HENRIK PARK I SVERIGE Af Carl-G.Wiberg Henrik Park, 40-och 5O-talens val namnkunnigaste danske bokbin�dare, avled i Kopenhamn i maj m�nad 1975 vid 57 �rs �lder. Han hade under sin levnad gjort en betydande insats aven i Sverige under en fem�rig period 1953-58 hos Esselte och Herzogs i Stockholm, och det ar denna som skall belysas n�rmare i denna artikel. Det var p� v�ren 1953 Park anst�lldes hos Esselte Ab som fore�st�ndare for bokbinderiets privatavdelning, p� den tiden omfattande ett 10-tal personer. Esselte Ab var d� namnet p� det stora tryckeri�och bokbinderiforetaget i koncernhuset vid Vasagatan men ut�t ar�betade man aven med de gamla firmanamnen Ab P. Herzog & Soner och P. A. Norstedt & Soners bokbinderi Ab. Park hade i 12-13 �rs tid varit innehavare av Anker Kysters verkstad i Kopenhamn och gjort sig ett beromt namn inte bara i sitt hemland utan aven inter�nationellt men varit mindre lyckosam i ekonomiskt avseende. For�fattaren av denna artikel erinrar sig ganska val ett besok p� atelj� Kysters Eftr. n�gon g�ng i slutet av 40-talet. Det var som att komma in i ett laboratorium. For den svenska publiken hade Park framtratt vid tv� tillf�llen innan han flyttade over Sundet. Forst� g�ngen var 1949 p� Rohsska Konstslojdsmuseet i Goteborg tiisammans med boktryckaren C. Vol�mer Nordlunde och den andra var p� Nationalmuseum i Stockholm 1952 ocks� med Nordlunde som medutst�llare och dessutom konst�naren Axel Salto. Erik Wettergren, efter sin pensionering fr�n over�intendentbefattningen vid Nationalmuseum konstn�rlig r�dgivare �t Slt-koncernen, var en varm forespr�kare for Henrik Park. Denne orienterade sig snabbt i det svenska kulturlivet och gjorde sig genast bemarkt bland bokbandsintresserade. Det visade sig emellertid ganska snart lampligt att befria honom fr�n det egentliga arbetsledarskapet. Han fick ett eget arbetsrum i det d�tida Esseltehuset mitt emot Centralstationen i Stockholm (pri� Henrik Park Norstedts Rembrandtbibel i privat band 1918-1975 specieilt inbunden till Slottskyrkan. vatbokbinderiet var p� den tiden inhyst i lokaler som under kriget overtagits efter Kritz' bokbinderi p� Gamla Brogatan) och h�rifr�n sprutade nu Henrik ut sina id�er i overv�ldigande m�ngd. Sj�lv meddelade han Willy Stillert som intervjuade honom for Bokvan�nens r�kning ^BV nr 7/57) att han utom fran sina danska laroma�stare August Sandgren och Anker Kyster f�tt viktiga impulser for sitt bokbandsskapande fr�n den svenska Slojdforeningens utst�ll�ning �Svensk Form� 1941 i Kopenhamn. Det borde allts� ha blivit en formgivning som l�g val till for svensk smak. Och det blev det ocks� nar det g�llde det privata bok�bandet och hantverkskonsten. N�r det var fr�ga om forlagsband blev forh�llandet d�remot ett annat. I mitten av 50-talet hade de flesta storre bokforlag skaf fat sig egna formgivare och de som inte hade n�gon var utomordentligt r�dda for nymodigheter. Man visste vad som gick hem hos publiken och ville inte riskera nagot bakslag. Icke desto mindre innebar nog Parks verksamhet en viss stimulans �ven p� partisidan hos Esselte. Som sitt credo uttalade han om forlags�bandet att man maste kompromissa mellan materialets mojligheter, bandets estetiska utseende, priset och kvalit�n s� att det lampade sig for massproduktion. Om man g�r till Svensk Bokkonsts kataloger for dessa �r (1954�59) finner man att Henrik Park forekommer i katalogen 1954 med fem band och i katalogen 1956 med ett men i ovriga inte alls. Av de fem banden i 1954 �rs katalog var tv� i samarbete med andra er�kanda formgivare, Bertil Kumlien och Gudmund Nystrom. De tre band, dar han ar ensam, var ett