Erik Helmer Pedersen: Drømmen om Amerika. Kbh., Politikens Forlag, 1985. 320 s. Ill. 298 kr. Anne Lisbeth Olsen og Peter Stilling (udg.): Et Nyt liv: Den danske udvandring til Nordamerika i billeder og breve. Kbh., Strandbergs Forlag, 1985. 188 s. Ill. 180 kr.

Eftersom utvandringens historia år ett åmne som har ett så starkt intresse bland allmånheten, har samtidigt med de vetenskapliga undersokningarna flera mera populårt hållna och sammanfattande oversikter publicerats. Når det galler den svenska utvandringen finns Ulf Beijbom's två bocker Drbmmen om Amerika (1971) och Amerika, Amerika! (1977), och for den norska Odd Lovoll's Det Iqfterike landet (1983), anm. i HT bd. 85, 1985, s. 182. Erik Helmer Pedersen's Drømmen om Amerika år ett danskt bidrag i denna serie av nordiska bocker om utvandringen, och år, som forfattaren sager, »en art status« over forskningslåget.

Boken år uppdelad i 19 kapitel dår man både kronologiskt och geografiskt foljer utvandrarna och deras barn over Atlanten och framåt i tiden (från »Den tidlige udvandring fra Danmark« till »Det etnokulturelle perspektiv«) dår de två inledande kapitlen om »landet de forlod« och »landet de tog i besiddelse« ger en fin bakgrund fSr den vidare diskussionen av den danska invandringen. De fSrsta två tredjedelarna av boken behandler sjålva utvandringsforloppet med en diskussion om orsaker och rekryteringsmonster i Danmark, samt en ingående behandling av de danska bosåttningsmonstren i Amerika, medan den sista tredjedelen diskuterar de danska invandrarnas kulturella och religiosa liv i USA.

En av bokens fråmsta fortjånster år att Pedersen konsekvent tillåmpar ett komparativt perspektiv. Det betyder att jåmfbrelser ofta gors med ovriga invandrargrupper i USA (oftast de ovriga nordiska), men också att de danska sydamerikanska och kanadensiska utvandringarna uppmårksammas. Detta lyfter boken bortom det snåvare perspektiv som koncenterar sig på endast en grupps erfarenheter i ett land, och som alltfor ofta karakteriserar emigrationsforskning.

I de inledande avsnitten diskuterar Pedersen sjålva utvandringsforloppet från Danmark med tonvikten lagd på utvandringens geografiska och sociala sammansåttning. Dårefter behandlar Pedersen den etniska gruppens inre utveckling i USA. Det fSrsta elementet for bevarandet av en dansk etnisk identitet var som for de flesta andra grupper framvåxten av olika religiosa organisationer. Pedersen diskuterar hår grundligt den dansk-amerikanska kyrkohistorien, inklusive den grundtvigianska splittringen vilket lade grunden till uppdelningen av danskamerikanerna av idag i »the happy Danes« och »the sad Danes«. Andra organisationsformer och kulturinstitutioner som var av stor vikt for danskhetens bevarande var de dansk-amerikanska skolorna (med de unika dansk-amerikanska folkhogskolorna), den dansk-amerikanska pressen (dår Pedersen råknar med c. 200 dansk-språkiga titlar publicerade i USA mellan 1847 och 1945) samt den dansk-amerikanska litteraturen. Angående den dansk-amerikanska litteraturen observerar Pedersen att den år mycket lite uppmårksammad i den danska forskningen och att åven om man slog i Politikens »Dansk Litteratur Historie«, finner man »ikke ét ord om dansk-amerikansk litteratur« något som tyvårr också galler den svensk-amerikanska litteraturens stållning i svensk forskning. Pedersen gor hår en insats genom att gora en kort exposé over den dansk-amerikanska litteraturen och dess fråmsta namn tillgångliga på danska.

