Harm G. Schröter: Aufstieg der Kleinen. Multinationale Unternehmen aus funf kleinen Staatenvor 1914. Schriften zur Wirtschafts-und Sozialgeschichte, Bd. 42. Berlin Duncker & Humblot. 1993. 393 s.

De multinationella foretagen nåmns ofta som viktiga for relationerna mellan lånderna, sårskilt mellan de centrala, ledande industristaterna och de perifera, mindre utvecklade staterna. Vi vet emellertid inte så mycket om dem. Vad år multinationella for några? Hur och varfor har de uppstått? Vilken år deras funktion och betydelse?

Harm G. Schroter år val rus tad når han forsoker att besvara dessa frågor. År 1983 publicerade han sin magistrate doktorsavhandling Aussenpolitik und Wirtschaftsinteresse: Skandinavien im aussenwirtschaftlichen Kaikul Deutschlands und Grossbritanniens 1918-1939 (se min anmålan i HT 1984, s. 138-144). Dårefter har Schroter alltmera intresserat sig for problem rorande utlandsproduktion och multinationella. Detta intresse har bl.a. resulterat i hår foreliggande undersokning, vilken antogs som Habilitationsschrift av Freie Universitåt i Berlin år 1993.

Den forskning på området, vilken borjat komma i gang under de både senaste årtiondena, har fråmst behandlat multinationella med såte i de stora industristaterna. Liksom i flera av sina tidigare arbeten såtter Schroter dåremot de små industrilanderna i fokus. Han våljer att studera deras multinationella under tiden 1870-1914, således under den allra tidigaste och minst kånda perioden i de multinationellas utveckling, då det samtidigt kan vara låttast att fånga upp utvecklingstendenser. Liksom i doktorsavhandlingen stodjer sig Schroter på ett overvåldigande stort material. Grundligheten och gedigenheten i undersokningen understryks av ett trettiotal grafiska framstållningar samt ett hundratal tabeller.

Schroter tar utgångspunkten i och provar empiriskt teoretiska ansatser, formulerade av både historiker och ekonomer. Det finnes inte någon allmånt vedertagen definition av multinationella foretag. Schroter definierar dem som foretag, vilka forutom verksamheten i det egna landet åger och leder eller åtminstone i betydande grad (till minst 25 %) år delaktiva i ågande och ledning av minst två produktionsenheter i två utlåndska stater eller tre produktionsenheter i en utlåndsk stat. Trots denna mycket restriktiva definition lyckas det att for perioden i fråga faststålla existensen av 62 multinationella foretag med såte i de fem små industrilånderna Belgien, Danmark, Holland, Schweiz och Sverige, vilket år fler an vad t.ex. Mira Wilkins (med likartade definitioner) kommit fram till betråffande en stormakt som USA. Den nåmnda nya forskningen har visat på att de multinationella redan under tiden fore det forstå vårldskriget hade stor betydelse for overforingen av kapital, teknologi och personal samt allmånt for den ekonomiska utvecklingen. Schroter understryker, att detta i utpråglad grad galler for de industriella småstaterna och for deras »Aufstieg« eller m.a.o. for deras formåga att haka på den industriella utvecklingen. Under perioden fore forstå vårldskriget spelade kartellbildning och långfristiga avtal ånnu en obetydlig roll. Diversifiering och begrånsning till export som alternativ till direktinvesteringar hade klart tillvåxthåmmande verkan. Direktinvesteringar, d.v.s. satsning av eget kapital i egen verksamhet i annat land, var dårfor under perioden i fråga den effektivaste metoden for att gynna tillvåxt och expansion, klart overlågsen alia andra tånkbara alternativ for småstaternas multinationella foretag. I sitt utvecklings- och tillvåxtmonster awiker dessa foretag dårvid våsentligt från det skema, som - på basis av utvecklingen av stormakternas multinationella - tecknats av Alfred D. Chandler, vilket Schroter fråmst forklarar med den press som den begrånsade inre marknaden utgjorde for småstaterna. Den betydde bl.a. att deras foretag redan tidigt i sin utveckling - och tidigare ån i stormakterna - maste satsa på utlandsproduktion.

Till overvågande del (ungefår två tredjedelar) sokte sig denna till utvecklade
industristater i det nåra granskapet. Sårskilt gållde intresset de industriella
stormakterna med deras storre marknader. Ett visst undantag utgjorde dårvid

Danmark. År 1914 toppade Sverige listan over dess »mottagarlånder«, fore Tyskland och Ryssland. Sveriges stora betydelse som mottagarland for danska direktinvesteringar framgår också av de undersokningar som nyligen presenteratsfrån skandinaviskt hall av Sven Nordlund och Carl-Axel Nilsson.¹ Schroter anger langt farre danska direktinvesteringar i Sverige an Nordlund, vilket i varje fall delvis torde kunna forklaras med hans ovannåmnda, snåva definitioner. Viktigt år under alia omståndigheter att vi får bekråftat existensen av multinationellai Danmark redan under denna tidiga period.

Utlandsinvesteringarna och deras lokalisering beståmdes inte bara av nårhetsfaktorn. Också konjunkturer, produktionskostnader, transaktionskostnader, avsåttningsmarknad, energitillgång, finansiering, statlig politik, kommunikationer, foretagsstrategi etc. spelade in. Land for land och bransch for bransch belyser Schroter i detalj olika, både materiella och mentala faktorers betydelse. Hans grundliga undersokning utgor ett synnerligen våsentligt bidrag till vår kunskap om de multinationella och deras utvecklingshistoria. Den understryker fruktbarheten av en forskningsinriktning, for vilken Schroter år en av de allra fråmsta foretrådarna.

---

1 Sven Nordlund, Upptåckten av Sverige: Utlåndska direktinvesteringar i Sverige 1895-1945, 1989; Carl-Axel Nilsson, »Dansk-svensk faktormobilitet cirka 1880-1940.« bidrag till 5. nord. symp. i Oslo, aug. 1993.