Automatiska databehandlingssystem (ADB) har på ett tråffande sått liknats vid isberg: endast tio procent av dem synas ovanfor vattenytan, men det år de nittio procenten under vattenlinjen, som sånker skeppen. Maskinerna år fascinerande att se på, men det våsentliga ligger i kvaliteten hos det osynliga forarbetet.

Under det gångna året besoktes Europa av representanter for Forenta Staternas sannolikt mest erfarne konsult, som specialiserat sig på ADB²), John Diebold & Ass. Inc. En skandinavisk kurs over åmnet „Management for Automatic Data Processing" avholls i mitten av februari i Stockholm.

Kursens organisation.

Mot bakgrund av en val genomford och systematiserad vårdering av amerikanska erfarenheter i praktikfallsform utvecklades ett principprogramfor ledning och genomforande av en ADB-studie och — om denna leder till positiva slutsatser - ett handlingsprogram for en overgang. Det stora flertalet kursdeltagare torde ha kommit till slutsatsen, att det utan tvekan maste vara en god penninginvestering, att i vissa sammanhang

1) IDAF, Handelshogskolan i Goteborg.

2) Anvånda lorkortningar: IDB = integrerad databehandling, som icke nodvåndigvis forutsåtter anvåndningen av EDB = elektroniska databehandlingsmaskiner, vilket dåremot år regelfallet vid ABD, automatisk (och integrerad)) databehandling.

rådfråga konsulter, som sitter irine med val dokumenterade erfarenheter,
åven om man till åventyrs mom det egna foretaget skulle forfoga over
skicklig personal.

Målsättningar för utredningsarbetet.

Den upplåggning en studie får från forstå borjan år av grundlåggande betydelse. Det år framforallt i begynnelseskedet som foretagsledningen såtter sin prågel på hela det fortsatta forloppet. De begångna felen år av två slag: val av felaktiga målsåttningar samt underlåtenhet att overhuvudtaget uppråtta målsåttningar.

Bland felaktiga målsåttningar intar de s. k. hogfårdsinstallationerna en framtrådande plats. Ett foretag såtter sin ara i att hålla sig framme på alia omraden. Man beordrar en EDB-anlåggning for att ersåtta en storre hålkortsavdelning, som i sin tur borjat fungera tillfredsstållande. Målsåttningen år alltså att overfora hålkortsavdelningens arbete till en EDB-maskin. Uppdraget att fullfolja arbetet låmnas till foretagets hålkortschef. Resultatet år att samma arbete utfores som forut, dock till ett avsevårt hogre pris.

En felaktig tillåmpning maste inte nodvåndigtvis uppenbara sig i form av hogre kostnader. I många fall har ADB medfort lågre kostnader och effektivare rutiner. I regel har vinsterna tillgodoråknats de nya maskinerna, medan de våsentligaste besparingarna i sjålva verket uppstått genom att man foretagit en sedan lange behovlig generell oversyn av foretagets organisation, metoder, rutiner etc. Man skulle kunnat nå samma eller i basta fall betydligt båttre resultat genom att enbart modernisera organisation och metoder utan att anvånda maskinen. Samma iakttagelse kan f. 6. ofta goras vid overgang från manuella till hålkortsmetoder. Generellt torde kunna sagas, att det våsentliga med ADB ligger i metodintegrationen. Maskinerna utgor enbart ett hjålpmedel for ett integrerat system, i vissa fall kan man t.o.m. undvara dem. De har i så fall varit till stor nytta for foretaget, i det att deras blotta tillgånglighet på marknaden våckt de progressiva krafterna i foretaget, och resulterat i en organisatorisk ansiktslyftning med sånkta kostnader eller hojd effektivitet som foljd.

Misslyckanden till foljd av underlåtenhet att uppråtta målsåttningar
har framforallt intråffat sedan foretagsledningen overlåtit hela ADBprojektet
till underordnade personer.

Att kravet efter klara målsåttningar år i allra hogsta grad motiverat
dokumenteras av det forhållande, att endast ett fåtal av de foretag, som
installerat EDB, verkligen begagnair sig av dess potentiella mojligheter.

