Bilderhoken som ingdng till dansk kultur och forst�elsen av "detframmande danska" af ULLA RHEDIN I borjan avaooo-talet inbjods jag att i en artikel i tidskriftenDansfe redovisa min syn p� bilderbokenallm�nhet ochp� dendanska bilderboken i synnerhet. Jag redogjorde d�r for det jag kallar bilderl kens tv�rvetenskapliga aspekter och min uppfattning att bilderboken �r ett medium, inte en litter�r genre. Detta perspektiv inneb�r for det forst� attman inte kan bort� BILDERBOKEN se fr�n den komplicerandefaktor som l�sargrupperna AR ETT MEDIUM, "barn" utgor for (barn)bilderbokens upphovsperso�ner liksomfor hela raden av dessformediare, forskare INTE EN LITTER�R och kritiker.For detandra inneb�r det att den traditio-GENRE nellt textcentrerade litteraturvetenskapliga bilderboks�forskningen, som kan vara nogs� intressanti sig, behover kompletteras med annan forskning och teorier fr�n en rad olika h�ll. Dels for att kunna rymma denna komplikation, dels for att kunna problematisera det flermediala ber�ttandet -som ju motet mellan artskilda uttryck iett specifiktmedium inneb�r. Sedd p� detta mer komplexa vis behdver bilderboken en egen teoretisk plattform for att kunna hantera b�de ' motet mellan barnet och bilderboken" och "motet mellan text och bild i mediet bok". I artikeln forde jag ocks� fram iakttagelsen att det p�g�r en tilltagande medvetandehojning om detta mediumskonstn�rliga mojligheter,s�rskilt bland detokande antal illustratorersom hartrottnat p�den textenshege� BOGVENNEN I 11 d moni som rader iden konventionella bilderboken.Dessa harnu i allt hogre grad borjat skriva sina egna, ofta starkt reducerade texter, som overl�ter delar av det narrativa ansvaret till bilderna och som experimenterar med mediets unika ber�ttarmojligheter (ett "mediemedvetet berattande"). Mitt forskarintresse for just denna mediemassigt intressanta ochestetiskt ofta kvalificerade del av bilderboksproduktionen kritiseras ibland av littera�turvetare, eftersom f�ltet i deras ogon �r alltfor smalt. Men v�nta bara, tanker jag, det expanderar kraftigt internationellt,vilket exempelvisMar�tin Salisbury ocksa konstaterar i sin presentation, Play Pen (2007). I ett annat av resonemangen st�llde jag det svenska experimenteran�det med ett "konsekvent barnperspektiv"-d�r ber�ttarrosten befinner sig pa ett barnssprakligt och kognitivt begr�nsade, men ofta expressiva niv� -emot vad jag uppfattar som den danska bilderbokens ofta allvetande vuxna och g�rna ironiska ber�ttarperspektiv. Mitt intryck var den gangen att flertalet danska bilderbocker runt sekelskiftet 2000 har mycket text, anekdotisk och novellisk med goda slutpo�nger, men att denna text som regel klarar ber�ttandet pa egen hand och str�ng taget inte �r beroende av elleroppen for bildens medber�ttande och tolkande funktioner. Dansk bilderbok �r ofta god underh�llning; den �r skickligt, kul och dekorativt illustrerad, och pafallandeofta utm�rkt formgiven. Men den uppvisars�l-Ian s�dant spel med undertexter och mangtydighet som kunde hoja den konstn�rliga ansp�nningen -och "tommer sig" d�rfor snabbt. Den fordju�pande fragan efter l�sningen, "Men vad h�nde egentligen?" behover ofta inte st�llas. (Dansk, 4/2002) Att tr�da in i en annan kulturkretsoch tro sig om att kunna uppf�nga tendenser och tidstypiska uttryck p� detta s�tt �r naturligtvis i en me�ning ytligt och form�tet. Det later sig forst�sinte gorasgenom ettaldrig s� seriost neddykande i ett utbud pa bilderbocker for stunden. Som fors�kare och kritiker �r man ju alltid bunden till sin egen kontext, grann�landets bilderbocker hor pa gott och ont till "det fr�mmande andra". D�rfor var det t�nkv�rt att min svenska kollega Maria Nikolajeva, i en n�stan samtidig artikel