|
Ledelse og Erhvervsøkonomi/Handelsvidenskabeligt Tidsskrift/Erhvervsøkonomisk Tidsskrift, Bind 25 (1961)Forskningsområden inom finansiering.Av Sandor Asztély *) De beslut som fattas i ett foretag år ur finansieringssynpunkt av betydelse i den mån de påverka foretagets kapitalbehov. De leda då till beslut om det behovliga kapitalets anskaffning, som i sin tur år betingad av foretagets relationer till kapitalmarknaden. Resultatet av dessa beslut framgår av foretagets finansiella struktur. Forskningsuppgifter inom det foretagsekonomiska delåmnet finansiering beror sålunda dessa fyra omområden eller somliga av dem. Forskaren kan på måfå vålja ut vissa foreteelser, som beror finansieringssfåren for nårmare undersokning och litar då på att nya vårdefulla insikter skall vinnas. Ar forskaren kunnig, uppslagsrik och energisk och har han en portion tur, blir detta också fallet. Forskningen kan också systematiskt kartlågga finansiella omraden. Det insamlas då data, i forstå hand håmtade från publicerade årsredovisningar, som bl. a. belysa kapitalanskaffning och kapitalanvåndning hos de undersokta foretagen, vidare intåkter, kostnader, vinster och utdelningar. Sådan systematisk kartlåggning forutsåtter implicite att man anser dessa data vara av intresse. Från forskning, som år baserad på implicita forutsåttningar, år steget inte langt till sådan forskning, som baseras på explicita Galler det samhållsvetenskaplig foretagsforskning, såtter man låmpligenbeslutet som fattas och som beror den finansiella sfåren, i centrum. Rådande uppfattning om de faktorer, som påverka foretagsledningens beslut i finansieringssporsmål år i två avseenden bristfålliga, de omfatta mycket fårre variabler an antalet verksamma och det finns mycket litet empiriskt bevis for att de medtagna variablerna år de viktigaste. Det galler att systematiskt studera de variabler, som kan tånkas påverka *) docent, Handelshogskolan i Goteborg. Side 261
besluten, att uppstålla hypoteser om vilka variabler som kan vara av betydelse for vissa beslut och att insamla material for att prova hypotesenshållbarhet. Variablerna utgora tånkbara forskningsområden inom åmnet finansiering. Vid studiet av i
finansieringssamband betydelsefulla variabler kan vi
Vi intressera oss
i forstå hand for variabler som utgora uppenbara
Handlingar avseende den finansiella sfåren, institutionella forhållanden och de bakomliggande miljobetingade faktorerna utgora håvdvunna forskningsområden inom finansieringen. Interna forhållanden inom foretaget som beslutpåverkande faktorer år, då det galler finansiella avgoranden, dåremot ett relativt nytillkommet forskningsområde. George Katona år en av de forstå, som med eftertryck hånvisat till detta2). 1.0 Den forstå huvudgruppen variabler utgores av foretagets handlingar, uppfattade som funktioner av externa och interna forhållanden. Det galler många variabler och sålunda många forskningsområden. Några av de viktigaste skall behandlas i fortsåttningen. 1.1 En grupp variabler inom denna huvudgrupp utgoras av utvecklingsfaser i ett foretags liv. Sporsmålen av intresse år då t. ex. tillvågagångssåttet då nya foretag startas, forutsåttningar for overlåtelse, rekonstruktion eller sammanslagning av foretag, minskat kapitalbehov, då expansion sker genom majoritetsforvårv i blivande dotterbolag. Dessa sporsmål
behandlas i en mycket omfattande litteratur, framfor
1) MThe Business Enterprise as a Subject for Research", New York 1955. 2) Jfr. „Psychological Analysis of Economic Behavior", New York 1951, kap. 11, åven hans år 1957 utkomna „Business looks at Banks". 3) Dstlind, „Svensk samhållsekonomi 1914-1922", Stockholm 1945, Gårdlund, „Svensk industrifinansiering i genombrottsskedet 1830-1913", Stockholm 1947, Dahmén, „Svensk industrieli foretagareverksamhet", Stockholm 1950, och Thunholm, „Hur den svenska industrien finansierats", Stockholm 1950, Side 262