ADB-studiens organisation.

ADB-studiegruppen bor organiseras som en forsknings- och utvecklingsavdelning
i foretaget. Studiegruppen har till uppgift att skapa ett
integrerat system och maste fordenskull

a) kunna bortse från de sedvanliga grånserna i foretagets interna organisation,
for att mojliggora en sammanlånkning av olika organisatoriska
komponenter, oavsett om dessa står under samma ledare eller ej;

b) vara kababel att planera och genomfora ett projekt, som kraver betydande
insatser utan att resultatet kan skonjas på kortare sikt;

c) vara kompetent att inforskaffa all den information, de rutiner, beslut,
handlingsalternativ etc., som skall integreras till ett helt.

Denna uppgift kraver foretagsledningens fulla stod och intresse.

Man har provat sig fram med ett flertal organisationsalternativ. Ibland har foretagets kamrer eller ekonomichef gjorts ansvarig for studiegruppens arbete. Detta val har i de fiesta fallen motiverats med att han åven bar ansvaret for hålkortsanlåggningen. Denna organisationstyp kan vara iindamålsenlig i sådana foretag, vilkas produktion huvudsakligen år av skrivbordskaraktår, dvs. i banker och forsåkringsbolag. I andra fall år den olåmplig bl. a. av foljande skål:

a) ett integrerat system tåcker omraden, som ligger utanfor de, som
tidigare kunnat bearbetas eller betjånas medelst hålkort;

b) ovriga direktorer eller avdelningschefer får den uppfattning, att
ADB enbart år ekonomichefens sak och att de icke har anledning att
på ett aktivt sått fråmja studien;

c) ekonomichef en har ibland saknat formåga att bedoma ADB:s låmplighet for tillverkningsplanering, på samma sått som produktionschefen icke kunnat bedoma anvåndbarheten for forsåljningsanalytiska problem

En riktigt sammansatt systemstudiegrupp bor låmpligen omfatta specialister från var och en av foretagets avdelningar. Det har visat sig vara låmpligare att helt bryta ut studiegruppen ur foretagets organisation genom att understålla den foretagets styrelse.

Felaktiga tillämpningar av ADB.

Når studiegruppen bildats, beståmmas de omraden inom vilka man
våntar sig positiva resultat av ADB.

ADB kraver omsorgsfull anpassning till foretagets individuella organisation.Några

sation.Någrafårdigsydda metoder och program, som passar allt och alia,
firms inte. De vanligaste tillåmpningsfelen galler:

a) icke lonsamma uppgifter,

b) problem som icke kan loses med ADB,

c) forsummelser att taga vara på ADB:s mojligheter,
d) „ imitations-installationer".

ADB år icke lonsam, om den varken medfor sjunkande kostnader, okade intåkter eller en forbåttring av foretagets stållning på marknaden. Lonsamheten får betraktas på lang sikt. Vederborlig hånsyn bor tagas till de personalproblem, som ej kan uttryckas i en lonsamhetsekvation. Lonsamhetsbedomningen bor omfatta alia dessa kriteriers samfållda betydelse. Man kan icke såtta likhetstecken mellan besparingar och lonsamhet.

Icke lönsamma tillämpningar är vanligen av två slag:

a) forhållandena i foretaget medfor, att en lonsam tillåmpning av ADB
for nårvarande icke kan vinnas. t.ex. på grund av att foretaget år for
litet, samt

b) lika stora eller storre besparingar kan goras genom metodforbåttringar
utan insats av EDB.

Bristande lonsamhet uppkommer i regel vid „skrytinstallationer".
ADB har dår ofta fått avlosa hålkort for avloningsredovisning, ibland
i samband med kostnadsredovisning.

Omojliga tillåmpningar år i regel svåra att analysera, eftersom de
verkliga orsakerna icke ligger i 6'ppen dag. Viktigare orsaker till misstag
har bl. a. varit:

a) att verksamheten år decentraliserad till den grad, att en lonsam ADBinstallation
visserligen år teoretiskt men inte praktiskt mojlig,

b) att man behover ha tillgång till en maskinel] utrustning, som ånnu
icke blivit konstruerad, eller

c) att de arbetsuppgifter, som man vill låg-ga på ADB, kraver bedomningar
respektive beslutsmoment av sådan art, att de icke låmpar sig
for beskrivning och dårmed ej heller for programmering.

