Föreagsekonomin och den ekonomiska analysen

Studerar man foretagsekonomins utveckling i Norden sedan 1930talet observerar man bl. a. foljande forhållanden. Handelsteknikens systematisering av praktiskt forekommande arbetssått har ersatts av en mer komplicerad teoribildning. Tidigare anknytningar till juridik och teknik har alltmer ersatts av anknytningar till national ekonomi, statistik, sociologi och psykologi. Inte minst har detta skett genom uppkomsten av empirisk foretagsekonomisk forskning. Terminologin har alltmer f jårmat sig från det ekonomiska livets vardagssspråk och teoribildningen har allt oftare presenterats i matematisk språkdråkt. Noggranna analytiska definitioner och en utvecklad systematik från det tyska språkområdet, som holl på att urarta till ett sjålvåndamål, har efterhånd foljts av ett amerikanskt empiriskt inf ly tande med vissa operationella definitioner. Kraven på precisa mat- och observationsmetoder samt stringenta deduktioner från komplicerade modeller har sårskilt under det senaste tiotalet år blivit allt starkare.

Just de hår framforda utvecklingsdragen kan tillsammans sagas innebåra framkomsten av en mer generell metodlåra inom foretagsekonomin. I denna metodlåra står den ekonomiska analysen i centrum, dvs. studiet av hur foretag eller individgrupper i sin stråvan mot uppstållda mål hushållar med knappa resurser. Foretagsekonomin kan sagas ha stråvat mot att skapa en åven for praktiskt bruk anvåndbar ekonomisk analysmetodik, tillåmpbar inom åmnets till olika funktioner anknytande omraden såsom marknadsforing, organisation, redovisning och finansiering.

Den hår avsedda ekonomiska analysen har i engelskspråkig litteratur

*) Professor vid Handelshogskolan i Stockholm.

fått namnet managerial economics. Namnet antyder att analysmetodiken år densamma som inom den allmånna ekonomin. Adjektivet managerial anger koncentrationen till vad som ryms inom blickfåltet for foretagets eller individgruppens ledning. Ibland - enligt forfattarens uppfattning tyvårr - underforstås också att analysen skulle vara konditioneilt normativ, dvs. skulle syfta att ge ledning for basta mojliga hushållning med resurserna for att uppnå uppstållda mål. Aven om managerial economics som vetenskapsgren inte uppståller några mål som "riktigare" an andra, kan analysen åndå omfatta studier av i foretagsvårlden forekommandemålsåttningar, av huruvida uppstållda mål år mot varandra stridande och av i vilken utstråckning det år mojligt att samtidigt nå flera sådana mål.

Kostnads/intäktsanalysens stallning och definition

På svenska språket har i stållet for managerial economics valts termen kostnads/intåktsanalysl). Denna term år mer begrånsande ån den engelskspråkiga, som med tiden kommit att få tåcka allt vidare omraden av foretagsekonomin, ja rent av hela foretagsekonomin (vilket begrepp ju egentligen saknas i USA och England). Termen kostnads/intåktsanalys markerar också tydligare an managerial economics koncentrationen till de anvånda måtten kostnader och intåkter. Dessa både uttryck tolkas då i sin allmånna ekonomiska innebord såsom vårdet av uppoffringar respektive prestationer efter någon vårdeskala som inte nodvåndigtvis behover vara pengar.

Inom kostnads/intåktsanalysen sådan den under åren kommit att utformassynes man grovt kunna tala om dels observations- och måtmetoder,dels teoretiska modellkonstruktioner. Med de forrå metoderna syftar man till att kartlågga kostnaders och intåkters beteenden. Ofta sker det i syfte att uppstålla prognoser om kostnaders och intåkters framtida forlopp eller samband med andra forhållanden. Modellkonstruktionerna, som i huvudsak framkommer på deduktiv våg, syftar i stållet till att beskriva och forklara inverkan av olika åtgårder från de beslutandes sida. Genom att sammanfora de två delarna, dvs. genom att mata modellerna med uppgifter från empirisk observation och måtning syftar forskaren till att uppstålla prognoser om olika handlingssåtts forvåntadeformåga att tillfredsstålla i foretagspolitiken uppstållda syften. I praktisk verksamhet blir uppgiften ofta att med utgångspunkt från