åven sådana
frågestållningar som, varifrån idén kommer då foretag
Sporsmålet om promotorverksamheten då det galler sammanslagningar. hor också hit liksom urvattningstendenserna som en foljdforeteelse av anteciperad integrationsgoodwill. Tillkomsten av de amerikanska och tyska ståltrusterna år typiska exempel. „Foretagens upphorande" år ett frågekomplex for sig. Tånkbara frågestållning år: Vilka slags foretag upphorde på ett eller annat sått, vilka år omståndigheterna och orsakerna, vilken lonsamhetstroskel kan vara signalen, vilka faktorer underlåtta eller fråmja det? 1.2 Foretagets storlek, i vissa fall branschbetingad, år en variabel av betydelse. Intressanta aspekter i finansieringsavseende år: Faktorer som påverka finansiering av expanderande resp. stadgade foretag, storforetagens till synes forkrossande 6'verlågsenhet att finansiera en expansion med egna medel, småfb'retagens svårigheter att få tilltråde till kapitalmarknaden. Vad som intresserar i sistnåmnda sammanhang år det verkliga behovet av långfristiga lån och eget kapital jåmfort med hur mycket som kunnat anskaffas. De forstnåmnda uppgifterna framgår inte av foretagens redovisningshandlingar. Man maste ha tillgång till låneansokningshandlingarna eller ta reda på forhållandena intervjuvågen4). En aktuell håndelse i Sverige, som skulle låmpa sig for ett specialstudium år bildandet av Coronaverkan AB, ett holdingbolag for olikartade foretag med den gemensamma stråvan att finna båttre anslutning till kapitalmarknaden. 1.3 Ytterligare en grupp av variabler utgores av foretagets hånsynstagande till risker och osåkerhet. Ur finansieringssynpunkt intressera naturligtvis de risker som foretaget inte kan eller vill tåcka genom forsåkring utan behåller sjålv. Detta leder till reserver, som återspeglas i formogenhetsstrukturen, i kassa- och varulagerreserver — storre buffertkassa, storre varulager an tekniskt motiverat - och i vårderegleringsposter och oppna kapitalreserver. Foretagets osåkerhets- och riskuppskattning leder emellertid också och kanske framfor allt till forsiktig vårdering i årsredovisningen och således i många fall till dold reservering. Både oppen och dold reservering inkråktar på foetagets redovisade resultat och således på utdelning och i många fall också på beskattning 4) Jfr. „Conference on Research in Business Finance", New York 1952, sid 35 ff, Woodruff & Alexander, „Success and Failure in Small Manufacturing", Pittsburg 1958. Side 263
I vilken utstråckning utgor reserver utnyttj andet av skattefordelar eller år uttryck for någon kvantfierad risk- och osåkerhetsuppskattning? Detta år en utomordentligt viktig frågestållning, som borde forskas ut i stållet for att goras till foremål for åndlosa polemiker. Vilka varulagerforluster ha verkligen intråffat under årens lopp? Hur lange tjånstgor maskiner och inventarier verkligen i forstå och andra linjen eller som kapacitetsreserv vid oversysselsåttning? I vilken utstråckning år detaljhandelns realisationer uttryck for verkligen intråffad inkurans resp. betraktas som en relativ billig reklam, då varoraa åndå år nedskrivna? 1.4 En viktig grupp variabler år foretagens investering i anlåggningar och utrustning. En frågestållning vore valet mellan tillverkning, inkop eller forvårv via integration (koncern) och hur detta påverkar kapitalbehov, kapitalanskaffning och finansiell struktur. Foretagens beteende i samband med investeringsbesluten år i stor utstråckning beroende av institutionella faktorer och interna forhållanden. Det kan vara motiverat att foregripa diskussionen av dessa faktorer genom att behandla dem redan nu in ett sammanhang. Investeringsbesluten hor troligen till de allra viktigaste sporsmålen. Medel investerade i anlåggningar och utrustning påverka ju på ett avgorande sått foretagens tillvåxt. Forskningen på detta område år