Frånframtidsvisioner till snurrealistiska gallopader -den modema bilderhoken i Norden af ELINA DRUKER I konstnårliga och samhålleliga genombrott efterlyses nya visuella koder for att ge uttryck for upplevelsen av nyhet och forandring. I Hans Kirks och ArneUngermanns bilderbokjønjenshjul (1932) presenteras nyskapan­de tekniskainnovationer: Tungt hamrer Hjulet, dum, dum, dum, fra Nord og Syd, modØst ogVest, den store Verdens Løbehjul, Trafikens panserklædteHest. Det førsteTog, et Rædselssyn! man korsed sig i Angst ogSkræk, med Ildog Røgdet forforbi, et Hyl,en Raslen-det varvæk. Ekspressen duver tungt afsted, og Verdenveksler fordit Blik, du glædesved denvilde Fart og hører Hjulens Musik. Tåget, „Trafikens panserklædte Hest" beskrivs musikaliskt och rytmiskt med betoning avdet taktfasta, tunga hamrandet, ett inslag som forknip­pas med futurismens ljuddikter: „Tungt hamrer Hjulet, dum, dum, dum". Valet att beskriva tågeller bilar, liksom textens tempo, demonstrerar fas­ BOGVENNEN I 63 cinationen for den nya fartfyllda teknologin. De fotografiska collagen ut­trycker en upplevelse av nyhet och forandring och ar ett exempel pa den modernisering som inleddesinom den danska bilderboken under 1930-ta­let, en utveckling som fortsatte i de ovriga nordiska landerna under 1940­och 1950-talen. Den nya generationenansågs behovanya bockersom skildrade samtida barn och ensamtida verklighet.På motivplanet finner vien allmån dyrkan av rorelse, resande och fart med moderna fårdmedel och tekniska upp­finningar. Storstader ersatte de idylliska miljoerna i bilderbockerna. Det estetiska greppet med forenklade former och distinkta fårgskalor speg­lar en gradvist åndrad syn pa barnets utveckling, motoriska fårdigheter och kunskapom barnetslåsning. Men foråndringenskedde inte enbart på motivplanet. Bilderbokens våndning skedde parallellt med en revolutio­nerande period inom grafisk formgivning i Europa. Den konstruktivistis­ka sovjetiska affischkonsten, liksom den sovjetiska bilderboken, kan ses som en bakgrund for den danska bilderbokens nyorientering, vilket vål exemplifieras ijorgens hjul.Formspraket, en visuell och typografiskestetik i modernismens anda, håmtades fran den moderna maskinkulturen och signalerade nyhet, modernitet ochslagkraftighet. Modernismens paverkan år tydlig i den nordiska bilderbokens estetik under denna dynamiska epok, men den manifesteras pa flera sått. Dels anvånds bilderboken for att gestalta en modern barndom. Detta blir sår­skilt tydligt i de fotografiskt illustrerade bilderbockerna,ett ofta nårmast bortglomt omrade inom barnlitteraturen. Den fotografiska bilden skapa­de nya koder inom bilderboken. Fokus på barnets nårmiljosamt "hår och nu"-perspektivet pråglar beråttarteknik och estetik i exempelvis Astrid Lindgrens och fotografen Anna Riwkin-Bricks stilbildande bocker om barn i olika lånder under 1940-och 1950-talet eller iden danska Trine kan... (1955) avThea BankJensen och Lis Lund Hansen. Hur barnetframstålldes, liksom valet av klåder, leksaker eller mobler i bilderna, gav ideologiska signaler. Trine kan ... framstållde ett modellbarn, som Nina Christensen papekar i sin avhandling -ett exempelbarn, vars omgivning och aktivi­teter på olika sått stimulerar såvål hennes motoriska som intellektuella utveckling. Den fotografiska bilderboken fungerade som ett modernt, kunskapsformedlande och ideologisktverktyg, dår just teknikenoch valet av bilderår våsentligt. Eftersom bilderbokensillustrationer också åren del av en bildkonstnår­ lig ochvisuell tradition, innebår en brytning med det forgångna att sjålva såttet att konstruera bilder omforhandlas. Awikande bildkompositioner, perspektivskiftningar och uppmårksamhet på boksidans och bokmedi­ 64 | BOGVENNEN Tungt hamrer Hjulet, dum, dum, fra Nord og Syd, mod Øst og Vest den store Verdens Løbehjul, fraflkens panserklædte Hest. Det første Tog, et Rædseissyn! man korsed sig i Angst og Skræk, med ild og Røg det for forbi, et Hyl, en Raslen — det var vaek. HWHMBWi tungt mmm og Verden veksle« ' dit Blik, du glædes ved dei • le Fart og hører Hjulenes Musik. ets