---

1) Svarer til området "omkostningslære og prispolitik" ved danske handelshøjskoler (red. anm.).

dylika metoder forsoka forutsåga och rekommendera det fordelaktigaste
handlingssåttet respektive att beråkna på vad sått utvecklingen avvikit
från nåmnda handlingssått.

Dagens kostnads/intåktsanalys år sålunda inriktad på metoder for både induktiv och deduktiv forskning i syfte att beskriva och forklara hushållningen inom och kring foretagen som grundval for prognoser av olika slag respektive for kontroll. På grundval av det sagda skulle vi måhå'nda våga oss på foljande definition:

Kostnads/intåktsanalysen omfattar

a) olika metoder att klassificera, observera och måta intåkter och kostnader (eller motsvarande betalningstransaktioner) i ett foretag jåmte deras samband med varandra och med andra forhållanden inom och utom respektive foretag - ex ante (prognos) såvål som ex post (kontroll) - samt

b) olika metoder eller modellkonstruktioner, som kan begagnas for att under givna forutsåttningar rorande for foretagets verksamhet uppsatta syften deduktivt eller induktivt - i allmånhet ex ante (prognos) såvål som ex post (kontroll) - beråkna olika handlingsalternativs formåga eller sannolikhet att i olika situationer leda till eller mot uppstållda mål. For teorins praktiska bruk intresserar sårskilt vågledning for val av ekonomiskt fordelaktigaste handlingsalternativ i olika situationer vid uppstållda forvåntningar, syften och kriterier på fordelaktighet (optimum).

Kostnads/intäktsanalysens grundbegrepp

For att ytterligare forstå kostnads/intåktsanalysen och dess utveckling år det nodvåndigt att ordentligt studera dess grundbegrepp, kostnader och intåkter. Å ena sidan bygger kostnads/intåktsanalysen helt på den ekonomiska teorins begreppsbildning, å andra sidan står for empiriska studier i allmånhet inte annat an redovisningens delvis for andra syften beståmda kostnads- och intåktsdata till forfogande.

I dagligt tal menas med kostnad vad något kostar i pengar. Framstållningen av en vara eller valet av en viss handling kan emellertid foranleda andra uppoffringar ån utbetalningar av pengar. Kostnaden for ett visst handlingsalternativ (en viss produkt) utgor då vårdet av de alternativa handlingar (produkter) som anvånda resurser i basta fall i stållet skulle kunnat anvåndas till men som man nu får avstå ifrån.

For de resurser som foretaget sårskilt anskaffar for ett visst handlingsalternativkommer

lingsalternativkommeruppoffringen att få formen av pengar for erforderligautbetalningar. Samma galler om t. ex. befintliga resurser anvåndes men om de på grund av t. ex. onskemål om viss forrådshållning maste återanskaffas. Vårderingen av uppoffringen sker i båda fallen på grundval av alternativ på anskaffningssidan. For befintliga resurser som ej återanskaffas vårderas uppoffringen med hånsyn till alternativen på utnyttjandesidan.

Intåkterna for ett handlingsalternativ, dvs. vårdet av i handlings - alternativet erhållna prestationer, brukar beståmmas såsom något som foretaget får motta men behover inte nodvåndigtvis vara uttryckta i form av pengar.