koncentrerad på att konstruera forfinade matematiska modeller, som utover lått kvantifierbara variabler som anskaffningsvårde, avkastning, livslångd och kalkylråntefot beakta åven osåkerhetsforestållningarna, som år forbundna med dessa faktore r5). Man år vidare angelågen om att med hjalp av enkåter, intervjuer och praktikfallstudier få grepp om foretagens „verkliga" investeringsmotiv och således om variablerna, som skall gora modellerna mera verklighetstrogn a6). De ur finansieringssynpunkt våsentliga frågestållningarna år: Kan finansiella forhållanden som hog likviditet betraktas som oberoende variabler, som påverka investeringsbeteendet? Minskar vid sjålvfinansiering anspråken på en investerings lonsamhet jåmfort med kraven vid extern finansiering? De av Jacoby-Weston och Gutenberg redovisade s varen år nårmast negativa. Svarens pålitlighet kan mojligen ifrågasåttas. 5) Jfr. bl. a. E. Schneider, „Investering- og rente", Kopenhamn 1944, F. & F. Lutz, „The Theory of Investment of the Firm", Princeton 1951, se också hos Coward, „Økonomisk risiko og usikkerhet", Bergen 1953, sid. 320 ff. 6) Jfr. Meyer-Kuh, „The Investment Decision", Cambridge, Mass. 1957, E. Gutenberg, „Untersuchung iiber die Investitionsentscheidungen industrieller Unternehmen", Koln 1960, åven N. Jacoby & F. Weston, „Factors Influencing Managerial Decisions in Determining Forms of Business Financing", (Conference on Research a. a., sid. 145 ff). Side 264
Ett viktigt delproblem i detta sammanhang år avskrivningarna. Det år obestridbart att okade avskrivningar resultera i minskade redovisade vinster, skatter och utdelningar och under i ovrigt lika forhållanden oka likviditeten. Våsthagen har i sina arbeten om de fria avskrivningarna bl. a. studerat sambandet mellan avskrivningar och investeringar. Han redovisar en stark korrelation mellan dessa faktorer7). Han finner emellertid att resultatet kite tillåter slutsatsen att avskrivningarna år den oberoende variabeln. Han utesluter inte heller att korrelationen kan vara falsk, och båda variabler beroende av en tredje faktor (konjunkture och vinster). 1.5. Aven foretagets omsåttningstillgångar, såsom varulager, fordringar och kassor kan vara variabler av intresse ur finansieringssynpunkt. Inom operationsanalysen har man kanske kommit långst vid matematiska modeller for optimal lagerhållmng, dår hånsyn år tagen till osåkerheten vid inkop och forsål jning. Optimal dimensionering av likviditetsreserver forutsåtter också koteoretisk angreppsmetodik. En likviditetsreserv kan emellertid ha många anvåndningsmojligheter, dels buffertkassa for att såkerstålla foretagets betalningsberedskap vid alia tillfållen, dels reserv for att tillvarataga plotsligt uppdykande chanser. 1.6 Foretagens kapitalstruktur år ett flitigt genomforskat område inom finansieringen. Många systematiska kartlåggningar, som omnåmnts inledningsvis, hor hit. De i detta avseende relevanta data, som virnnes ur foretagens redovisningshandlingar år dock ofullståndiga. Uppgifter saknas, som foretagen inte haft anledning att medtaga. Vid en mera summarisk bearbetning av redovisningshandlingarna kan också vissa upplysningar, som forvisats till fotnoter eller till forvaltningsberåttelsens text forbigåtts. Hanners arbete8) visar eljest, hur man vid bearbetning av Gtt begrånsat material systematiskt kan ta fram alia upplysningar, som låmnats i redovisningshandlingarna. De variabler, som
med utgångspunkt från beslutsprocessen kan ha
Finansiering med
egenkapital eller skulder, kort- eller långfristig
finansiering, 1.7 Betalning
for det i anspråk tagna kapitalet kan låmpligen
behandlasi 7) „De fria avskrivningarna 1938-1951, Industrien", Lund 1953, sid. 168 f.). 8) „Årsredovisning i praktiken", Stockholm 1953. Side 265
man tala om
beslut, som fattas inom foretaget, således om en
