Birgit Klockars: Birgitta och hermes varld. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar, Historiska serien 16. Stockholm-Uppsala, 1972. - 202 s.; Sv.kr.35-.

Som medeltidsavhandling fortjanar Birgit Klockars' andra bok om Birgitta lovord for dess inventering av en hel tankevårld, i tiden placerad till 1300-talet, i vilken olika stromningar, representerade av litteråra kållor som vi har kunskap om, vags mot varandra. Forf. får fram något så klassiskt som en Weltanschauung med naturvetenskapliga, politiska, religiosa, juridiska aspekter. Frågan år bara vems varldsåskådning det år vi lår kånna i denne bok. År det Birgittas? Birgittas uppenbarelser spelar en stor roll som kålla till kunskap om »Birgittas varld«, jåmte en rad andra kållgrupper ur medeltidens kulturliv. Det år alltså i så fall fråga om Birgittas varld sådan den speglar sig i hermes uppenbarelser. Birgitta och hennes forfatterskap och religiosa insats vårderas dårmed som reflex av en tidsanda. Den outtalade premissen bakom denna metod år, syns det mig, att Birgitta sjålv utgor ett slags uppsamlingskårl for impulser hon mottagit. Det år svårt att gennomfora detta synsått utan at foreta en viss prioritering mellan impulser som betytt mer och impulser som betytt mindre for Birgitta. Avstår man från en sådan prioritering, kvarstår gårna bilden av en person som stått relativt passiv infor tidens stromningar och absorberats dem alia mer eklektiskt. Trots titeln står alltså forf. mitt i det biografiska forfatterskapets problematik. Historiska biografier år i dag sållsynta och det tillhor inte framtrådande historikers fråmsta onskemål att skriva sådana. Dårfor år också genrens svårigheter mindre kånda, dess fallgropar mindre klarlagda ån den sociala och ekonomiske historiens statistiska och strukturella metoder.

Forfattare som vågar sig in i genren får dårfor ofta utstå en oråttfårdigt hård kritik, ofta bottnande i kritikers bristande erfarenhet på området. Som jåmforelse till Klockars har man nu Sven Stolpes biografi att hånvisa till: Birgitta i Sverige (1973). Den genomfor den ofrånkomliga prioriteringen på bakgrund av en helhetssyn, en helhetsteori, om Birgittas personlighet, en teori som i sin tur vilar på det for Birgitta relevanta kållmaterialet. Klockars har ånnu inte vågat framlågga en teori om Birgittas personlighet. Dårfor blir hennes bok en studie i mojligheter. For forståelsen av Birgittas omvårld ger den mycket. Men for forståelsen av hur Birgitta tagit upp av sin omvårld och reagerat på det år den inte tillråcklig. T Nvberp