olika kriterier - i allmån form hårleda svaret på frågan „Vilket investeringsalternativ år det fordelaktigaste?". Hårifrån har man så småningom kommit till allt mångsidigare valsituationer med flere variabler och då har man tagit under analys också många andra faktorer an dem som direkt påverkar foretagets lonsamhet. På det forskningsområde, som man kallar „teorin om beslutsfattandet" i amglosaxisk litteratur „theory of decision making", har valet av investeringsalternativ blivit ett tacksamt men mångdimensionellt forskningsobjekt.

Då investringsbeslutet i grund och botten år ett vårderings- och valproblem, ansluter det sig i abstraherad och reducerad gestalt till filosofins och logikens område. Å andra sidan år investeringsbeslutet vanligtvis ett resultat av en mångskiftande och på olika nivåer forsiggående planeringsprocess. Dårfor kommer man vid dess forskning i beroring med talrika organisationsfrågor. Hårigenom har också organisationsforskningen kommit i nåra kontakt med forskningen ov foretagets investeringa r2).

b. Fdrvåntningar, osåkerhet och planer.

Ett karakteristiskt drag for investeringar år tidsdimensionen. Den har i forskningarna givit upphov till talrika problem. En uppoffring i framtiden år inte direkt jåmforbar med en uppoffring i dag. Fysisk likhet kan betyda ekonomisk olikhet, då tidsfaktorn tas i betraktande. Det år fråmst investeringarna, som har medfort, att tidsdimensionen blivit en våsentlig del av foretagets teori. Beroende på den långa tidsdimensionenhar forvåntningarna och osåkerheten i samband med investeringaroch

---

2) Betråffande forskningar av ovannåmnda typ se t. ex. James G. MARCH - Herbert A. SIMON, Organizations, New York 1958.

vesteringarochinvesteringsbeslut blivit viktiga frågor. Vid deras behandlinghar
såvål ekonomer som matematiker i ett flertal forskningar
forsokt och åven lyckats firana losningar3).

I behov av uppmårksamhet år åven sådana undersokningar, i vilka man belyst investeringsplanernas interdependens samt deras verkningar i tiden och rummet. Hårvid år en av de centrala frågorna „Vilka år konsekvenserna av en investering av idag? Vilka år konsekvenserna av en investering i foretaget och å andra sidan vilka år konsekvenserna av denna investering i storre sammanhang?" Många orsakssammanhang i investeringar och investeringsplaner har erbjudit den logiska tankeutvecklingen ett tacksamt arbetsfålt. Undersokningar på detta fålt har fort teorin om foretagets ekonomiska planering och planer i sin helhet ett stort steg framåt. Den traditionella teorin om foretaget haller kanske på att gå mot planernas teori.

Jag vågar påstå, att forskningen! av foretagets investeringar har under de allra senaste åren lett bl. a. analyseringen av foretagets finansieringsproblem och -planer rentav på nya spår. Finansieringen har hittills varit på sått och vis conditio sine qua non, någotslags spoke i foretagets teori, allestådes nårvarande men åndå osynlig och i los kontakt med foretagets teori. Det verkar dock som om forskningarna av investeringarnas finansiering haller på att frigora finansieringsproblem från den barlast av mystik, som hittills betungat dessa⁴).

c. Några specialproblem.

Sårskilt den tillåmpade forskningen av investeringar ledes numera i avsevård mån av aktuella och viktiga problem i foretagen. Ett typiskt exempel hårpå år den uppmårksamhet, som man under senaste år fast på ersdttningsproblemet av maskiner. Man har ansett att inte bara utvecklingenav foretag utan också storre ekonomiska enheter våsentligt år beroende av en lyckad losning av detta problem5). Problemen om foretagetsoptimala

---

3) Betråffande dylika forskningar må nåmnas t. ex. Horst ALBACH, Wirtschaftlichkeitsrechnung bei unsicheren Erwartungen, Koln und Opladen 1959, samt å andra sidan (åven i detta sammanhang) C. West CHURCHMAN - Russel L. ACKOFF - E. Leonard ARNOFF, Introduction to Operations Research, New York 1957.

4) En mångsidig bild av analyseringen betråffande investeringars finansiering och investeringsforskning i allmånhet ges i samlingsverket David SOLOMON, The Management of Corporate Capital, Chicago 1959. Publiceringen av ett sådant samlingsverk torde i allmånhet kunna betraktas som ett bevis for att forskningen på något område uppnått mannaålder.

5) Som ett exempel på undersokningar betråffande ersåttningsproblemet av maskiner må nåmnas George TERBORGH, Dynamic Equipment Policy, New York, Toronto & London 1949.

tagetsoptimalastorlek och låge år ett annat exempel på sådana omradenpå
vilka foretagets aktuella problem tycks hålla på att bli katalysatorfor

Man har under de senaste åren åven forsokt att vidare utveckla den gållande teorin och få den mera realistisk genom att medtaga ytterligare variabler. Detta kommer fram bl. a. i de undersokningar, som behandlar skatternas inverkan på investeringar och iakttagande av skatter i jåmforelse av investeringsalternativ6).

Påverken av foretagens konkreta problem kommer kanske tydligast fram når det galler undersokningar om valet av enskilda investeringsobjekt och å andra sidan foretagens långfristiga planering i sin helhet. På dessa och på många andra omraden har den tillåmpade forskningen inte bara klargjort problem utan också åstadkommit en hel del formler, kalkylmetoder och tånkesått och sålunda direkt bearbetat verktyg till for etagsledningens forfogande⁷).