lanellband, Esseltekalendern for 1955 i klotryggsband och den s.k. Rembrandtbibeln, som var en Norstedtsutg�va vars grafiske skapare var Karl-Erik Forsberg. Den lanserades p� bokmarknaden i ett helpergamentband som Forsberg tecknat och ett band i rod oxhud formgivet av Park. Parks band var dekorerat med ett kors och kantlinjer p� parmen i svart och guld. V�ren 1958 forekom Henrik Park aven i Fibs folkbokserie. Til bibelutg�van gjorde Park ocks� ett privatband som av Esselte skanktes till konung Gustav VI Adolf for Slottskyrkans prydande. Det utfordes i brun marokang med ganska rik forgyllning, lilla riks�vapnet omgivet av en str�lkrans p� framparmen och tre kronor p� forst� och de fem nedre ryggf�lten och titeln p� andra ryggfaltet i guld. Ett band med stor tyngd och vardighet. Som en sorts mellanting mellan parti-och privatband kan man kanske betrakta Esselte blockband. Parks rastlosa ingenium sysslade garna med tanken p� att �stadkomma n�got radikalt nytt i bandvag, vilket genom sin enkelhet skulle kunna forbilliga den allt dyrbarare inbindningen. Resultatet blev �blockbandet�, som han konstruerade p� hosten 1953 tiisammans med den d�varande tekniske chefen for Esseltes bokbinderier civilingenioren Nils Edholm. P� grund av Parks iver att f� fora ut id�n till kommersiell anv�ndning presente�rades �uppfinningen� redan i oktober 1953 vid en utstallning i den stora hall som Esselte d� disponerade p� nedre botten av sitt kontors�hus p� Vasagatan. En entusiastisk p�drivare var chefen for Natio�nalmuseums konsthantverksavdelning Carl Hernmarck. Det gick ty�varr litet for hastigt, varken priser eller tillverkningsmetoder var 37 Esselte hlockband konstruerat av Henrik Park och civilingenidr Nils Edbolm 1933. tillrackligt utprovade, foretaget forsokte skydda sig genom att pa�tentsoka id�n, men uppfinningsgraden var inte hog nog, och det kom snart flera efterfoljare, som inte alla var s� nogr�knade med utforandet. Konstruktionen bestod i ett p� alla sidor renskuret bokblock p� vars rygg en strimla av fibervav limmades med plastlim. Denna vav�strimla fixerade samtidigt p�rmarna som gjordes av tjock kartong och som renskars i exakt format med bokblocket. P�rmarna faste vid ryggv�ven endast med sin egen tjocklek, Boktiteln trycktes pa rem�sor, vilka klistrades fast vertikalt p� ryggen och ytbehandlades med plast. Det hela var strikt, enkelt, behagligt att hantera -och billigt i j�mforeise med ett vanligt privatband. Henrik Parks forfinade k�nsla for form och f�rg tog sig uttryck i de sex f�rgsammans�tt�ningar han att borja med komponerade, varav t.ex. typ A bestod av morkgron p�rm, rod rygg och gult snitt. Man tors kanske saga att det var en konsekvens av l�rdomen fr�n August Sandgrens �nya sak�lighet�. Blockbandet framtradde inte med andra anspr�k an att bli en �hyllstadare� med uppgift att roja upp bland sonderlasta haftade bocker och gamla tidskrifts�rg�ngar, och det fick ett mycket gott mottagande av kritik och forbrukare. Gustaf N�sstrom kallade de nya banden for bokhyllans �overaller�, och hade tillverkningen kun�nat mekaniseras skulle de nog ha kunnat utvecklas till en billig for�packning for exempelvis pocketbocker, som ju fortfarande vantar p� sin h�rdbandslosning. Sir Allen Lane blev faktiskt erbjuden att forsoka och den strama formgivningen hade sakert passat Penguin books, men han ins�g naturligtvis genast att tillverkningen var allt�for hantverksmassig och d�rigenom ocks� for dyr for nya bocker i stora upplagor. Blockbandet fick emellertid ett visst reklamvarde och det bestall�des vid flera tillfallen i officiella sammanhang. S�lundes erholl den isl�ndska presidenten Asgeir Asgeirsson p� sin 65-�rsdag 1954 som g�va av Svenska Utrikesdepartementet ett minne av sitt Sverigebesok samma �r i form av c:a 2000 tidningsurklipp och utvalda original�fotografier inbundna i ett j�tteblockband fr�n Esselte. 