i barnkulturtidskriften Opsis Kalopsis, genom sin utsiktspunkt fr�n en annan plats i det teoretiska f�ltet och genom att anv�nda ett l�ngre tidsspann, kunde komma fram till rakt motsatt uppfattning. Hon hade p� tiotalet �r funnit fyra konstn�rligt fullodiga, textlosa bilderbocker som tillsammans med n�gra av Dorte Karreb�ks just d� aktuella bilderbocker och ytterligare ett par bocker, hade visat att m�ngtydighet och undertexter �r just det som utm�rker danska bilder�bocker. Hon hade ocks� hittat ett exempel p�subjektivt ber�ttande ur ett barns perspektiv. 12 I BOGVENNEN I en liten efterskrift till samma artikel, nu omtryckt i Dansk, forklarar hon hur mina uppfattningari dentidigare artikeln ska forst�s. Hon menar att jag skulle vara helt inriktad p� l�saren ("for Ulla �r l�saren allt") och ben�gen att"avf�rda bilderbockersom inte�r barnv�nliga". Hon avslutar med att sl� fast att:"Moderna danskabilderbocker g�rtvivselutan utanfor gr�nsen for konventionella forest�llningar om barns kognitiva form�ga, men for mig �r detta inte ett problem utan en utmaning."(www.dansklf. dk/boernelit.2003) I en norsk studie som j�mfor sex barnbokskritiker i tre nordiska l�n�der �r 2002 kommer Anne S�ther till en annan slutsats. Hon trodde att hon skulle kunna visa hur en rent estetisk (litteraturvetenskaplig) kritik av barnboken skulle visa sig vara densom kunde hoja barnbokens status (genom att den behandlassom vuxenlitteraturen). Honfann emellertid att det perspektiv jag foretr�der mojligen kunde vara �n fruktbarare i detta avseende genom att det visar p� "barnbokens doppeltbevegelse" mellan konst och pedagogik d�r "de pedagogiske sideneved barneboken som en del av barnelitteraturensestetikk, og de litter�re virkemidlene som en del av barnebokens funksjonelle verdi" problematiseras, som hon skriver i sin presentation till undersokningen Indeni,utenpd (2004). I denna nya granskning av danska bilderbocker villjagforsoka utveckla denna dialektiska mots�ttning som ytterst star mellan"konst och pedagogik", som hon s� utmdrkt beskriver. Men innan jag vandrar ut i det danska bilderbokslandskapet,vill jag �terge en ov�ntad infallsvinkel p� "det fr�mmande danska", somvisar hur m�n�ga ov�ntade niv�er som kan vara aktuella, n�r man betraktar ett land utifr�n. P� enforel�sning om nordisk spr�khistoria beskrevden danske forel�saren, Orla Vigs�,ov�ntat detdanska spr�ket som en levande paradox. � ena sidan anses danskan DETDANSKA vara det talspr�k som-fr�mst genomsin fortlopande SPRAKETSOM reduktion av�ndeiser, "sv�kkelsen"-for�ndras snab- EN LEVANDE bast i Europa, med"en fornyelsestakt" p� ungef�r vart PARADOX femte �r. � andra sidan har danskan ett skriftspr�ksom inte har�ndrats p� over trehundra �r, eftersom danskar�nas inst�llning till stavningsreformer �r huggen i sten: Ror inte mitt skriftspr�k!" Denna mots�ttning gor danskan ovanligt komplex. Den l�rforsv�ra for danska barnatt kn�cka l�s�koden, eftersom de intesj�lvklart ser kopplingarnamellan talat och skrivet BOGVENNEN | 13 BILD 1. Illustrerad text eller bilderbok? I "Farvel St tak, Balder"overskrids bilderboksbegrep�pet mdnafaldigt: Idnga dialogpartier illustreras med statiska portratthilder, fdljda au pantomimis�ka bildsviterutan text, rena serieavsnitt och uppslag medgrafiska uppt�g.En bilderbok? Nej, men en Balderbok! sprak. Del�r sig tydligen att l�sa j�mforelsevissent i Norden. Men framfor allt gorden de vuxna till"konservativa anarkister", d.v.s."n�gon, som inte vill �ndra pa nagot, men som �nd� v�graratt folja regierna!" Kanske har denna "det dubbla sprakets komplexitet" b�ring p� det jag forsoker uttrycka om de danska bilderbockernas relativa textdominans och bvertydlighet? Och s�ger den roande