Guido Kisch: Forschungen und Quellen zur Rechts- und Sozialgeschichte des Deutschordenslandes. (=(⁼ Schriften des Kopernikuskreises Freiburg im Breisgau Bd. 8.). Bd. 1: Studien zur Rechts- und Sozialgeschichte des Deutschordenslandes. Jan Thorbecke Verlag, Sigmaringen, 1973. 164 s. 1 karta.

Det planerade trebandsverket av Guido Kisch skall som bd. 2 och 3 omfatta nytryck av denne forskares arbeten om Kulmer Handfeste och fiskeriråttigheterna i Tyska Ordens land. Foreliggande band består av två studier: en stadshistorisk och en om kvarnråttigheterna (s. 15-86 resp. 89-164). Framstållningen fyller 1/3 av sidorna, resten ar fotnoter med text citat och -diskussion. Formen svarar till stora tidskriftsartiklar t. ex. i Zeitschrift der Savigny-Stiftung fiir Rechtsgeschichte. Begreppen cives, incole, habitatores, peregrini genomgås i den forstå studien med utgångspunkt i Kulmer Handfeste. I jåmforelse med sådana terminologisk-sociologiska undersokningar for Våsteuropa tillkommer har frågan om forhållandet mellan de tillflyttade tyskarna och pruzzerna, den gamla landbefolkningen. Det ar också en konfrontation mellan agrart levnadssatt och en ny urban livsform. Kisch indrar en omfattande speciallitteratur om Ordenslandet. Begreppet peregrini visar sig låttast att beståmma från de åldsta kållorna. Dåremot kan inneborden i begreppen cives och incole inte klarlaggas forrån for tiden efter 1350. I sin konklusion år forf. inne på tanken att peregrini i den åldsta perioden betecknar folk från det omgivande landet, som for begrånsad tid bodde i staden men hade till avsikt att återvånda till landet senare. På grund av åndrade betingelser for tillflyttning har så denna grupp upphort att rekryteras på samma grundval, och man får i dess stalle den innehålsligt nårstående gruppen av incole.

Om det i Ordenslandet år en regalrått att bygga eller ge tillstånd till byggetav kvarnar, år temat i den andra studien, fordelad på två avsnitt: »Das Miihlenregal« och »Die Miihlenprivilegien«. Undersokningen, av stort varde for jåmforelse med nordiska forhållanden, visar inte overraskande, att Tyska

Orden forbeholl sig nåstan oinskrånkt rått att ensidigt beståmma over landets kvarnar och deras drift, och att mjolnaren hade små mojligheter att stålla krav på Orden. Kischs stora erfarenhet bl. a. vid undersokningen av judarnas stallningi Europa på medeltiden borgar for de sakrade resultaten.