Medan intåktsvårdet i allmånhet låter sig relativt enkelt beståmmas med utgångspunkt från i redovisningen registrerade inkomster eller inbetalningar, har det alltid varit utomordentligt svårt att finna tillfredsstållande metoder for kostnads/intåktsanalysens kostnadsbeståmning. Att utgå ifrån redovisningens registrering av utgifter eller utbetalningar år egentligen bara mojligt når alternativkostnadsvårderingen hånfor sig till alternativ på anskaffningssidan. Att dåremot beståmma "alternativutnyttj andevår den" for redan befintliga resurser år langt svårare. Gångse intern redovisnings kostnadsbeståmning for dylika resurser på grundval av deras återanskaffningspriser år hår icke relevant. Alternativutnyttj andevården får beståmmas antingen på ytterst subjektiva grunder eller på grundval av de indbetalningsoverskott over utbetalningar, som enligt noggranna prognoser forvåntas vid alternativ anvåndning av resurserna.

Det ovan sagda galler partialanalyser, dvs. når ett eller ett par handlingsalternativ studeras for sig och uppfattas som utryckta ur ett storre sammanhang. Vårderingen av kostnaderna for ett handlingsalternativkan alltså i praktiken ske på grundval av utbetalningar for detta plus skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar for det basta av de dårigenom undantrångda (beaktade) handlingsalternativen. I en totalanalys, dvs. en samtidig analys av samtliga beaktade, varandra 6'msesidigtuteslutande handlingsalternativ, erfordras emellertid ingen hånsyn till undantrångda alternativ. I stållet kan uppoffringarna for varje handlingsalternativ vårderas på grundval av utbetalningar från valtidpunktenoch framover att stållas mot motsvarande inbetalningar som varde på erhållna prestationer. Når endast ett mindre antal handlingsalternativstår oppna eller vid tillgång på datamaskiner som samtidigt kan lagra och hantera alia framtida ut- och inbetalningar for samtliga handlingsalternativ i en mer komplicerad situation, kan uppoffringar

och prestationer i kostnads/intåktsanalysen vårderas direkt på grundvalav

En beslutsfattare foredrar i allmånhet betråffande givna prestationer att erhålla dem omedelbart framfor att få dem senare. Likaså foredrar han att få vånta med uppoffringar. Når dårfor uppoffringar och prestationer hånfor sig till vitt skiida tidpunkter, maste kostnads/intåktsanalysens vårdering ta hånsyn till denna beslutsfattares tidspreferens. Med fortgående okning av realkapitalinsatserna i foretagen har s. k. investeringskalkyler fått allt større betydelse i såvål teori som praktik. I dessa kan kostnaderna och intåkterna i beslutsogonblicket komma att vårderas t. ex. såsom till en subjektivt beståmd råntefot diskonterade utbetalningar respektive inbetalningar for de olika handlingsalternativ, som beaktas.

Sammanfattningsvis kan sålunda sagas, att kostnads/intåktsanalysens kostnads- och intåktsbegrepp overtagits från den ekonomiska teorin, men stråvandena mot operationell beståmning i varje valsituation har lett till att man i storsta mojliga utstråckning anknyter vårderingen av uppoffringar respektive prestationer till ut- och inbetalningar. Valet av medtagna handlingsalternativ i kortsiktiga bedomningar och dessutom valet av kalkylråntefot i långsiktiga bedomningar innebår emellertid fortfarande att betydande subjektivitet vidlåder och formodligen maste vidlåda kostnads- och intåktsbeståmningen i empiriska studier.

Kostnads/intäktsanalysens ursprung

Som redan framhållits kan kostnads/intåktsanalysen inte karakteriseras såsom hånforande sig till någon viss foretagsfunktion. Ej heller kan den sagas vara begrånsad till vissa grupper av problem mer an som redan utsåges av namnet, dvs. till problem om uppoffringar och prestationer som uppfattas ha ekonomiska varden (kostnader och intåkter). Forsoker man i stållet karakterisera kostnads/intåktsanalysen i anslutning till dess metodik synes detta bast låta sig gora om man beror ursprunget for de metoder med vilka den arbetar i dag. I stora drag synes metodiken ha håmtats från fyra omraden, nåmligen ekonomisk teori, foretagsekonomins redovisningslåra respektive dess administrationslåra samt slutligen beslutsteori och operationsanalys.