paradoxen om konservativa anarkister n�got om "dansk mentalitet"? Dansk illustration och formgivning Det forst� som slar mig n�r jag betraktar mitt material �r att det danska bilderboksbegreppet i redaktorernas ogon �r brett och att begreppet bil�derbok tycks t�cka ocks� vad jag skulle kalla illustrerade texter (bild ij. Den g�ngse internationella normen for bilderbokens normalomf�ng p� tv� tryckark, d.v.s. 32 sidor (12-14 aktiva uppslag) overskrids ofta p� gott och ont. Den strama yttre formen, brukar annars hos en del svenska il�lustratorer framst�llas som en konstn�rlig utmaningsom tvingartill eko�nomisering och stringens. Jag konstaterar att min beskrivning av tendenserna i de danska bilder�bockerna fr�n min tidigare granskning �nnu st�r sig i stora drag. Text�dominansen, omsorgen om "den goda historien", den parallella bilds�tt�ningen, det manifesta inneh�llet, dragningen mot karikatyr, serie och sk�mtteckning i personskildringen �r legio(BILD 2). Och minfraga �r h�r �terigen om"sprakparadoxen "spelar in h�r? Till skillnad fran i Sverige, d�r p�kl�dda djur just nu forekommer ym�nigt, finner jag n�stan inga pakl�dda djur i huvudrollerna -undantaget h BILD 2 Vemsblick? I denna i grunden realistiska bilderhok,finton og sorgens pil" omden deprimerade Anton varvar illustratoren realismen ipojkensegen varld med karikatyri skoians: enambivalens som inte �r p� Antons villkor. sadet fuld fort af sted fw W HartYsAulolend ar Axel elsker biler (2008) om en biltokig and (bild 3). Det �r en bilderbok som uppvisar just stram textdisciplin i konsekvent genomford, smittande sv�ngig raprytm av Marianne Iben Hansen och med utsokta, medber�t�tande bilder av Hanne Bartholin.I mina ogon �r detta enalideles utm�rkt barnbilderbok som kombineraromtanke om barnl�saren med hog konst�n�rlig verkshojd. Om detta hadevarit ett "bilderbokskritikerns boktips till jul , skulle jag dessutom ha skrivit: stilig, kul, smart, en blivande klassi� ker, missa den inte! BILD 3 "Axe!elsker biler". Bilderbok?Ja! Ett omsesidigt berdttan�de i text och bild, ett bilderboksberdttande i absolut balans. BOGVENNEN | 15 r Naturar inget stort dmne i dansk bilderbok, inte ens nar temat,som i "Snabels herba�rium",just ar"natur". Explicit natur dterges i detalj med botanisk korrekthet, implicit natur underforst�svia schematiska klich�er. BILD 5 Urbanitet, modernitet, design? Det modema Danmark speglas inte visuellt i de aktuella bilderbockema. Ovmmc nm DU Sk /KKf MIN VfM l�Hbi HutfN SNABEL ' ; iHm il -ir-Ti 1 'II* Jag lagger ocks� m�rke till att naturen lyser med sinfr�nvaro eller kan vara b�de fiktiv och faktisk samtidigt eller allm�nt obest�mbar n�r den nagon g�ng forekommer, (bild 4j att urbana miljoer skymtar (bild sj liksom interi�rer med klassisk dansk m�beldesign. Men jag upplever att miljoskildringarna inte �r p�fallande detaljerade -att j�mfora med den strossel-eller horror vacuiestetik somyngre bilderboksskapare i Sverige just nu odlar i lite vilsen "overformgivning". Ibland spelar bilderna n�r�mast pa understatements som princip -personcentrering, vinjettering o.s.v., en enkelhet som kompenseras av illustratoren/formgivaren med snygga f�rgnyansersom bakgrunder i stalletfor sidvitt eller f�rgad text. I mitt material finns n�gra storslagna praktverk som inte alls�r bilder�bocker, mensom jag �nd� vill n�mna,fr�mst den anarkiskt kreativa,over�d�digt illustrerade och formgivna B�rnenes�nsyklop�di(2007) (se side 29), som p� en g�ng �r en drift med v�ra fordomar om tankestrukturer, logik och kunskapens linj�ra v�xt och en orgie i lateralt t�nkande. Till samma kategori gr�nsoverskridande illustration och bokdesign vill jag r�kna Li�lian Br�ggers och Cato Thau-Jensens unika, synbarligen