form och granser kan ses i forhållande till bildkonstens brytning med „Jørgens hjul" af Hans naturalistiska, avbildande rumsframstallningar. Trots att bilderbokens ^rkogAme Unger­ mann (1932) illustrationer sallan narmar sig abstraktion, sker det en forandring i hur bildrummet ochkaraktårerna framstålls. Det ar betecknande att narden barnlitterara rebellen Pippi Långstrump gor sitt storslagna entré i bilderboksversionen av Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945), omvandlas bildrummet genom perspektivkast och in­stabila och rorliga kompositioner. Den upproriska kaos ochvitalitet som Pippi presenterar kan ses som en estetisk exemplifieringav den frigorelse BOGVENNEN I 65 som kånnetecknar den nordiska barnlitteraturen under 1940-och1950-ta­len. Ingrid Vang Nymans bilder till bockerna om Pippi kan dessutom ses som en konsekvens av bildkonstens utveckling: en revolt mot realismen och naturalismen som leder till undersokning av barnbokens uttryck, es­tetik och beråttartekniska mojligheter. Det handlar inte forst och fråmst om att avbilda,utan att uttrycka det upplevda.Intresset fordet omedelba­ra, naiva och primitiva ar grundlaggande -en tendens som sker parallellt med mångaav1940-talets modernister, som var intresserade av barnet och barnets sått att betrakta verkligheten. Medveten naivism fungerar som utgångspunkt for formmassig reduk­tion åven hos Egon Mathiesen,som såg bilderboken som en form av konst. I bocker som AbenOsvald (1947) eller Mis med de blå øjne (1949) narmadesig Mathiesen en form av abstraktion som utgår från det musikaliska, från fårgens och formenssjålvstandiga varde. Mathiesen såg bilderboken som en formediare av modernistisk estetik i hemmen. Den konstnårliga ut­gångspunkten och synen pa bilderboken och barnkulturen som en plats for konstnårligt skapande år grundlåggandeåven forsamtida bilderboks­ konstnårer som den finlandssvenska Tove Jansson eller den danskfodde skulptoren och arkitekten Egon Møller- Nielsen. Ordet materialar centralt hos flera avbilderbokskonst­ nårerna. Nar Åke Lofgren och Egon Møller-Nielsen kon- ^ |fl , struerar sin Historien omnd^on (1951)som en deckarberat- w ^ ÆL *­ telse uppmuntras låsaren till deltagande. Låsarenlockas att folja en rod tråd genom beråttelsen i en jakt på en mystisk ndgon.Åven ToveJanssons Hurgick det sen?(1952) konstruerassom en kurragommalek eller en gåckande te­ aterforestållning. Tredimensionella iscensåttningarmed bokens materialitet skapar både hos Tove Jansson och Egon Møller-Nielsen kulissliknande byggnadsverk som fungerar som spelplatser for beråttelsen. Materialiteten handlar således „Mis med deblå øjne" ^5°"Matlue'sen också om bur man behandlar bilderboken som ett fysiskt objekt: bokens formåga att oppnas och bilda en rumslig konstruktion i tre dimensioner utforskas på olika sått. Bokens materiella och konceptuella egenskaper anvånds for att skapa ramarna for en forestållning dår barnet lockas att delta. Det år genom lek, låsningeller aktivt deltagandesom verket konkre­tiseras och forverkligas.Tanken om det aktiva, lekande barnet och barnets deltagande går igen i bilderbockerna. Barnet hade en symbolisk funktion hos modernisterna och stod for spontanitet, lekfullhet och liv. Detlekande barnet blev inom modernismen en sinnebild for det vitala och livsbeja­kande. Motivmåssigt visar bilderbokenalltså optimismoch tilltrogentemot de nya teknikerna och det moderna samhållet. Men tendensen till det mot­satta år likaså tydlig. ExempelvisEgon Mathiesen ochIngrid Vang Nyman utgick medvetet från det naiva i uttryckssått och teknik. Influenser från utomeuropeisk konst eller barnteckningar, motiviskt och uttrycksmås­sigt, blev ett annat uttryck for det moderna, mojligen också en motreak­tion. Tanken om det ursprungliga och "primitiva"ståils moten europeisk akademisk kultur. Modernismen innefattar hår således en reaktion mot det moderna och den form av modernitet som blivit konstituerande for det våsterlåndska samhållet. Det år tydligt att jåmsides med mer pragmatiska ståndpunkter finns det alltså inombilderboken en