1956 fick Esselte tillf�lle att anordna en utstallning av moderna svenska bokband p� Nationalmuseum. Det blev i realiteten en ut�stallning av Parks oeuvre och katalogen fr�n denna begivenhet, som bar Henriks namn i en for honom typisk svart jattepunkt p� omsla�get, �r den basta bevarade k�lian for en oversikt av hans svenska verksamhet, trots att det �nnu �terstod tv� �r innan den avslutades. Katalogen omfattar 102 nummer och av dessa st�r Henrik Park som formgivare av 96, varav sex dessutom har andra textkonstn�rer. Carl Hernmarck talar i sitt forord till katalogen om de aktuella resultat som Esselte �stadkommit i str�vandet efter att f� fram vackra band till overkomliga priser, men de flesta av de utst�llda banden var i sj�lva verket utforda p� traditionellt och dyrbart s�tt. I en liten grupp finner man emellertid n�gra band som f�tt beteckningen Es�selte privatkartonnage. De representerar ett par typer som h�rrorde fr�n en prist�vlan till vilken Hantverkslotteriets chef Robert Berg�hagen p� hosten 1953 inbjod n�gra utvalda bokbinderier for att sti�mulera till billigare privatbindningar. Exempel p� billig privatinbindning. Henrik Park fick tre 1 sta pris i Hantverkslotteriets pristdvlan 1933. W������� Det hette i inbjudan till tavlingen, som omfattade sex givna bo�cker av olika karaktar, att �prisbillighet, smakfullhet och lamplig�het �ro de avgorande faktorerna� vid bedomningen och naturligtvis godtagbar kvalitet i utforandet. Henrik Park hemforde tre Ista pris i denna tavian, och hans intressantaste och prisbilligaste losning av det stallda problemet var nog anvandningen av r�, okladd men sa�phonbehandlad lumppapp till p�rmarna och klot eller laminerat pap�per till ryggen. Juryn bestod av arkitekterna Berghagen och �ke H. Huldt, d� direktor for Svenska Slojdforeningen, samt rektorn for Grafiska Institutet Bror Zachrisson. N�gra �r senare till Hantverks�lotteriets 90�rsjubileum anordnades en ny bokbandst�vlan av storre omf�ng -det gallde att binda ett helt litet bibliotek -22 titlar -och �ven har placerade sig Henrik Park p� toppen. Det var denna g�ng 10 verkst�der som deltog och bindningen skulle vara utford i inte Henrik Parks inbindning 1933 av Ovid -�Elskovskonsten* i ett privattryck hos Axel Salto 1917. Bandet erholi det foljande �r p� Triennalen i Milano den hogsta utmdrkelsen, Diplome d'Honneur. mindre �n sju olika bandtyper. Denna tavian som fick namnet �Fr�n Strindberg til Sara Lidman� vackte stor publik uppm�rksamhet och markerade ytterligare den vilja lotteriets ledning agde att ge bok�bandet dess berattigade plats inom konsthantverket. Andra grupper p� denna utstallning var hela skinnband, band med millimeterrygg, klotband och miniatyradresser. Av dessa var band med millimeterrygg den storsta (49 nummer) och darn�st kom hela skinnband (30 nummer). Bland helskinnsbanden finner man ett som ing�r i den serie Essel�te p� den tiden �rligen skankte till Nationalmuseums konsthant�verksavdelning. Boken ar Frans G. Bengtssons �Litteratorer och mi�litarer� i den av Gunnar Brusewitz illustrerade utg�van 1951 och bunden hos Esselte 1953 av bokbindaren Walter Kimstrom och for�gyllaren Edvard Svensson. Bandet �r av brun oasis med en vertikal forgylld fiskbensb�rd i mitten och bl� pappersfors�tts med strodda forgyllda miniatyrkvadrater. Guldsnitt fore h�ftningen. Det specieilt intressanta i denna