Det tredje området for felaktig angreppsmetodik år underlåtenheten
att taga vara på ADB.s potentiella mojligheter.

Många foretag har blivit desillusionerade, eftersom de inte lyckats få total overblick over, vad ADB skulle kunnat utråtta åt dem. Det har i flertalet fall icke rort sig om felaktiga tillåmpningar utan om felaktig angreppsmetodik. I en del fall infordes EDB for att ersåtta andra kontorsmaskiner,i synnerhet hålkortsanlåggningar. I andra fall åter har

man inte vagat taga steget fullt ut. I stallet forsokte man sig pa en stegvis
overgang.

Ersåttande av storre hålkortsanlåggningar medelst en EDB-central
har ibland medfort kostnadsokningar med upp till 200 %. Felet år icke
utrustningens utan studiegruppens.

Stegvis inforande kan betecknas som EDB med avståndstagande från integrationsmojligheterna i ADB. Tillvågagångssåttet påminner mycket om det, som ofta tillåmpas vid hålkortsanlåggningar, som få våxa undan for undan. allteftersom overforda rutiner borjat fungera tillfredsstållande.

Det påstås ibland, att den låmpligaste vågen till EDB år att gå over hålkort. Somliga foretag har forst lagt om de fiesta av sina manuella rutiner till hålkort, for att dårefter undan for undan overgå till ADB. ,irenom att byta ut hålkortsanlåggningar mot en EDB-central. Det år en grundlåggande skillnad mellan ADB och hålkort. Att tillåmpa hålkortsutrustning innebår i regel overforing av funktionellt avgrånsade rutiner till funktionellt arbetande maskiner. Vårdet med ADB ligger i integreringen av forut funktionaliserade system. Ett integrerat system år det naturliga for ADB¹).

Återstår imitations fallen, dår man velat gora besparingar genom att
tillåmpa system, som utarbetats åt andra foretag.

Det finns inte två foretag, som liknar varandra i alia avseenden. Det
finns ej heller ADB-tillåmpningar, som passar två foretag. Imitationer
har i regel blivit mycket dyrbara.

Ofullständiga analyser.

Ofullståndiga analyser hor till de vanligare orsakerna till misslyckanden
med ADB. Foljande felkållor har konstaterats:

a) man uppfattar rutinen felaktigt,

b) man forutsatter. att tillgangliga rutinbeskrivningar ar riktiga.
c) man antar, att det nu tillampade systemet ar effektivt,
d) man antar, att alia bearbetade enheter ar enhetliga,
e) man betraktar en detaljerad analys sasom sloseri med tid,

f) man bedomer kapacitetsansprak efter genomsnittsvarden i stallet for
efter maximalvarden,

g) man stråvar efter hundraprocentig ADB, som åven skall omfatta
årenden, som forekommer mera sållan.

---

3) A ven vid t.illåmpning av hålkortsmetoder innebår integration betydande iordelar; verklig lonsamhet uppkommer for hålkort som for ADB i regel forst vid hogre grad av integration.

Några allmänna iakttagelser rörande systemanalysen.

Systemanalysen år ett heltidsarbete. Den har två målsåttningar:

a) det galler att undersoka, om ADB skall inforas,

b) man gor en helhetsoversyn over foretaget med syfte att forbåttra rutinerna.

Såsom tumregel for tidplaneringen kan galla, att undersokaren anvånder
en arbetsdag for varje person, som handlågger annorlunda uppgifter.

I intervjuskedet har man att vålja mellan att utfråga personalen på arbetsplatsen, dår de har alia data, priser etc. tillgångliga, eller att forlågga frågestunden till en neutral plats. Det senare alternativet år att rekommandera. Det spar tid for utredningsmannen, genom att uppgiftslåmnare ostort kan ågna sig åt beskrivningar. Det år viktigt att utfrågningar icke sker i nårvaro av overordnade, då de intervjuade under sådana fb'rhållanden snarare beråttar, vad de borde gora i stållet for vad de verkligen gor.