variabel Det konventionella betraktelsesåttet om foretagens kapitalstruktur innebår, att man skil jer mellan eget och fråmmande kapital. Man forbigår då i regel en tredje finansieringsform, kapital in natura, finansiering genom att man hyr eller arrenderar produktionsmedel, fakta som inte framgår av foretagets balansråkning. Ett stort antal foretags finansiering sker delvis hyresvågen. Man kan vidare formoda, att man, vid rådande kapitalknapphet, skattesynpunkternas dominans vid många avgoranden och sakvårdepreferensen till foljd av inflationstånkandet, valjer hyresformen i konkurrens med andra finansieringsformer. Andra frågestållningar år huruvida hyresfinansiering kan oka kapitalbasen, d. v. s. utgora tillåggsfinansiering, hur provning av kreditvårdigheten påverkas med hånsyn till att hållpunkter i redovisningshandlingarna i regel saknas. 1.8 Foretagets stållning i samhållet har också finansiella aspekter. Man år mån om att skapa en foretagsvånlig atmosfår och skoter sina samhålleliga kontakter med omsorg. Sårskilt markant kan detta bli, då foretaget år den dominerande arbetsgivaren i ett mindre samhålle. Tånkbara variabler år: fortegenhet eller oppen redovisning av foretagets planer och undvikande av bryska foråndrmgar i sysselsåttning, ev. nedlåggning, donationer och „strategiska" investeringar i personalboståder, idrottsoch forsamlingslokaler m. m. 2.0 Den andra
huvudgruppen variabler utgores av de miljobetingelser
2.1 Kapital- och kreditmarknadens innebord och funktionssått år kartlagd och beskriven i en rikhaltig litteratur. Den år emellertid ingalunda någon stabil foreteelse, nya organ kommer till och befintliga minska i betydelse eller tyna bort. Vad som eljest i hog grad intresserar ur finansieringssynpunkt 2.2 kapitalutbudets omfattning samt priser och andra villkor (bundenhet, uppsågbarhet och snabbhet) for ianspråktagande av kapital. Dessa faktorer ingå bland foretagets kostnadsvariabler och har betydelse for kapitalstruktur, investeringsbenågenhet och tillvåxt. En våsentlig frågestållning i detta sammanhang år t. ex. hur foretag reagera på rånteforåndringar. Side 266
Det år tvivelaktigt huruvida hoga råntesatser verkligen avhålla från att låna och låga råntesatser verkligen stimulera ianspråktagandet av lånemojligheter. Samband mellan rånteforåndringar och investeringsbenågenheten resp. benågenheten att uppta lån år oklart. Empiriska undersokningar ha hittilis varit fåtaliga och foga overtygande. 2.3 Affårsvolym - omsåttning år en ur finansieringssynpunkt betydelsefull variabel, påverkad av efterfrågan på foretagets produkter och tjånster. Fred Gardner presenterar9) en modell, som visar foretagets behov av dels fast beredskapskapital, dels rorligt kapital, det sistnåmnda en funktion av affårsvolymen. Detta betraktelsesått kan vara fruktbart vid bedomning av kapitalbehov och finansiell struktur. Avser volymokning export, uppkommer en rad åven ur finansiell synpunkt intressanta och intrikata problem, som långtifrån år utforskade. Sådana år: Sex-statsmarknaden, europeiskt frihandelsområde och de nya organ, dotterbolag m. m. som behovs och som påverka den finansiella strukturen, export av kapitalvaror mot långfristig kreditering. 2.4 Central
betydelse bland institutioner har den samhålleliga
kontrollen, Om civillagstiftningens (bolagsråttens m. m.) inflytande på finansiella beslut orienterar en omfattande litteratur på foretagsekonomisktjuridiskt grånsområde. Ett intressant sporsmål år hypotesen om de ekonomiska foreningarnas såmre forutsåttningar i konsolideringsavseende på grund av kooperativa målsåttningar, lågre konsumentpriser resp. hojda priser på jordbruks- och skogsprodukter jåmte återbåring. Det vore ett ganska fascinerande sporsmål att undersoka dessa faktorers likviditetspåverkande effekt samt hur man forsoker neutralisera denna verkan. Skattefb'rfattningarnas
inflytande på finansiella beslut kan inte overdrivas.