somlosa samar�bete kring bilds�ttningen avbibliska texter for barn -just ett sp�nnande pedagogiskt projekt med hogt konstn�rligt bidrag, De Mindstes Bibel (se side173), �terber�ttadavSynne Garff (2007) ochden likaledes pedagogiskt t�nkta, l�ttl�sta och vackra B�rnenes litteraturhistorie (2008) av Torben Weinreich for litet �ldre barn, rikt bildforsedd fr�nolika h�ll och special�illustrerad iThau-Jensens l�tt ironiska och dekorativastil (bild e). Dessa �ralla utanmotsvarighet inomsvensk barnboksutgivning och f�r mig b�de att beundra den respekt de h�r verken visar de danska barnen och att undra over hur danska forlag resonerar kring kostnader och lon�samhet (som n�stan helt styr de Stora svenska forlagens barnboksutgiv�ning numera)och hur de kulturella stodanordningarnaser ut. BILD 6 Cato ThauJensens nu�tida, lekfullt dekorativa illustrationer samspelar med en rad historiska hilder i denna magnifikt bildsatta bamlittera�turhistoria. BILD 7 CatoThauJensens pap�pet drarut tdndema pd sig sjdlv! Ett av mdnga starka minnen idet nya danska projektet bildromanerfor unga unga, d.v.s.for barn i overgangsaldem melian barn och tondringar. |cg tik rn vcOdcl med hjem om �kolrundplrH* �om var nofel nyi drnganf Min (ar tyniri ai det var *n udnu-i kn tdr ai kg gik til tkolciandlcgvn. men han vtllc ligr *rh/ %r mig ind i munden Iprti Mer giordc han en ubehj gvltg updagelM leg Ak den heli ttoct tut i min l�n undLrgr�tul. lor han ville nu ikke vart bekendt ai �ende mig ul tkolc uodLvtm ""d ridne urnder Han kunne Uge ti godt have l�n ��h til mine fyldninget I en nurgrethctkll. �i mangt huller havde leg. Man lavede ogU 'ender p� ug �elv Lngang hvor min �Mier var pi wrekend bo* o�. kom hun l�bende og for Uiw mig al far uod i klinikken og rykkede tender ud af munden pi tig tehr. Ikke fordi det kom bag pi 01. men vi raiitr alligevel te hvordan det foregik Mjn und foran t petlet. hvo� han pie �ede at vaske hjtnder. og nak alle Landet � ud. eo (or en. og lagde dem op 1 nrkke pi kan ten af vatken Man ville Uve en pro(e�e Ul tig telv Jag finner ocksa nagra intressanta exempel pa serieromaner och ett intressant nytt projekt kring bildromaner i h�ftesform i mitt material som jag hoppas blir ett s� framgangsrikt koncept att det sprider sig till oss (bild 7) (l�s om Billedromaner side 159). Skisser till en ny bamlitterar poetik och kretsen kring Oscar K. Bland de manga mer traditionellt ber�ttade bilderbockerna moter dock genast en rad bildstormande, vilt kr�ngande bocker som alla har texterav Oscar K.som gemensam n�mnare. Tv� �r renodlade bilderbocker: De sk�ve smil (2008) med bilderav Lilian Br�gger och Idiot!(2009) tillsammansmed Dorte Karreb�k. Andra, som Bomenes bedemand (2008), ser jag snarast som en illustrerad kortber�ttelse p� ett otraditionellt tema, ordrikt ber�t�tad i ganska traditioneilt, godmodigt ironiskt vuxenperspektiv med sina nostalgiska anspelningar pa barbershopmusik, k�rlek i mogen �lder och dickensk melodram. �ter andra �r serie-eller bildromaner: tetralogin om De tre I-IV (2006-2008) och dess fr�eka och blasfemiska digitala epilog p� webben och Hurtige Henning Historier (2008), alla i bildtolkning av Karre�b�k. (bild s) Det visar sig ta ett tag innan jag f�r fatt i en tr�d att nysta upp: detta �r ju ett projekt, det p�g�r ett krig, man har ett program. Denna fr�eka, apedagogiska tendens, denna blasfemiska attack p� gudsbilder ochsexual�undervisning, detta fria (och ibland oordentliga) spr�k foruts�tter ju att det finns gr�nser och uppfattningar, kanske fundamentalistiskt upplevda Henninf tpioncrcdc. lige lu Paiiinj kom i skol�, til hun gik hictn igen. fiikvarlcrernr lunicdr den med hende rundt i ikolegirden. Og ogsJ lii gymnastik Hun opdagede ikke noget. Men det giorde Henning. Den fandt ud al, at om mandagen snakkede hurtigeie Og om onsdagen meget, meget hurtigt Om tor�dagcn igen bare almindeligt hurtigt og U vidtre. BILD 8 I historiema omHur�tige Henning hlandas traditionella "dumskal�lehistorier", med udden mot de egna, med smart och komplex nutid med ovdntat fokus p�"de andra". Den nette dag i musik foreslog Willum, at Henning ikullc �knvc ct brev til Fatima. �Si du kan hore, om hun vil g� indmarch.