Liksom vid alia slags organisationsundersokningar bor man låta uppgiftslåmnare kontrasignera intervjuresultatet. Man forebygger missuppfattningar, binder ansvaret for uppgifterna och visar i sista hand, att man icke har något hemlighetsmakeri for sig. I slutet av studien, når man byggt ihop enstaka element till en helhet, bor man anlågga foretagsledningens syn på forloppet. Det galler att kontrollera, om man mojligtvis glb'mt att taga hånsyn till bedomningar etc. på toppnivå, som man icke kunnat få grepp om vid detaljanalyserna.

Felaktiga slutsatser av studien.

Når de i det foregående beskrivna studierna blivit utforda, och man sokt beståmma foretagets praktiska informationsbehov, galler det att stanna upp ett tag for soka overblicka vad som gjorts och vad som terstår gora. Man loper stora risker att begå fel framforallt når det galler beståmmande av foretagets informationsbehov, dvs. av det underlag man behover for att kunna fatta rationella beslut.

De misstag som vanligen forekommer i detta sammanhang år i huvudsak
f6l jånde:

a) man leverar for många och for detaljerade uppgifter.

b) man missar poången genom att glomma den integration på toppnivå,
som behovs (i enlighet med det forut gjorda påpekandet, att systemet
i sista hand maste få en finputsning och sammanlånkning på topp-

niva. Man maste fa ett grepp om vad foretagsledningen behover av
information och underlag for beslut),

c) man kan ha konstruerat ett overambitiost program.

d) man kan ha fått ett overkontrollerat system,

e) man kan ha glomt att tillhandahalla sadan information, som tidigare
framkommit pa informella vagar.

Till a For många uppgifter.

Chefer ar ofta av den uppfattningen, att de kan leda sitt foretag endast om de får detaljerad information over varje slags transaktion. Denna instållning forklarar, att kvantitet hos information år vanligare an kvalitet.

Allteftersom det har blivit låttare att framstålla uppgifter i stora kvantiteter, i synnerhet sedan tillkomsten av snabbskrivande tabulatorer och FJDB-maskiner, har man blivit alltmera okritisk i valet av den information som skall serveras.

Till b „Missing the point".

Somliga foretag har stirrat sig blinda på målsaftningen att nedbringa
kontorkostnaderna. I dessa stråvanden har de helt missat andra våsentliga

Till c Det overambitiosa programmet.

Overambitiosa program år sådana med vilka man sokt losa alia foretagets
problem med hjalp av ADB, utan hånsyn till att de sista procenten
;iv tillåmpningen blir oerhort kostsamma.

Till d Det ov er kontr ollerade systemet.

Det finns två typer av overdriven kontroll, som kan såtta en ADBinstallation på spel. Den forstå år forsoket att lopande erhålla exakt kontrollinformation betråffande foretagets hela verksamhet. Den andra innebår att det i ADB-systemet inbygges for många kontroller, avståmningar etc. rorande sifferuppgifternas riktighet och rutinernas forlopp. Programmet blir for tungrott och dårigenom oekonomiskt.

Till e Underlåtenhet att tillhandahålla informell information

Underlåtenheten att tillhandahålla informell information år ett analysfel. Forutom formella informationsvågar, varav blankettrutinerna år de mest påtagliga, finns i varje foretag åven ett mer eller mindre systematiskt informeilt informationsflode. Det utmårkande for det informella forloppet år, att informationsgivare respektive informationstagare icke år medvetna om att de overfort eller mottagit information. Trots detta bristande metvetande handlar de i enlighet med den på informell våg erhållna informationen.

Misslyckanden på grund av fel vid systemets utarbetande.

Systemfel forekommer framforallt på foljande omraden:
a) vid framstållande av input-data.

b) vid konstruktion och anvåndande av register,
c) vid utformande och kontrol! av utmatningen,

d) vid sammansmåltningen av programmet till en helhet samt
e) i tidplaneringen.