9) „The New Meaning of Breakeven Points", AMA Production Series 177, sid. 25 ff. 10) Jfr. bl. a. A. ter Vehn, „Utskiftning av aktiekapital", Goteborg 1937, det av Harvard Business School upplagda stora forskningsprogrammet, redovisat i en publikationsserie, under samlade beteckningen „Effects of taxation" hittilis omfattande 7 band, N. Våsthagen, „De fria avskrivningarna", Lund 1953, S.-E. Johansson, „Skatter - investering — vårdering", Stockholm 1961, och „Investeringsfondsavsåttningar och deras utnyttjande som lonsamhetsproblem (dupl.), S. Kellgren, „Om konjunkturinvesteringsfonder och deras redovisningstekniska problem", Goteborg 1959. Side 267
Aven då det galler den centrala kredit- och penningpolitiken utgora samhållsorganens åtgårder viktiga variabler for foretagens finansiella beteende. Kreditpolitiken påverkar kapitalutbudets storlek genom olika ransoneringsåtgårder direkt, penningpolitiken påverkar indirekt via intråffade och forvåntade penningvårdeforåndringar kapitalutbudet kvantitativt (sparbenågenhet) och kvalitativt (preferensforskjutning mellan olika typer av sparande, forsåmrad likviditet till foljd av flykten till sakvården11). 2.5 Genom att vålja viss foretagsform (aktiebolag, ekon. forening) eller viss finansieringsform (banklån, inteckningar placerade hos forsåkringsbolag), maste foretaget medge insyn for vissa yrkeskategorier som revisorer, ev. kvalificerade sådana, bank- och forsåkringsfolk. Dessas bedomnings- och vårderingsnormer bli dårigenom variabler, som påverka foretagets beteende. 3.0 Den tredje huvudgruppen variabler utgores av interna forhållanden inom foretaget. Ett foretags handlingsfrihet begrånsas inte enbart av kostnadsstrukturen, forekomsten av fasta kostnader m. m., utan jåmvål av en hel del andra inom foretaget rådande villkor som organisationsstruktur och månskliga forhållanden. Dessa fixera foretagets beteende for en tid framåt. 3.1 Beslutsprocessen inom foretaget år en variabel. Frågestållningar av intresse i samband med delegering av beslutanderåtten år: Vem fattar beslut i finansiella frågor i foretaget, ledningen ensam eller i viss utstråckningockså underordnade? Har ekonomichefen en sjålvståndig stållning vid finansiella avgoranden gentemot ledningen i ovrigt? Ar beslut, som fattas på lågre nivå, uttryck for foretagets formella eller informella organisation? Tillkommer avdelningar resp. dotterbolag i stor foretag ratten att disponera over egna intjånade avskrivningsmedel? Utgor delforetagens sjålvståndighetsstråvanden ett allvarligt hinder for koncernens enhetliga finansiella planering? Grundas finansiella beslut på formella planer, finansiella budgets, likviditetsbudgets? Har specialisteri stabsposition eller utomstående rådgivare sådant inflytande på 11) Jfr. O. Sillén, „Balansanalytiska undersokningar angående kapitalanvåndning och kapitalanskaffning" i „Studier i svensk foretagsekonomi", Stockholm 1947, sid. 127 ff. Palander, „Vårdebeståndighet", Stockholm 1957, se åven S.-E. Johansson „Penninglån och reallån", Stockholm 1959, S. Asztély, „Det riskvilliga kapitalet", Uddevalla 1955, och „Internråntan som bedomningsmått", Goteborg 1959. Side 268
