Historisk Tidsskrift, Bind 12. række, 6 (1973) 1-2

Lars-Arne Norborg

Jag har svårt fbr att inse, att jag skulle ha overdrivit motsåttningen mellan Niels Skyum-Nielsens och Erik Arups uppfattningar av Niels Jydes politiska betydelse. Inte minst av Skyum-Nielsens sista inlågg framgår ju tydligt, att han år ute for att omvårdera Arups syn på tiden 1267-82 som »Niels Jydes regering« och menar att Niels Jyde varit foga mer an en kontorchef under Erik Klipping och dennes regeringskrets. Som framgår av min recension (Hist. tidskr., 12 r. IV, s. 203) finner jag denna polemik så till vida beråttigad, att Arups tes knappast kan anses tillråckligt underbyggd.

I min anmålan framholl jag emellertid också att vad jag uppfattade som Skyum-Nielsens huvudargument for tesen om Niels Jyde som enbart en kontorchef inte heller det var hållbart. Det byggde nåmligen på den tvivelaktiga forutsåttningen att sigillvittnesfrekvensen i kungabreven kan anvåndas som indicium på politiskt inflytande utan nåmnvårt hånsynstagande till traderingsforhållanden och till dokumentens karaktår. Jag kan endast konstatera, att Skyum-Nielsen på denna våsentliga punkt hittilis inte lyckats finna något avgorande motargument utan foredrar att låmna frågan oppen.

I stållet skjuter Skyum-Nielsen nu två andra argument i forgrunden, nåmligen 1) att Niels Jyde vistades i Italien och Burgund delar av 1272 och 1274 och då inte kunde påverka den danska politiken och 2) att drottningen hade sitt eget kansli i Nykøbing Falster. Om argument 1 kan sagas, att Niels Jyde dock var utomlands i synnerligen viktiga politiska uppdrag, vilka lika bra kan tolkas som indicier på stort inflytande. Betråffande argument 2 skulle jag vilja efterlysa en undersokning om hur maktbefogenheterna var fordelade mellan kungen och drottningen under ifrågavarande period. Tills detta skett tror jag fortfarande, att frågan om Niels Jydes politiska inflytande maste hållas oppen.