Till a Felaktigheter i input-data.

Tillhandahållandet av input-data svarar vanligtvis for den storsta
kostnadsposten vid driften av ADB-anlåggningar.

Man forbiser i många fall i sin stråvan efter nya vågar helt beprovade gångse metoder. Inmatning medelst hålkort diskvalificeras i regel. I stållet valjes t. ex. inmatning med magnetband. Hålkortsinmatning har i många fall ståilt sig fordelaktigare an tape. Man uteglommer kostnaderna for dataoverforing till tape. Ett annat forbi sett faktum år att hålkortsinmatning praktiskt taget kan ske i hur långa serier som helst.

Till b Misstag vid konstruktion och anvåndande av register.

Ett av de storsta problemen vid utarbetande av ett integrerat system år att beståmma den foljd, i vilken registren skall anordnas, for att man skall erhålla snabbast mojliga behandling och information. Man har sokt att losa problemet dels genom att dela registren i aktiva och inaktiva grupper, dels genom att anvånda skiida lagringsmedia. nåmligen interna och externa minnen. Vid val av minnen bor observeras att registerfel forekommer of tare vid anvåndningen av slumpmåssigt tillgångliga register (Random storage) an vid serieordnade register (tape).

Till c Felaktigheter vid upplåggningen av utmatningen

Felaktigheter vid upplåggningen av utmatningen år huvudsakligen
av två slag:

a) tillhandahållande av for mycket information (kvantitetsfel),
b) tillhandahållande av icke signifikant information (kvalitetsfel)

Till d Ofullståndiga eller ej integrerade program.

Ofullståndigheter i programmen kan ha många orsaker. En del exempel
har anforts forut.

Dnskemålet att uppråtta eleganta, fullståndiga program får vågas mot tidsåtgången och kostnaderna for programmeringen. Ett komplett program år onskvårt om det inte kraver 100 procent långre tid for att utfora 2 procent mera arbete. Å andra sidan skall man icke sky några vedermodor i programmeringsarbetet, om man dårigenom kan uppnå våsentliga besparingar i systemet, vare sig dessa galler maskiner eller personal.

Till e Underskattning av tidsåtgången for programmen.

Det torde snarare vara en regel an ett undantag, att tiden for programmens
genomforande underskattas. Det finns ett flertal orsaker varfor
korningstiden ofta bedomes i underkant:

;i) det år svårt om icke omojligt att tidsberåkna ett program på rent
teoretiska grunder;

h) det år i många fall mycket svårt att på forhånd beståmma vilka kvantiter
av fall som kommer att folja vilka grenar i programmet;

r^ for att undvika svårigheter enligt a) och b) anvånder man tumregler
for uppskattning av programtiden. Några valida tumregler finnas
emellertid ånnu inte;

cl) maskinfirmornas representanter tenderar att vara optimistiska, åven
når det galler programtider.

Konsekvensen av underskattningen blir gårna, att dygnet inte råcker till. Man får då antingen skåra bort delar av programmet eller också bor ja programmeringen från bor jan. Det finns troligen en mojlighet att komma tillråtta med problemet, genom att soka uppskatta tiderna redan vid programmeringstillfållet.

De storsta misstagen har skett når det gållt att beråkna tiden for sortel
ing av magnetband.

Överskattning av maskinernas bet ydelse

Hin viktig fråga for ADB-intresserade industriforetag ligger i avvågningen mellan maskinernas anvåndning for administrativa rutiner och for vetenskapliga och tekniska korningar. Tekniskt sett år det oftast mojligt att utfora båda på samma anlåggning. Problemet år en samarbetsfråga: kan teknikerna finna sig i att starkt periodbundna och period- Weståmda administrativa korningar skall behova gå fore tekniska korningar. Det har ibland varit nodvåndigt att skaffa två mindre anlåggningar i stållet for en storre, med betydande kostnadsokningar som foljd.

Felaktiga kostnadsberäkningar.