foretagsbeteendet att besluten numera fattas efter mera rationella grunderoch mindre vanemåssigt? Kan en maktforskjutning från garekategoriertill konstateras, som yttrar sig i en skiljaktighet i målsåttningen, t. ex. betr. utdelningspolitik eller såkerhet? Ha de anstålldasorganisationer inflytande på placering av pensionsstiftelsers medel eller vid val av penninginstitut som ska omhånderha lonecheckarna? 3.2 Traditionella attityder år variabler, som påverka foretagsbeteendet en tid framåt. Frågestållningar med avseende på finansiell struktur år t. ex.: Vilka kombinationer av eget och fråmmande kapital betraktas som sunda eller osunda? Begrånsas investering av formågan till sjålvfinansiering eller utnyttjas kreditmojligheterna i storsta mojliga utstråckning? Undviker man av traditionella skål att tillgripa extern finansiering eller våxlar vid 6'kat behov av rorelsekapital? Andra traditionella vårderingar, som påverka foretagsbeteendet uttryckes av onskan att åga sina anlåggningar sjålv, ha riklig tillgång till likvida medel åven på lonsamhetens bekostnad, inte ha skulder, vara borsnoterad, begrånsa foretagsintressenterna till en trångre krets, ha stora reserver, hog utdelning, spara skatter utan att reflektera over fb'ljderna på långre sikt. Sådana vårderingar kan vara sinsemellan stridande. Vilka off ras då om man år i behov av att uppnå overensståmmelse? Finns det en tradition att ta chanser och risker? Attityder vid valet av bankforbindelse år också variabler: Finns det samband mellan valet av bank och den service som bankerna erbjuda sina klienter i form av information, rådgivning och vågledning i affårssammanhang? Vad år orsaken till stabila bankforbindelser, familjetradition, troghet, personlig vånskap? 3.3 Slutligen
år foretagets totalresultat också en variabel av
betydelse. 4.0 Foretagens handlingar forklarades i forstå hand genom varierande externa och interna betingelser. For att forklara de sistnåmnda, maste man ofta trånga djupare och undersoka bakomliggande faktorer, som ligga till grund for mil jo och interna forhållanden. Man uppståller återigen vissa hypoteser om variabler, som antages kunna forklara forhållandena, overhuvud taget kunna vara relevanta. Dylika variabler år så pass talrika och komplexa att jag maste no ja mig med någon exemplifiering. Side 269
4.1 Betr. miljon: Beståmda historiska håndeiser: krig, katastrofer, hogkonjunkturer och kriser kan tånkas påverka kapitalutbudets storlek, ev. den fmansiella strukturen. Man kan t. ex. fråga efter ett samband mellan konjunkturvariationer och emission av preferensaktier. Det år av betydelse om det finns någon våxelverkan mellan mil jo och foretagets handlingar. Vissa skatteforhållanden påverka foretagets handlingar, vilket i sin tur leder till skårpta skattebeståmmelser. Hog bolagsskatt ledde till utskiftningsepidemi och resulterade i hojd utskiftningsskatt. Bildandet av vissa holdingbolag resulterade i dubbelbeskattning av utdelningsinkomster for s. k. „svarta bolag", eller till okad sjålvfinansiering, och detta i sin tur lagstiftning om differentierad beskattning av utdelade och icke utdelade vinstmedel i aktiebolag. 4.2 Variabler av intresse som forklara interna forhållanden år utveckling av operationsanalysen och forbåttring av informationstekniken (automation). Kan forbåttrad information minska behovet att delegera beslutanderåtten till underordnade befattningshavare? Andra frågestållningar år t. ex.: Vad beståmmer graden till vilken affårsbeteendet sker i enlighet med faststållda normer till skillnad från beslut? Vad beståmmer foretagens kånslighet for intråffade foråndringar? Kan foretaget betraktas som ett slags återkopplingssystem, som tar emot impulser utifrån inkops- och forsåljningsvågen? Kan dessa påverka lagerhållning och