� -jeg skriver ogsi �t.* sagde William Nu gik William og Henning i �amme klasse I kristendom troede de pi Gud. og i musik spillede de pi tinder og tromme. De var blevel enige om, at det nok var bedst at tro pi Gud, selv om Lars Nielsen sagde, .il lian ikke tkiilterede. Men han loj meget, Lars Nielten. Og de havde ogs� bt-ggc to bedt til Gud. Si nu skulle de optix-de til skolefesten med Og gi indmarch BOGVENNEN | 19 I "De sk�ve smil" tolkar Lilian Brogger de ofoddas icke-liv mycket konkret: alla �r personligheter, allaar kladda och individu�ella, inte minstvareisen som legat i sprit pd universitetet. s�dana att st�nga sig mot. Det �r forst n�r jag har sp�rat mig fram till en vacker och kreativ liten volym, Av, for sagomel, skitser till en b�rnelitter�r poetik (2006), som vidden i detta projekt later sig anas: det p�g�r mycket riktigt ett uppror mot en traditionellt pedagogisk-pragmatisk definition av barnlitteraturen i Danmark. I inledningskapitlet"Begyndelsen tilen po�etik"ger Oscar K. nycklarna tillsin syn pa hur barnbocker med"h�jlitter�r og kunstnerisk kvalitet" (s.5), bocker som har ett mer komplext, m�ngty�digt och kvalificerat ber�ttande i text och bild,stoppas undansom obegrip�liga utom r�ckhall for barnen, medan enklare bocker som platsar iden"den mangehovedede underholdningsindustri"(s.6) farfritt spelrum. Men h�r p�g�r sannolikt ocksa en utvidgning av sj�lva bilderboksbe�greppet. Aborttematiken i De sk�ve smil (2008)(BILD 9) �r juyttersti tiden och refererar pa ett intressant s�tt till nya familjesystemiska tankeg�ngar kring alias r�tt att hora till sitt familjesystem, s� som dessa teorier har utvecklats bl.a. i Tyskland av Bert Hellinger. Oscar K. l�ter dessa aborter bygga en sorts"Spoon River"av ofbdda, ohorda roster,som inifr�n evighe�ten i en sorts ofrukbart limbosjunger sina klagos�ngerover sina odensom "skrabud", som "reagensglasrester", som oonskade och bortvalda barn till en brokig skara ansvarslosa och sj�lvupptagna for�ldrar. Nu hor de ihop med varandra och Sam,v�rldens fulaste hund, som blir deras blinda vitt�ne och deras enda rumsliga fornimmelse. Att ge bildm�ssig kropp �t dessa roster inneb�r forst�s en ov�ntat komplex konkretisering: hur ser de ut i sin ofoddhet? Hur skiljer man dem at? Lilian Br�gger v�ljer att FOR BARN. VARFOR INTE? BARN AR MED PA ALLT... sk�nka dem individuella utseendenoch kl�der,och att ganska jordiskt patagligt gestalta och befolka deras drommar om sina olevda liv-t.o.m. den figur som legat isprit p� uni�versitetet ett halvt �rhundrade har en vacker bl� dr�kt och enliten svart hatt i sin burk. For barn, varfor inte? Barn �r med pa allt, de har inga forstoppande fordomar om vad som passar dem eller om vad som �r l�mpligt utan godtar denna bok som vilken poesieller dromsom helst, om "hur det var"fore fodeisen."Den handlarom barn som inte fick leva","Jas�, vilken tur att jag fick." Mer sj�lvklart �r detta forst�s poesi for �ldrel�sare, ungdomar och vuxna, t�nkv�rt, vasst,vackert, vemodigt och ironiskt. N�r det handlar om konst och om gestaltning av det ok�ndaoch �nnu icke utsagda,ligger ju fr�gan om m�lgrupp,l�mp�lighet och anpassning utanfor verket och i kn�et forst hos eventuella for�mediare. Den viktigarefragan trorjag