Lewan, Nils: Kultur-/ekonomisk geografi i Sverige. Geografisk
Tidsskrift 83: 6-7. Copenhagen, June l, 1983.

Geography as a human and economic science in Sweden. Research
and University training as well as the application of geography in
the community. 1982.

Nils Lewan, docent, Institutionen for kulturgeografi, Lunds Universitet,
Sölvegatan 13, 223 62 Lund, Sverige.

KULTURGEOGRAFIN I HÖGSKOLAN

Amnets organisation

Geografinar på universitetsnivån (nästan) överallt delad,
och kultur-/ekonomisk geografi forekommer enligt nedan:
Uppsala (ämnesföreträdare Gunnar Arpi)

Lund (Gunnar Törnqvist, Olof Warneryd, Torsten Hagerstrand)

Stockholm (Staffan Helmfrid)

-"- Handelshögskolan (Gunnar Alexandersson, C.-F. Claesson)

Göteborg (Sven Godlund, Risto Laulajainen)
Umeå (Erik Bylund; odelat ämne)

Linköping (Jan Lundqvist; vatten i natur och samhälle)

Därutöver finns en professur vid Nordiska Institute! for Samhällsplanering i Stockholm (Gunnar Olsson) samt institutioner med undervisning på grundkursnivå på ytterligare ett antal platser, främst Linköping, Karlstad, Växjö och Örebro.

Amnets inriktning på forskarnivån växlar från institution till institution. Aktuella svenska samhällsproblem med en viss tyngdpunkt i den egna regionen spelar stor roll vid flertalet, u-landsinriktad forskning bedrivs också numera vid alia de större institutionerna, medan kulturlandskapsforskningen fortfarande har sin tyngdpunkt i Stockholm.

Utbildningen på grundkursnivån är sedan några år genomgående linjeorganiserad men rymmer en rad varianter. De viktigaste antydes här: Allmän kulturgeografisk utbildning inleds med en grundkurs ('/2 år) varpå följer fördjupning C/ 2-1 år) jämte komplettering med andra ämnen såsom ekonomi, statistik, ADB. Kursvarianter finns för lärarutbildning for geografi i skolan ('/2-1 år) resp. samhällskunskap (¥2 år).

Därtill finns olika kortare kurser som komplettering till
andra ämnen, för orientering samt fortbildning.

Forskarrekrytering

Denna följer för närvarande tre vägar vad beträffar studiernas
finansiering, nämligen

- anställning som assistent (arbetstid delad mellan institution
och forskning)

- projektanställning (helt inriktad på forsknings- och utredningsarbete)

- utbildningsbidrag (möjliggör studier på heltid)
samt kombinationer av dessa.

Vidarerekrytering sker via tjänst som

- forskarassistent (tidsbegränsad till 6 år; tjansten delad
mellan egen verksamhet och institutionstjänst; krav: doktorsexamen)

- docent (huvudsakligen inriktad på egen forskning samt
forskarhandledning, 6 år men kan förlängas efter särskild
prövning)

Dessa tjänster är mycket få, vanligtvis en av vartdera slaget vid varje institution. Utöver dem forekommer några tjänster som forskare på medel från forskningsråd for personer som disputerat.

Forskningens finansiering

Då antalet tjänster inom institutionerna vuxit mycket lite, har tillväxten inom forskningen i största utsträckning kommit att finansieras via olika forskningsråd. Under de senaste årtiondena har har erbjudit sig en rad möjligheter med minst ett halvdussin olika rådsfinansiarer. Härtill kommer andra organ av statlig karaktär, som har som deluppgift att uppmuntra till forskning inom speciella omraden, transporter, energi, arbetsmiljö, fysisk struktur osv.

Sannolikt är det så att tillämpad forskning under senare år har vuxit mer an inomvetenskaplig grundforskning, något som bland annat torde hänga samman med finansieringsförhållandena. Det är dock of tå svårt att dra klara skiljelinjer mellan dessa två forskningsinriktningar.

Tvärfacklig eller ämnesövergripande forskning

Denna ökar. Redan for bortåt tjugo år sedan märktes detta i stora projekt rörande urbanisering resp. glesbygdsfrågor. På senare år är det påtagligt i forskning rörande u-landsproblem, energifrågor, kommunal indelning samt kulturlandskapsutveckling.

Vid Linköpings universitet finns en speciell forskarorganisation,
som bygger på projektinriktning och dar även geografer
är inkopplade.

GEOGRAFIN I SAMHÄLLET

Geografer finns i skolan för ämnet geografi i grundskolan
och ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan (se 3. session).

Sedan 1960 har allt fler geografer anställts i offentlig tjänst, först på central och regional nivå, numera främst på den lokala/kommunala nivån. Ett mindre antal geografer har funnit vagen till olika organisationer, andra arbetar inom u-landsverksamhet. Få geografer arbetar inom näringslivet, dar en examen med större betoning på ekonomiska ämnen är langt vanligare. Arbetsmarknaden har varit god fram till de allra senaste åren, men nu visar sig den ekonomiska tstramningen på detta område. Disputerade har ännu så länge inte haft större svårigheter att finna arbete, främst beroende på att institutionerna kunnat suga upp de nya doktorerna inom ramen för forskning eller undervisning.