Kostnads/intäktsanalysens anknytning till ekonomisk teori

De ekonomiska teoretikerna har efterhånd visat allt storre intresse
att anpassa såvål produktionsteori som pristeori till praktiska forhållanden.Produktionsteorin
har delvis anpassats till empiriskt beståmda

produktions- och kostnadsfunktioner. Tidigare generella produktionsfunktionerhar sårskilt under 50-talet ersatts med specifika antaganden eller måtningar rorande tekniska koefficienter, tekniska, finansiella och marknadsekonomiska begrånsningar m. m. Pristeorin har sedan 30-talet alltmer anpassats till realistiska marknadsforhållanden och under 40- och 50-talen har efterfrågan studerats inte bara som en funktion av prissåttningenutan också av andra variabler i foretagsledningarnas beslut. Denna senare utveckling inom teorin har ju sårskilt framdrivits i Danmarkunder benåmningen parameterteori och har uppkommit parallellt med motsvarande praktiska måtforsok i foretagen i form av s. k. resultatplanering(profit

For att forklara vad som sker och stålla prognos om framtiden har emellertid mikroekonomerna alltfort ett otillfredsstållande empiriskt underlag och skulle behova trånga djupare in i foretagen for att samla vetande i langt storre utstråckning ån hittilis om bl. a. relationerna mellan foretagets olika delar.

Vårlden over synes detta ha lett till att personer som nårmast skulle kunna kallas foretagsekonomer har kommit att overta stora delar av mikroekonomins empiriska utveckling. Kostnads/intåktsanalysen utgor alltså hår en direkt avlåggare till den ekonomiska teorin och har helt naturligt overtagit dess begreppsapparat. Grunden torde ha lagts når nationalekonomer i olika lander redan under forrå seklet borjade intressera sig for taxesåttningen i jårnvågsforetag, postverk m. m. och dårfor behovde en intim kånnedom om kostnads- och intåktsforhållandena men i andra termer ån vad foretagets redovisning kunde ge.

Med storre foretagsstorlek och beslutanderåttens uppdelning på flera nivåer i hierarkin och dårmed ett komplicerat spel mellan olika personer inne i foretagen har behov uppstått av ekonomiska analyser inte bara vid olika marknadsformer (fri konkurrens, monopolistisk konkurrens, monopol etc.) utan åven vid olika interna organisationsforhållanden. De makro- och mikroekonomiska teoribildningarna haller hår på att fol jas av en tredje gren som forfattaren i brist på annan term vill beteckna som en millimikroekonomisk teori. Matematiskt inriktade forskare har hittilis bidragit med teorier rorande dekomponerad programmering, regleringssystem, kommunikationsnåt m. m. De ekonomiska analytikerna har i stållet sokt ersåtta den traditionella teorins antagande om foretagens vinststråvanden med mer komplexa system av målsåttningar, som antas vara mer verklighetstrogna.

Kostnads/intåktsanalysens studium av investeringsavgoranden bygger
på kapital- och rånteteori. Stark anknytning till ekonomisk teori uppmårksammashos

mårksammashosett antal arbeten under 50-talet som just tagit upp frågan huruvida antagandena om enhetlig kalkylråntefot respektive om mojligheterna att återplacera kapitalet till ifrågavarande råntefot verkligenkan rimma med foretagens beteenden, sådana de observerats.

Inget ursprung torde vara så viktigt for kostnads/intåktsanalysen som anknytningen till ekonomisk teori. Den har emellertid också sina avigsidor. Ekonomisk teori har ju karakteriserats som modeller utan data i motsats till t. ex. biologi, som utmårks av data utan modeller. Ekonomisk teori anvåndes ofta som en tankelek, ett verktyg for att gora folk skeptiska utan att for den skull ge dem båttre mojlighet att forstå vad som sker i praktiken.