produktion och således åven behovet av rorelsekapital? Hur går det till att individer identifiera sig med foretaget och vilka forhållanden underlåtta en sådan identifikation? Forskningen borde grundas dels på foretagens redovisningshandlmgar och andra tillgångliga data, t. ex. låneansokningshandlingar, deklaratione r12), dels på utfrågningar, varvid snarare på intervjuundersokningarav ett mindre antal foretag an på stort upplagda enkåter. Det år icke troligt att foretag betr. fmansiella forhållanden låmnar uppgifter på frågesedlar, som går utover det, som framgår av redovisningshandlingarna.Ingen overdriven tilltro får såttas till resultat av enkåter och intervjuer. Svaren låmnas ibland låttsinnigt eller med hånsyn till prestigesynpunkter.Ingående praktikfall, studium av foretagets beslutsmekanisms. a. s. inifrån, ehuru kostsammare och modosammare, har storre utsikter att leda till nya och mera pålitliga insikter. Finansiella beslut utgor till syvende og sist endast en aspekt av ett helt komplex 12) Jfr. N. Våsthagen o. a. Side 270
implicita och
explicita overvåganden, som forsiggår i ett igång
varande Vi ha hittills behandlat sporsmål, som berora finansiering såsom delområde inom samhållsvetenskaplig foretagsforskning. Man kan tycka, att detta år bara teori, och efterlyser praktiska synpunkter. Finansiering år ju också tillåmpad foretagsekonomi och for de som forbereda sig for praktiska vårv maste denna tillåmpade foretagsekonomi i forstå hand vara av intresse. Finansiering som tillåmpad foretagsekonomi låmnar orientering over sådana miljofaktorer som bolags- och skatteråttsliga forhållanden och kapitalmarknadens institutioner, den beskriver finansieringsfunktionens tekniska arbetssått och forsoker ge normer for en finansiell planering på både lang och kort sikt, som bidrager till att oka foretagets effektivitet och lonsamhet d. v. s. ,recept" for framgångsrik affårsverksamhet. Dessa normer år beslutsregler, som ta hånsyn till lått kvantifierbara variabler som rånte- och skattesatser, loptid, relation mellan eget och fråmmande kapital etc. och baseras på schematiska forestållningar om att foretagaren efterstråvar hogsta mojliga vinst, år i besittning av fullståndiga kimskaper och alltid handlar rationellt. Denne „homo economicus" har, trots att den på senare tid med hjalp av spelteoretiska injektioner undergått en foryngringskur, blivit skåligen antikverad. Finansiering som samhållsvetenskaplig foretagsforskning har till uppgift att systematiskt undersoka alia variabler som kan tånkas forklara foretagets faktiska beteende. En sådan forskning maste så småningom leda till mera verklighetstrogna beslutsregler, som utover lått kvantifierbara variabler bygga på insikten att finansiella beslut påverkas också av åsikter, attityder och forvåntningar, som år resultatet av en kombination av erfarenheter från det forflutna, nya informationer och tillhorighet till en grupp. Sålunda finslipade beslutsmodeller kan sedan infogas i den tillåmpade fb'retagsekonomiens arsenal såsom forbåttrade verktyg, då det galler att realisera givna målsåttningar i affårslivet. Såsom ett resultat av systematisk forskning på finansieringens område kan vi också hoppas på en samlad behandling av delåmnet finansiering, som år i overensståmmelse med modern organisationsteori som i sin egenskap av giltig teori har goda forutsåttningar att kurmage vågledning vid praktiska 13) Jfr. G. L. Bach, i „Conference on Research" a. a. sid. 312 ff. |