motsatt, konstnårligt utforskande tendens, som ligger i linje med efterkrigstidens antiauktoritåra ståmningar och en stråvan att via det naiva, surrealistiska eller fråmmandegjorda finna nya bilder och språk. Forvandlingen av det vardagliga år centralt i Arne Ungermanns ochJørgen Nashs tolkning avEdward Lears Historien omfire BOGVENNEN | 67 „Historien omfire børn, en missekat og en kvanki-vanki" illustre­ret af Arne Ungermann (1950) børn, en missekatog en kvanki-vanki (1950) med nonsensartad logik ochsur­realistiskt bildsprak. En liknande utgångspunkt, att frammandegora och omvandla det bekanta, leder hos svenska Lennart Hellsing ochStig Lind­berg till upp-och-nedvanda och karnevalistiska absurditeter i såval text som bild i bocker som Nyfiken i en strut (1947) eller Musikbussen (1948). Att Nyfiken i en strut beskrevs som "snurrealistiska gallopader" av en kritiker uttrycker val attityden: det handlar om nonsens i modernistisk anda, dår det lekfulla, upproriska och "crazy" år kånnetecknande. I båda bockerna 68 | BOGVENNEN får nonsens en tydligtsurrealistisk prågel i och med animeringen eller for­vandlingen avvardagsforemål och vardagliga miljoer. Viljan att utforska bilderbokens estetik, behovet av att hitta ett bild­språk och uttryck for en ny tid leder till att bilderbokens formspråk bred­das. Tanken om illustrationerna och bilderboken som en form av konst, eller en "udbredelse af kunst", som Egon Mathiesen skriver, år återkom­mande. De flesta nyskapande bilderboksforfattarna och -konstnårerna under1940-och1950-talet varutbildade, verksamma ochetablerade inom STRUT ,Jslilfiken ien strut" illustreret af Stig Lindberg (1947) BOGVENNEN I 69 é vuxenlitteraturen, bildkonsten eller andra nårliggande medier. Mojligen upplevdes bilderboken som ett alternativt medium, en plats for formex­periment utan de kravsom vuxenlitteraturens eller bildkonstensfait kun­de innebara? Den moderna litteraturen och bildkonsten undersoker det litteråra verkets och konstverketsmateriella och konceptuella egenskaper, och pa liknande satt undersoks bilderboken som medium bådeformmås­sigt och tematiskt. Intressetfor justbilderboken hångerihop med barnets symboliska roll inom modernismen men ocksa med det faktumatt bilder­boken som medium befinner sig utanfor de gångse litteråra eller konst­nårliga fålten. Gemensamt for den nordiska moderna bilderboken -oav­sett beråttarteknik, estetik eller ideologisk utgångspunkt -år ettsokande efter ett nytt sprakoch nya bilder. elina druk er, der i 2008 blev ph.d.pa afhandlingen „Modemismensbilder den modema bilderboken" i Norden, underviser ved Institut for litteraturviden­skab og idehistorie ved StockholmsUniversitet. Litteratur: Bank Jensen, Thea& Lund Hansen, Lis, Trine fean... (Kopenhamn 1955) Christensen. Nina, Den danske billedbog1950-1999. Teori, analyse, historie (Kopenhamn2001/2003) Druker, Elina, Modenmmens bilder. Den modema bilderboken i Norden (Stockholm/Goteborg 2008) Hellsing, Lennart. Tankarom bamlitteraturen(Stockholm 1963/1999) Hellsing, Lennart & Lindberg, Stig & Brodin, Knut, Nyfiken i en strut -oppnar duden sd tittar han ut (Stockholm 1947) Hellsing, Lennart, Lindberg, Stig. Musikbussen (1948) Jansson, Tove, Hurgick det sen? Bofeen om Mymlan,Mumintrollet och lilla My (Helsingfors 1952) Kirk, Hans & Ungermann, Arne:jordens hjul.Trafikmidler førog nu. En moderne billedbogfor børn (Kopenhamn 1932) Lear, Edward & Ungermann, Arne & Nash,Jørgen. Historien omfire bom, en missekat og enkvanki­vanki (Kopenhamn 1950) Lofgren, Ake & Møller-Nielsen. Egon. Historien om ndgon(Stockholm 1951) Mathiesen, Egon, Moderne bogillustration(Kopenhamn 1934) Mathiesen, Egon, Aben Osvald(Kopenhamn 1947) Mathiesen, Egon, Mis med de bid øjne (Kopenhamn1949) Nåsstrom, Gustaf."I svart och vitt.Två roliga barnbocker" i Stockholms-tidningen 30.10.1947 Lindgren, Astrid & VangNyman, Ingrid, Kdnnerdu Pippi Ldngstrump? (Stockholm1947) Lindgren. Astrid & Vang Nyman, Ingrid, Pippi Ldngstrump(Stockholm 1945) Ungermann, red. Lars Dybdahl, Ebbe Mørk. SørenVinterberg, Mikael Wivel & Line Ungermann (Kopenhamn 2002)