Många bittra besvikelser har foljt i spåret av felaktiga eller alltfor ;>ptimistiska beråkningar av kostnaderna for maskiner, låmplighetsundersokningaretc. Hyreskostnaden for en medelstor anlåggning uppgår exempelvis till 20.000 $ per månad. Kostnaderna for overgangen till det nya systemet kan variera inom vida grånser, beroende på foretagets art, de omraden inom vilka ADB skall tillåmpas, m. fl. omståndigheter. Engångskostnaden for undersokningar, utarbetande av program och system,utbildning av persona! etc., samt overgang for en medelstor anlåggningtorde med såkerhet icke understiga 1 miljon kroner. En jåmforelse

av årskostnaden for ADB med den genomsnittliga årsinkomsten for lågre tjånstemån torde omedelbart: ge vid hånden, att målsåttningen „maskinen betalar sig sjålv genom antalet inbesparade tjånstemån" torde kunna avskrivas såsom orealistisk. Det bor for ovrigt observeras att maskinerna respektiva maskinhyrorna i regel skall betalas i dollar medan lonerna betalas i kroner. Omskolingsproblemen tycks man ha ågnat relativt svalt intresse åt i Forenta Staterna. Denna kostnad bor låggas till overgångskostnaderna.

Dolda kostnader kan uppsta i manga faser av ett ADB-program. De
mest patagliga upptrader efter det att maskinerna anlant till foretaget.
Icke forkalkylerade kostnader tillkommer bl. a. pa foljande satt:

a) merkostnader pa grund av att personalen icke har erfarenheter av
ADB-installationer,

b) kostnader som tillverkaren glomt att omnamna eller som av honom
uppgivits till for laga belopp,

c) kostnader som helt allmant uppskattats till for laga varden,

d) kostnader som uppstar vid tillrattalaggande av brister och felaktigheter.

Kostnader för programmering är mycket svåra att förhandsberäkna.

„Tank på ett tal, multiplicera det med tre.'¹ Så sammanfattar ett amerikanskt forsåkringsbolag sin erfarenhet. Sakkunskapen på området påstår, att programmeringskostriaderna for administrativa installationer i regel blir minst 100 procent dyrare an beråknat. For tekniska och andra matematiska tillåmpningar finnas såkrare kalkylunderlag.

En tumregel sager att programmering och kodning kostar ungefår V 21 dollar per instruktion. En avloningsrutin kan dårvid omfatta ca. 3000 eller fler instruktioner. Om man åven inkluderar kartlåggningen och systemkonstruktionen, såsom oundgångliga forutsåttningar for programskrivandet, råknar man med riktvården om 5 dollar per steg eller instruktion.

Programmeringstiden kan ibland avkortas medelst av producenten tilhandahållna program (som omvåxlande kallas canned programs, boiler plate programs eller library programs). Dessa programmeringshjålpmedel består av grupper eller „block" av delrutiner. Man skall kunna anvånda dem som byggstenar. Den amerikanska erfarenheten visar att sådana genvågar aldrig leder till effektiva program. Man har att val ja mellan en besparing i programmerings-- eller i maskinkostnader. Avgorande år hur ofta rutinen skall koras.

Framstållandet av rådata svarar for en av de storsta kostnadsposterna

l:6r driften av systemet. Eftersom det under varierande omståndigheter
ar mycket svårt att få ett grepp om denna post brukar stora avvikelser
från forkalkylerade kostnader upptråda.

Utbildningsproblem i många plan.

Inforande av ADB medfor utbildningsproblem av hittills okånda mått, icke endast for de personer, som nårmast kommer att syssla med programmet, utan åven for alia uppgiftslåmnare och -mottagare, foretagsledningen medråknad. Såsom torde ha framgått av den foregående beskrivningen bygger systemet på hoggradig integration, med dårav foljande nedbrytning av funktionella grånser. Denna syn på tingen år i de fiesta fallen fullkomligt okånd i tidigare organisationsskeden.