I recensinonen av Pierre MASSÉs for ett par år sedan utkomna bok⁸) framstålles som resumé av hans tankegångar betråffande resultat som den ekonomisk-teoretiska eller den tillåmpade forskningen av foretagets investeringsproblem har nått: „La science économique a longtemps été désarmée devant ces vastes problémes. Dequis une vinjgtaine d'années, par contre, s'élaborent des critéres et des méthodes qui permettent d'en prendrevne vue plus claire". Om man sålunda anser, att den ekonomiska vetenskapen lange har varit vapenlos infor foretagets investeringsproblem, år den såkert inte heller for nårvarande tillråckligt utrustad med vapen for att angripa alia problem som kommer till motes på detta forskningsområde. Dess andliga vapendepå har under senaste tjugo år likvål ansevårt utvecklats, såsom också konstateras i Masses bok.

4. Om forskningsmetodik och framtidsperspektiv av investerings forskning.

Forskningen av foretagets investeringar såsom den ekonomisk-vetenskapligaforskningen
i allmånhet, har till stor del varit uppbyggande

---

6) Betydelsefulla bidrag till losningen av dessa problem har låmnats bl. a. av några nordiska forskare. Se t. ex. Sven-Erik JOHANSSON, Skatt-investering-vårdering, Stockholm 1961 och flere artiklar av Martti SAARIO t. ex., Verot investointilaskelmassa ja investoinnin jånnevåli, Liiketaloudellinen Aikakauskirja 1958.

7) En av de mårkbaraste forfattarna av dessa frågor må nåmnas Joel DEAN. Bland hans publikationer se t. ex. Capital Budgeting, New York 1951.

8) Pierre MASSE, Les choix des investissements. Critéres et méthodes, Paris 1959.

av logiska modeller och i samband harmed operationeli i den meningen, att den har direkt eller indirekt utarbetat medel som skulle anvåndas for losningen av foretagets investeringsproblem. Så år fallet åven i storre sammanhang. Som ett exempel låt oss tånka på den s. k. multiplikatorteorini samband med kontraktions- och expansionsprocesser vid konjunkturvåxlingar - eller konjunkturteorin i allmånhet eller den ekonomiska tillvåxtteorin eller rånteteorin eller många andra teorier opererande med makroekonomiska modeller. På sidan om forklarandet av olika sammanhang har man ofta också forsokt att bygga instrument med syftet att kunna påverka utvecklingen i en viss riktning.

I alia dessa sistnåmnda teorier och modeller spelar investeringsavgoranden av enskilda foretag en viktig roll. Huruvida foretagen beter sig som forutsåttes i ovannåmnda teorier eller vilka motiv påverkar deras investeringsavgoranden, år en fråga som skall studeras i enskilda foretag. Med beaktande av helhetskonstruktionens relevans år detta naturligtvis en mycket våsentlig fråga.

Sålunda har flere undersokningar under de senare åren moktat sig på att klarlågga foretagens faktiska beteende, t.ex. problem sådana som „Hur uppstålles investeringsplaner?,, eller „Hur fattas investeringsbeslut i foretag?"⁹). Sociologernas insats har sårskilt lett forskningen in på dylika empiriska undersokningar. For dessa undersokningar står ett vidstråckt och delvis orort område till buds.

Utgående från att den vetenskapliga forskningen och teorin håmtar sine problem ur faktiska forhållanden, i nu gållande fallet ur de investeringar, som verkligen utfores i foretagen, kan man i detta sammanhang konstatera att stora omvålvningar hållar på att forsiggå. En utvecklingstendens kan tydligt iakttagas: Tyngdpunkten av långfristiga utgifter haller på att glida från det konkreta resultatet mot den kunskap genom vilken dessa resultat åstadkommes. Tånkesåttet haller på att åndra sig och har redan gjort det. Ett belopp som tidigare betraktats som omkostnad haller på att bli en investering.

Om man betraktar som investeringar de långfristiga utgifter, som

---

9) Betråffande sådana undersokningar se bl. a. Erich GUTENBERG, Untersuchungen iiber die Investitionsentscheidungen industrieller Unternehmen, Koln & Opladen 1959 och J. R. MEYER - E. KUH, The Investment Decision. An empirical Study, Cambridge, Mass. 1957. Delvis på detta område ror sig också Erik LUNDBERG, Produktivitet och råntabilitet. Studier i kapitalets betydelse inom svenskt nåringsliv, Stockholm 1961. Denna undersokning representerar samtidigt en stråvan till nårmandet av nationalekonomins och foretagsekonomins synpunkter.

erlågges i syfte att oka kunskap - vilket ofta kan anses motiverat - står investeringsteorin infor många nya problem. Då forskningen av foretagetsinvesteringar tilisvidare haft att behårska forskningsobjekt, vilkas massivitet varit en svårighet, stålles forskaren redan nu och antagligen ånnu mera i framtiden infor problem, som i hog grad kånnetecknas av abstraktivitet. Aktuella problem kommer enligt min åsikt att vara t.ex. „Vilka ekonomiska problem medfor investeringar i kunskap? Vilka ekonomiskakonsekvenser får dessa investeringar? Huru kan man behårska de problem, som den nya utvecklingen medfor?" Det tar kanske sin tid att van ja tånkesåttet vid den foråndrade bilden av investeringar. Likvål år mangen kanske redan nu benågen att medge, att ett foretags investeringsobjekticke enbart utgores av t.ex. fabriksbyggnader eller maskiner eller utrustning, utan också av t.ex. den vetenskapliga forskningen inom detta foretag, vilken visat en fortsatt expanderande tendens.