handlarom relevanskriteriet:om det tr�ffar barnet i deras"intresse" (inter-esse, att vara emellan).Jag kan k�nna BILD 10 I en aldrig tidigare skildrad historia �rvi med om en kdrleksfull moders svdra beslut att ta sin sonmed sig i ddden. En svensk "ldiot!"hade sannolikt stannat vid ndst sista bilden och l�mnatfr�gan om dddenoppen. I dansk bilderboksvarld arslutbilden mojligoch sjdlvklar. att de forskolebarn jag i andanom laser denna bok for "inte �r d�r". Men den kan likav�l bli enstor upplevelse for det enskilda barnet, som allting annat n�r det handlar om hogl�sningensfortrollning och konstens magi. �nnu intressantare�r denstort upplagda bilderbokenldiot/ (2009) (BILD 10) som ber�ttaren vackeroch vemodig historiaom "det eviga barnet"och den k�mpande mammans v�nda infordetta barnsobefintliga framtid,n�r hon sj�lv en dag �r borta. Dorte Karreb�k ber�ttar i en rad somlost hop�fogade scener en n�stan fortlopande livsfris, d�r "lille August" ses v�xa i simultan succession (tre fyra ganger per sida) nederst pa uppslagen, fr�n litet barn till vuxen man. Det �r en bildm�ssigt hisnande bildlosning att komprimera ett halvt liv till en sorts "enda dag", till en vandring genom byn. Det andra intressanta greppet, �r att Oscar K. h�r anv�nder det sub�jektiva, "konsekventa barnperspektivet": hela texten kan upplevas som kommen inifr�n August, vi far veta varken mer eller mindre �n vad han sj�lv kan forst� och vi sj�lva kan tolka utifr�n bilderna."Hvorfor skal jeg ha' piller?", s�ger han i slutscenen. "Det er bedst sadan, lille August. Jeg er s� tr�t", svarar den gamla kvinnan med den aldrig befriade modems tragiska logik.Och bildm�ssigt nytt och dj�rvt �r forst�s ocksa greppetatt i bild folja dem bada i sj�lva doendet pa v�g mot ljuset i tunneln och att i slutuppslagets tredje station visa August i en sorts triumfatorposition, d�r han f�r "sidde p� Guds h�jre hand og dr�mme levende ogd�de". Karreb�k v�ljer alltsa att folja textens bokstav i st�llet for att komplicera var forst�else ("dor deeller dorde inte?")genom att med antydningarl�ta l�saren sj�lva v�lja pa vilken niv� man vill l�gga sin tolkning av vad som "faktiskt" h�nder. Hennes metod �r direktare och kanske n�gra grader barskare �n vad m�nga vuxna hogl�sare skulle onska. Menvad �r det som s�ger att detta justskulle vara en bilderbok for forskolebarn? Bara v�r ingrodda forforst�elseatt bilderboksmediet automatiskt riktar sig till ganska sm� barn. De "problem" som finns i denna forforst�else ligger som bekant i den vuxne betraktaren SITTER INTE oga, barnet �r ju inte inblandat. Upp till nio-tio �rs �l�der har de dessutom sin synnerliga form�ga till synkre- KVAROCHUTHAR tism, de tar hand om problematiken p� sitt eget s�tt: DAR EN BOK SOM "forst�r" p� sitt s�tt, sitter inte kvar och uth�rdar en �R "TR�KIG" bok som �r "tr�kig",l�ter sig inte skr�mmas. Och barn�domen best�r ju enligt FN till18 �rs�lder! Intressanta och formm�ssigt nyskapande �r ocks� bockerna i De tre-sviten (bild 11), s�rskilt i beaktande att de formeilt �r t�nkta som bredvidl�sningsbocker i danskunder�visningen i klasserna 1-3. H�r finns en uppfriskande dekonstruktion av BILD 11 Incest drkanske det endatabutsomdnnu inte raserats i de spektakuldra bred�vidldsningsbdckema om ,X>e tre". H�r sdttssatirens ljus an�nars pd handel med barn. pedqfili.nikotin och alkohol under graviditeten i en splatterorienterad hund-och kattvdrld som drparallell til! v�r egen vdrld.Men det rdcker inteatt viljan att skildra det svdrafinns, sdger Oscar K. i en interuju med Lars von Magius, det dr fbrfattarens fbrmdga som sdttergrdnser for vad somgdratt skildra. Ptt er 'SS cmlrvpf vi det selv* iflfdr Revlunct fogfat ( ) -^ w ^ V ; Sf. M , -��t ions' S� er