Utbildning av foretagsledningen i modernare ledningsmetoder kan synas ligga utanfor sjålva ADB-applikationen. Det galler metoder, som tidigare icke kunnat anvåndas eftersom man saknat det underlag, som behovs for att komma fram till såkrare beslut. I och med att man infor ADB oppnas helt nya mojligheter for foretagsledningen i fråga om beslutfattande, simulering av alternativa beslutssituationer etc.

Brister i progranimeringsarbetet.

Många foretag har blivit bittert besvikna till foljd av brister i programmeringsarbetet. Brustna illusioner har gållt tidsbehovet, komplexiteten och den mångd av instruktioner som behovts. Det tycks vara så, att den månskliga fattningsformågen icke råcker till att få ett grepp om det stora antal instruktioner, som en maskin behover for att utfora åven de enklaste rutinerna. Orsaken torde i sista hand vara, att hjårnan icke registrerar de olika moment, som ingår i en uppsåtning av rutinmåssiga steg. De fiesta åtgårder en månniska vidtar i sitt dagliga arbete forsiggår utan att hon år medveten om dem eller kan urskilja dem.

Standardisering år en oundgånglig forutsåttning for allt databehandlingsarbete. Detta galler maskinen, maskinspråket, anvånda symboler, forloppsscheman etc. samt till sist åven allt det material, som skall bearbetas av maskinerna. Det ar rent av otroligt hur t.ex. den enklaste avloningsrutin kan variera i ett foretag, om vissa delar av denna rutin decentraliserats till avdelningarna med en enhetlig anvisning.

Standardisering behovs åven i sådana hela foretag omfattande system
(arkiveringsplaner, kontoplaner etc.), som år en forutsåttning for bearbetningen
av storre material.

Ibland har man sokt spara in på programmeringstiden genom att no ja
sig med enkla, avkortade rutinbeskrivningar, medan den detaljerade rutinenaldrig

tinenaldrigfastes på papper. Detta år dålig ekonomi på något langre
sikt. I många fall har hela programmeringsarbetet eller storre delar dårav
fått goras om.

Övergångssvårigheter.

Overgangen år den verkliga provostenen for allt ADB-folk. Amerikanarna har skåmtsamt karakteriserat overgangen såsom „invitation to disaster". Overgangstiden brukar våsentligen underskattas. Under overgangen uppenbarar sig alia de fel, som i det foregående blivit omnåmnda och många dårtill. Det lonar sig alltid att under en tid kora parallellt med det gamla systemet. Parallellkorningen kan dock endast sållan tjåna som avståmning, eftersom ADB-programmen brukar innehålla betydligt iler uppgifter.

Tekniska svårigheter uppstår sållan på sjålva centralenheten. Dåremot
brukar tillbehoren svara for en hel del bekymmer.

Är gamla Europa moget för ADB?

Avslutningsvis sokte den siste fcirelåsaren ge sin syn på forutsåttningarna i Europa for kontorsautomation. Han utgick från frågestållningen om det fanns någon skillnad i de ansvariga månnens sått att tånka. I sin artighet fornekade han djupare skillnader mellan Europa och USA. Svårigheterna i Europa skulle i forstå hand vara „kommunikationsproblem": i Europa år man for artig for att saga sanningen. (Det fortjånar påpekas, att forelåsarna nårmast kom från Paris).

Européen kan ha en fordel framfor amerikanen: mot det att amerikanen år van vid att „blunder ahead" tar européen „det hela" mycket mera på allvar. I Europa ligger man två och ett halvt år efter USA i fråga om installationer, men såkert två år fore når det galler att ta ADB och dess konsekvenser på allvar.

Kursusdeltagarens syn på arrangemangen kan sammanfattas enligt foljande. Alia deltagare torde formodligen ha fått full valuta och mer dårtill for kursavgiften. Det mesta hade mersmak. Flertalet deltagare torde ha kommit till den slutsatsen, att det for deras foretag, deras problem, maste vara lønande att taga vara på de betydande erfarenheter, som Diebold representerar. Tack vare forsenade flygplan framtrådde åven flera foretrådare for Diebolds europeiska sektion som foredragshållare. Vad de hade att bjuda stod val i klass, måhånda hogra, med vad deras amerikanska kolleger hade att dela med sig.