Kostnads/intäktsanalysens anknytning till företagsekonomisk redovisning

Sedan 1930-talet observeras inom foretagsekonomisk redovisning ett allt storre intresse for den s. k. interna redovisningen. Denna kan sagas omfatta observation, registrering, bearbetning och presentation av ekonomiska data om ett foretags interna vårdekretslopp. Huvudproblemet har varit en omfordelning av de for olika produktionsresurser i redovisningen beråknade kostnaderna till de objekt for vilka intåkter erhålles. Avancerade metoder for standardkostnadsberåkning och på preciserade arbetsprogram och prognoser rorande marknadsutveckling och teknisk utveckling m. m. byggda budgets har lett till konstruktion av sammanfogade redovisningssystem som ett slags universalinstrument for foretagens planering och kontroll.

I brist på annat underlag maste praktisk kostnads/intåktsanalys i foretagen som ovan anforts ofta utgå ifrån kostnader och intåkter sådana de beståmts i foretagens redovisning, i kostnadsbokforing och kostnadsberåkning. Ofta torde detta ha lett till betydande felbedomningar både når analytikerna forsokt forklara vad som skett eller stålla prognos om framtiden och når de forsokt ge vågledning for praktiskt handlande. Orsakerna synes nårmast vara två. Dels har - sårskilt påtagligt i Sverige - den interna redovisningen i foretagen ofta mer anpassats till tillgångliga general- eller branschkontoplaner an till den egna organisationsplanen och i anslutning dårtill uppbyggd rapportplan. Dels kan inget hårt sammanhållet universalinstrument ge svar på problem i alia de varierande valsituationer som en foretagsledning och lågre beslutsfattare i ett foretag moter.

På de senare punkterna år det intressant - åtminstone for en svensk -
att uppmårksamma utvecklingen i USA. En studieresa dit ger foga nytt

betråffande redovisningsmetoder. Snarare kan amerikansk redovisning rent av betraktas som måttligt sofistikerad. I stållet har betydande arbete under 50-talet lagts ned på att fora den interna redovisningen nårmare den ekonomiska teorin. Den elektroniska databehandlingen har likaså utnyttjats till att få fram for olika typer av valsituationer låmpade data. Medan kostnads/intåktsanalysen tidigare fått ta de data den kunnat få av redovisningen, kan den amerikanska utvecklingen sagas ge uttryck for att redovisningen alltmer anpassat sig till kostnads/intåktsanalysens behov.

Koslnads/intäktsanalysens anknytning till företagsekonomisk administrationslära

Administrationslåran bor jade nårmast som forsok att studera effektiviteten av olika sått att utfora arbetsuppgifter av olika slag. Effektiviteten kunde då måtas i mått som arbetskvantitet per timme eller arbetstid per prestationsenhet. Under de senaste decennierna har intresset alltmer gållt att samtidigt studera

a) åtgången av olika resurser for att åstadkomma givna prestationer
eller

b) mojliga prestationer med utgångspunkt från givna resurser.

Når på så sått olika uppoffringar och prestationer kommer in i en samtidig
bedomninig blir det nodvåndigt att vårdera uppoffringar och prestationer
i jåmforbara ekonomiska mått.

Från administrationens sida har dårfor ståilts krav på att urskilja av skiida befattningshavare i olika hog grad påverkbara kostnader och intåkter. Praktiskt kom detta redan på 30-talet i USA och efter kriget åven i Europa att leda till uppkomsten av en intern resultatanalys (budget control) som en lopande rutin for att urskilja olika resultatkomponenter eller åtminstone olika kostnadskomponenter. Under 50-talet har man borjat fcirsoka forfina analysen med idéer från statistisk kvalitetskontroll och losningen av matematiska ekvationssystem. Måttekniskt har sårskilt under 50-talet intresset koncentrerats till att empiriskt studera kostnader och intåkter som funktioner av de beslutsvariabler, som olika befattningshavare ensamma eller i forening med varandra beslutar om. Eftersom laboratorieexperiment i allmånhet inte år mojliga, kan det våsentliga problemet sagas vara att med olika analysmetoder soka sårskilja inf ly tandet från andra inverkande variabler, som styrs av andra parter inom eller utom foretagen eller som antas vara rent slumpmåssigt