I ett par slutkapitel behandlar Pedersen assimilerings- och identitetsfrågor, dår

han redogor for de senaste decenniernas diskussioner i amerikansk forskning om assimilering- och pluralismbegreppen. Han visar åven hur danskarna sokte legitimera sin stållning i USA under 1890-talet då kraven på invandringsrestriktionerhordes allt hogre. Dår svenskarna hade sin Johan Enander och norrmånnensin Rasmus Andersen, hade danskarna sin egen apologet i P. S. Vigrid Dana College i Blair, Nebraska, som i sin två volyms »Danske i Amerika« framholl i de framstående danskar som spelat en avgorande roll i amerikansk historia och amerikanskt samhållsliv. Pedersens slutsats, som man år benågen att inståmma i, år dock att danskarna i Amerika assimilerades snabbt och »i stort set blevet 100% amerikanere«. Erik Helmer Pedersen har skrivit en tilltalande bok om den danska utvandringen. Den år låtttillgånglig, åven for en lekman, och de rikliga och vål valda illustrationerna bidrar ytterligare till bokens kvalitet. Man kan dock onska att Pedersen hade ågnat ytterligare uppmårksamthet åt den danskamerikanskaetniciteten och åt fbrhållandena bland de danska invandrarna och deras barn och barnbarn i USA, eftersom det år situationen på den sidan av Atlanten som den mest spånnande immigrationsforskningen for nårvarande behandlar. Men, eftersom boken år en »art status«, betyder det ju att mycket spånande forskning återstår att gora.

Ett utmårkt komplement till Drømmen om Amerika år en samling av danska utvandrarbrev, redigerad av Anne Lisbeth Olsen och Niels Peter Stilling, kailad Et Nyt Liv: Den danske udvandring til Nordamerika i billeder og brev. Denna bok faller in i en tradition av publicerade forstahandsredogorelser av immigrantlivet i USA. Den kanske mest kånda år The Polish Peasant in Europe and America av sociologerna William Thomas och Florian Znaniecki från 1918-1920, som också år en av pionjårstudierna av en etnisk grupp i USA. Bland de nordiska grupperna publicerade den norsk-amerikanske historikern Theodore Blegen en samling norska brev i Land ofTheir Choice: The Immigrants Write Home redan 1955, medan svenska brev finns samlade i H. Arnold Bartons Letters From The Promised Land 1975 (i svensk oversåttning som Brev från loftets land 1979).

Boken år tematiskt upplagd och låter låsaren folja emigranten over Atlanten till det nya landet, och hans eller hennes mote med det nya samhållet. Sålunda borjar samlingen med »Opbrudet«, fortsåtter med »Rejsen til Amerika«, behandlar »Mødet med det ny land«, »Landbruget«, och »Byliv« for att avsluta med »Familjen og dagligdagen«, »Religion og foreningsliv«, »Synet på Amerika« och slutligen »Den næste generation«. Denna uppdeling år mycket tilltalande och gor det mqjligt for låsaren att fa samma åmne belyst från flera kållor samtidigt. Genom att ha ett stort antal utsagor presenterade på detta sått kommer man också delvis ifrån problemet med att generalisera invandrarnas erfarenheter från enbart ett enstaka brev. Samtidigt med avsnitten från de olika breven, ger forfattarna också kortare introduktioner till de olika kapiteln, vilka ger en fyllig bakgrund. Ett rikt illustrationsmaterial ledsagar också texten. Styrkan med en brevsamling av detta slag år att den formår gå bortom statistik och tabeller och ge en inblick i invandrarnas vardagsverklighet. Hår kan man folja invandraren i lycka såvål som i motgång. Man får också for varje fornyad genomlåsning av amerikabrev, må de vara danska, svenska eller italienska, illustrerat den avgorande roll de spelade i rekryteringen av ytterligare emigranter, samt en kånsla av stark respekt och beundran for de man och kvinnor som for hundra år sedan brot upp och sokte sig ett nytt liv på andra sidan Atlanten.