Mattsson, Jan O.: Naturgeografin i högskolan och samhället i Sverige.
Geografisk Tidsskrift 83: 4-6. Copenhagen, June l, 1983.

Geography as a national science in Sweden: Research and University
training as well as the aplication of geography in the community.

Jan O. Mattsson, docent, Geografiska institutionen, Lunds Universitet,
Sölvegatan 13, 223 62 Lund, Sverige.

NATURGEOGRAFIN I HÖGSKOLAN

Översikt och organisation

Geografin i högskolan är med undantag av vad som galler vid den ännu sammanhållna geografiska institutionen i Umeå och den tematiskt inriktade institutionen i Linköping delad i amnesområdena naturgeografi och kultur-/ekonomisk

Naturgeografiska institutioner finns i
Lund (ämnesföreträdare Anders Rapp)
Göteborg (ämnesföreträdare Sten Rudberg)
Stockholm (ämnesföreträdare Gunnar Østrem)
Uppsala (ämnesföreträdare Åke Sundborg)
Umeå (ämnesföreträdare Erik Bylund; odelat ämne)

Linköping (ämnesföreträdare Jan Lundquist; temat vatten i natur och samhälle). Utöver dessa institutioner finns ett antal sådana med undervisning på grundkursnivå på ytterligare ett antal platser, främst Linköping, Karlstad, Växjö och Örebro.

Ämnets inriktning på forskarnivån växlar från institution till institution. Glacialmorfologi, glaciologi och hydrologi, som länge haft en framträdande ställning inom svensk naturgeografi, har under senare år sett också andra fait växa sig starka. Fjärranalys, klimatologi, geomorfologisk kartering, periglacial geomorfologi och subtropisk och tropisk geomorfologi innefattande ökenspridningsproblematik och andra erosionsfrågor är några exempel.

Grundutbildningen i naturgeografi ges dels som s.k. enstaka
kurser, dels inom geovetarlinjens naturgeografiska variant.

Dessutom finns kursvarianter för lärarutbildning för geografi
i grundskolan (!/2-l år) respektive naturkunskap i gymnasieskolan
('/2 år).

Forskarrekrytering

Forskarrekryteringen inom naturgeografin följer för närvarande
tre vägar vad beträffar Studiernas finansiering,
nämligen

- anställning som assistent (arbetstid delad mellan institution
och forskning)

- projektanställning (helt inriktad på forsknings- och utredningsarbete)

- utbildningsbidrag (möjliggör studier på heltid)
samt kombinationer av dessa.

Vidarerekrytering sker via tjänst som

- forskarassistent (tidsbegränsad till 6 år; tjansten delad
mellan egen verksamhet och institutionstjänst; krav: doktorexamen)

- docent (huvudsakligen inriktad på egen forskning samt
forskarhandledning, 6 år men kan förlängas efter särskild
prövning)

Dessa tjänster är mycket få, vanligtvis en av vartdera slaget vid varje institution. Utöver dem forekommer några tjänster som forskare på medel från forskningsråd for personer som disputerat.

I januari 1982 gjordes vid Naturvetenskapliga forskningsrådet (Ingvar Lindqvist) en översikt av rekryteringssituationen i svensk naturvetenskap. Härvid utvärderades bl.a. naturgeografin med hansyn till antalet tjänster (professurer, lektorat och extra lektorat), doktorer (övriga disputerade som är knutna till geografiska institutioner) och doktorander. I tabellen nedan, som alltså avser de naturgeografiska institutionerna i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg och den geografiska institutionen i Umeå (naturgeografiskt lektorat), redovisas de båda forrå kategorierna med hansyn till åldersfordelning samt det totala antalet personer tillhöriga den tredje kategorin.

Vid en bedömning av hur många tjänster som skall besättas
inom ämnet utgör frågan om geografins ställning som
självständigt undervisningsämne i gymnasieskolan en stor
osäkerhetsfaktor. Möjligen kommer geografmatt terinföras
denna skolnivå.

Sannolikt kommer forskarrekryteringen inom arnnet att vara val balanserad under 1980-talet. Vissa rekryteringsproblem kan däremot förväntas under 1990- och 2000-talen, om inte den »rorliga reserven« (rekryteringsunderlaget) förstärks (utökas med lämpliga ålderskategorier) under 1990-talet.

Finansiering av forskning och forhållandet mel lån grundforskning och tillämpad forskning

Den naturgeografiska forskningen i Sverige finansieras från skiida hall. Den största anslagsgivaren torde vara Naturvetenskapliga forskningsrådet, men också Naturvårdsverket, Byggforskningsrådet, Rymddelegationen och SAREC ger betydande anslag till naturgeografisk forskning. Mindre projektanslag kommer från bl.a. diverse fonder administrerade av högskolan själv och från andra statliga och kommunala samhällsorgan samt näringslivet.

Tabellen nedan redovisar de anslag som Naturvetenskapliga forskningsrådet beviljade naturgeografisk forskning for budgetåret 1981/82 och som jämförelse några andra geovetenskapliga

Under de senaste tio åren har den tillämpade forskningen inom svensk naturgeografi fått en alltmera dominerande ställning gentemot grundforskningen. Detta återspeglar helt säkert det kraftigt ökade intresset inom hela det naturvetenskapligaområdet for omgivningsstudier och miljöövervakning.Kommunala och statliga myndigheter, privata konsultföretagetc. använder alltmera naturgeografernas tjänster, t. ex. i samband med områdesplanering. Dessa ökade ansatser inom den praktiskt målinriktade naturgeografinhar troligen varit till viss nackdel for grundforskningen.Samtidigt har emellertid betydande anslag tilldelats

naturgeografins tillämpade forskningsprojekt. Dessa anslag
har troligen i viss man indirekt stimulerat också grundforskningen.

Tvärfacklig eller ämnesövergripande forskning

Svensk naturgeografi kan på senare år ge flera exempel på tvärfacklig och ämnesövergripande forskning. Också om utvecklingen härdvidlag inte fortskridit lika langt som inom kulturgeografin, forekommer sådan forskning inom specieilt den u-landsinriktade naturgeografin, fjärranalysen och klimatologin.

NATURGEOGRAFIN I SAMHÄLLET

De fiesta svenska naturgeografer är som lärare och/eller forskare knutna till de (natur)geografiska institutionerna eller verksamma i skolan. Ett mindre antal arbetar i offentlig tjänst (naturvårdsorganisationen, forskningsraden etc.), och några få är privatanställda (konsultfirmor 0.dy1.).

I övrigt hanvisas till motsvarande avsnitt i den skrivning
som ror svensk (kultur)geografi.