Administrationsstudier i foretagen tyder på att foretagsledningarna ingalunda vill eller kan folja den ekonomiska teorins antagande om stråvanden mot hogsta mojliga vinst i varje enskilt beslut. Dels har det deduktivt visats kunna forekomma skillnader mellan vad som år bast på kort och lang sikt, dels år det ofta inte mojligt eller i varje fall oekonomiskt att insamla all erforderlig information om mojliga handlingsalternativ samt deras forvåntade kostnader och intåkter. Foretagets optimum torde sålunda sokas under beaktande åven av kostnaderna for att hitta detta optimum. Ja, i en mångfald avgoranden som forekommer, synes foretagsledningarna uppstålla vissa minimikrav med avseende på lonsamhet såvål som andra syften. Regeln for val av handlingsalternativ innebår då att det forst funna handlingsalternativ som satisfierar nåmnda minimikrav våljes.

Inflytandet av dessa administrationslårans forskningsresultat på kostnads/intåktsanalysen torde ha blivit desto starkare som samtidigt matematiken via praktisk operationsanalys har erbjudit forbåttrade metoder for att både stålla och losa problem om optimering under olika slag av bivillkor samt for att studera kånsligheten for bivillkorens strånghet (s. k. parameteranalys).

Kostnads/intäktsanalysens anknytning till beslutsteori och operationsanalys

Den ekonomiska teorin fram till for något tiotal år sedan tog i sina modeller i allmånhet ingen preciserad hånsyn till inflytande av slump. Forvåntningarna om uppoffringar och prestationer for olika handlingsalternativ och deras varden antogs entydigt beståmda i vissa produktionsfunktioner, kostnadsfunktioner osv. Vad som år optimalt vid givet syfte under såkra forvåntningar behover emellertid ingalunda vara optimalt om motsvarande forvåntningar (matematisk forvåntan) i stållet hånfor sig till osåkra forhållanden. Aven det grundlåggande arbetet om managerial economics av Joel Dean, skrivet så sent som 1951, bygger på deterministiska modeller. Det uppmårksammas också att detta over hela vårlden uppskattade arbete saknar varje anknytning till teorin for spel och ekonomiskt beteende, som framlades sju år tidigare av von Neumann och Morgenstern. Andå kan Joel Dean nårmast karakteriseras som ekonomisk statistiker till sin bakgrund.

I ett slags kapplopning med operationsanalysen om sjålarna har emellertidunder det senaste tiotalet år en snabb omkastning skett. Kostnads f intåktsanalysens foretrådare torde vårlden over ha borj at upptråda med teoribildningar och s. k. systemanalyser samt framfor allt behandlingar

av enkla praktiska fall i vilka Walds beslutsteori och von Neumanns spelteori haft betydande inf ly tande. For varje handlingsalternativ och varje forvåntad håndelse beråknas konsekvenserna eller utf alien, of tast uttryckta i ekonomiska varden. I anslutning till s. k. neobayesiansk statistikhar en teori for managerial economics under osåkerhet framlagts (Savage, Raiffa, Schlaifer) med en sammanvågning av utfallen i olika håndeiser på grundval av den subjektivt beståmda sannolikheten for varje håndelse. Likaså har betydande studier i såvål risksituationer som osåkerhetssituationer ågnats åt olika mojliga valregler for att forklara beteendet hos foretagsledningarna respektive for att vågleda dem. Kostnads/intåktsanalysenhar givetvis dårvidlag - i samarbetet med matematikeroch statistiker - fråmst forsokt uttrycka valreglerna i den ekonomiskamarginalanalysens eller alternativkostnadsterminologins sprak.

Tyvårr kan ovannåmnda utveckling delvis sagas ha varit olycklig. Kostnads/intåktsanalysen - delvis i likhet med operationsanalysen och andra unga vetenskapsgrenar - har i stråvandena att presentera oklanderliga teoretiska angreppsmetoder i empiriska studier alltmer kommit att inriktas mot ekonomiskt mindre betydelsefulla problem, dår data kunnat skaffas, ån på besvårligare men viktigare problem.

Operationsanalysen har emellertid också haft stor positiv inverkan på kostnads/intåktsanalysen. Samtidigt torde denna ha betydelsefulla motprestationer att ge operationsanalysen. Koteorins beståmning av begreppet kapacitet och den ekonomisk-teoretiska marginalanalysen kan omsesidigt berika varandra. Den matematiska programmeringen har tydligare ån tidigare klarlagt begrånsningarna hos såvål sjålvkostnadsberåkning som bidragskalkyl. Samtidigt torde ekonomernas kostnadsbegrepp - alternativkostnaden - gora det mojligt att forenkla problemformuleringarna for programmeringen så att datamaskinerna formår s val ja de praktiska problemen med dess mångfald av beslutsvariabler och restriktioner.

For den som parallellt låser tidskriftsartikler inom vad som kan betecknassom kostnads/intåktsanalys och operationsanalys synes sårskilt goda omsesidiga befruktningsmojligheter foreligga på simulationsområdet.Kostnadsbeståmning, marknadsanpassning samt hånsyn till tidspreferensoch till ekonomiska incitament for olika beslutsfattare i foretagen kan våntas bli båttre utvecklade genom kostnads/intåktsanalysens nypåkomnaintresse for simulation. Svårigheterna for såvål spelteori som spelsimulationatt forklara foretagens beteenden eller vågleda dem dåri synes kunna åtminstone delvis minskas genom empiriska kostnads fintåktsstudierav foretagens sått att vårdera uppoffringar och prestationer.

Samtidigt synes kostnads/intåktsanalysen vid bedomning av sjålvkostnadskalkylkontra bidragskalkyl just nu ha mer att låra av forskningsresultatenom handlande i spelsituationer an från den ekonomiska teorins, enkannerligen marginalanalysens, antagande om foretagets autonomahandlande, dvs. dess bortseende från inverkan av t. ex. konkurrenternasåtgårder.

Slutligen observeras hur lagerekonomiska matematiska modeller har borjat overflyttas till manga andra och ekonomiskt ofta mer betydelsefulla problem. Det gemensamma for dessa problem år då avvågningen mellan seriekostnader och enhetskostnader, mellan lagringskostnader och bristkostnader respektive mellan felkostnader (t. ex. lagrings- och bristkostnader for oriktig beslutskvantitet) och kostnader for såkrare information och for anpassning dårtill. Sårskil lovande år måhånda de ekonomiska analyser som kan anknytas till dynamisk programmering och som avser sekvensbeslut over flera perioder, dår kostnader och intåkter inte beståmmes for det enstaka beslutet utan for en beslutskedja over hela tiden.

Kostnads/intäktsanalysens omfattning

Kostnads/intåktsanalysens omfattning torde i huvudsak redan ha
framgått av framstållningen hittills om definition, begrepp och ursprung.

Kostnader och intåkter i kostnads/intåktsanalysens mening brukar i allmånhet stållas mot varandra i s. k. lonsamhetsberåkningar. Dessa kan avse jåmforelser kostnad mot kostnad, kostnad mot intakt eller intakt mot intakt. Begreppet lonsamhet, ofta uttryckt i ett lonsamhetstal, kan forslagsvis definieras såsom skillnaden mellan på ett eller annat sått beråknade intåkter och kostnader for ett visst i tid och rum beståmt handlingsalternativ eller objekt. Det senare kan galla antingen

a) ett projekt, en viss produktenhet eller grupp av produkter (output)

b) en viss mångd av insatta produktionsresurser (input) eller

c) en rorelsegren, avdelning eller dylikt.

Kostnads/intåktsanalysen kan antingen studera kostnader och intåkter for olika handlingsalternativ i foretagen for att mot bakgrunden av den beråknade lonsamheten forklara eller forutsåga beteendet hos beslutsfattarna i foretagen. Eller kan den ta sikte på att frambringa instrument eller underlag till ledning for beslut som skall fattas i foretagen respektive for kontroll av dylika besluts lonsamhet.

Sårskilt i undervisningen i kostnads/intåktsanalys for praktisk anvåndningi

våndningiforetagen kan en skillnad goras mellan lopande lonsamhetsbedomningoch speciella analyser for individuella handlingssituationer. I den lopande bedomningen anvåndes i foretagen olika former av kostnadsberåkningoch budgetering med på olika sått beståmda kostnader och intåkter for olika objekt eller alternativ. Mot dessa framtidsinriktade lonsamhetsbedomningar står den lopande kontrollen i form av s. k. intern resultatanalys.

Den lopande kostnads/intåktsanalysen till den del den tjånar som vågledning for foretagsledningarnas arbete anknyter relativt nåra till åmnet redovisning och kan sagas ingå i redovisning i vidare bemårkelse. Vanligen benåmnes den då intern redovisning. Den ovan påpekade skillnaden i grundinstållning for beståmning av kostnader i redovisning och i kostnads/intåktsanalys bor dock uppmårksammas.

Speciella analysmetoder kommer till anvåndning i foretagen infor ekonomiskt betydelsefulla engångsbeslut, infor policybeslut eller infor prejudicerande beslut. Hår anses lopande kalkylrutiner inte tillråckligt exakta for att ge svar på uppstållda frågor om val mellan specifika handlingsalternativ. Som exempel kan nåmnas olika ekonomiska avvågningsproblem, t. ex. beståmning av den inkopsstorlek eller inkopstid, den lagerhållning, den betjåningskapacitet, det produktval eller dylikt som under olika antaganden om foretagsledningens syften och dess sått att bedoma risker och osåkerhet matematiskt (eller statistiskt) beråknas vara lonsamhetsoptimalt eller som satisfierar uppstållda krav. Avvågningsproblemen kan galla prissåttningen eller andra marknadsavgoranden såvål som resursanvåndning inom foretaget. De kan avse inkop, forråd, produktion, lager, forsåljning (marknadsforing), finansiering eller organisation.

Når kostnads/intåktsanalysen studerar de beslutandes beteenden i syfte att forklara eller forutse desamma, kan det bli tal om jåmforelser mellan olika på en marknad forekommande foretags kalkyl- och budgetsystem, mellan efterfrågans kånslighet for olika åtgårder från foretagens sida osv.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det sagas att kostnads/intåktsanalysen i sin utveckling under det senaste tjugofemtalet år ingalunda uppvisar något eget ansikte. Jåmfor man begreppet foretagsekonomi med dess funktioraelltbetonade delar marknadsforing, organisation, redovisning och finansieringblir det inte mycket kvar till den metodologiskt inriktade kostnads/intåktsanalysen som inte representanter for de andra delarna

redan velat fora till sina respektive omraden. Kanske kan kostnads fintåktsanalysensagas utgb'ra det som flåtar samman foretagsekonomins olika delar i dag. Kanske kan den också sagas ge uttryck for en fortgåendesammansmåltning mellan ekonomisk teori och praktik.

Den traditionella ekonomiska teorin har inneburit en stark lank for sammanforandet av studier av å ena sidan samhållets och å andra sidan foretagens och familjernas hushållning. For framtiden skulle man måhånda våga forhoppningen att kostnads/intåktsanalysen skall komma att betyda motsvarande for sammanforandet av studiet av hushållningen inom foretagen som helhet å ena sidan och dess olika delar å den andra. Medan traditioneli ekonomisk teori har koncentrerat sig på samordningen av makro- och mikroekonomi skkulle kostnads/intåktsanalysen måhånda kurmage motsvarande bidrag for overgangen mellan mikroekonomi och vad som hår betecknats som millimikroekonomi.