bindning var den djupverkan gulddekoren er�holl genom stegvisa dubbeltryck. Ett annat s�rskilt remarkabelt helskinnsband var utfort for Erik Wettergren. Boken var Ovid �Elskovskonsten� i ett privattryck hos Axel Salto 1917. Det bandet utfordes ocks� 1953 i citrongul oasis med dekor i guld och blindtryck, och det erholl p� Triennalen i Mi�lano foljande �r den hogsta utm�rkelsen Diplome d'Honneur. H�r f�r verkligen materialet -den skona skinnytan -komma till sin r�tt. Utsmyckningen best�r av blindlinjer som ramar p� framp�rmen med forgyllda punkter i de fyra hornen och p� ryggen t�ta rader av hori�sontella blindstreck flankerade av guldpunkter med titeln i ovre �n�dan och �rtal i den nedre i blindtryck. Park hade en uppdriven k�nsla for public relation och l�t gora ett vykort, som torde vara ganska unikt, av det fotograferade bandet. Det kanske storsta arbete p� privatbokbinderiets omr�de som Essel�tes atelj� n�gonsin utfort var inbindningen av en fransk bibliofil�upplaga av Brillat-Savarins �La physiologie du gout�. Denna utg�va trycktes i Paris 1951 i tv� volymer i stor kvarto och illustrerades med 168 originaletsningar av Andr� Jacquemin. Upplagan var 245 num�rerade exemplar, och det uppgavs att best�llaren av bindningen di�rekt�ren Evert Fredriksson f�tt v�nta ett par �r p� att kunna for�v�rva ett exemplar av den exklusivaste upplagan, numrerad 1-20, som inneh�ller en extra svit av gravyrerna samt femton �gravures refus�es�, ej anv�nda illustrationer. Dessa skulle forvaras i en kar�tong vars utforande naturligtvis m�ste passa till bokbanden. Fre�driksson hade vid denna tid (1955) byggt upp en av v�rt lands m�rkligaste boksamlingar, vilken forutom gastronomi �ven omfat�tade Birgitta-litteratur, barnbocker och vitterhet. Hans bibliotek blev forem�l for en artikel i Bonniers Litter�ra Magasin (nr 6/1955) for�fattad av �ke Andersson, som varit honom behj�lplig med forv�r�ven, och �ke Runnquist. Detta bibliotek �r nu skingrat och den gastronomiska delen med Brillat-Savarin tillhor hovtraktoren Tore Wretman. Henrik Park, som sjalv var en kr�sen gourmet, grep sig an banden till dess bocker med verklig lidelse. Hans kompositionsid� var att illustrera en utsokt m�ltid. P� forst� bandets framsida fick forratten illustreras av en hummer och p� baksidan kottratten av ett lamm. P� andra bandets framsida blev det en kronartskocka och p� baksidan en ananas och andra frukter. For-och eftersattsen gavs f�rger i torr sherry, bordeaux och champagne och i b�rder runt p�rmarnas kanter �terfanns namnen p� bestallarens �lsklingsr�tter och viner. Materialet var rod marok�ng och dekoren i guld och blindtryck. Kartongen for de losa konstbla�den utfordes med ett festligt pappersoverdrag prytt med franska liljor. Forarbetet bestod av ritningar med ytterst detaljerade m�ttangi�velser och teckningar i mycket uppforstorat format, som lange efter bandens f�rdigst�llande och kanske p� sina h�ll �nnu fick dekorera v�ggarna i bokbinderiets kontorsrum. Arbetet utfordes av bokbinda�ren Walter Kimstrom och forgyllaren Edvard Svensson. Genom Parks tidigare goda forbindelser som egen foretagare med franska skinnleverantorer kunde Esselte under dessa �r glad ja sig �t att forv�rva verkligt forstklassiga skinn. Det blev kanske mest oasis men �ven marok�ng av forst� sortering. Millimeterryggbandet �r en dansk skapelse fr�n 40-talets material�bristtid och Henrik Park f�r nog betraktas som dess estetiske full��ndare. Att bara l�ta ryggskinnet g� in n�gon millimeter p� p�rmsi�dorna och hornskinnen bara skymta fram i kvadratmillimeterstorlek passade hans sobra smaksinne fortr�ffligt, och det �r d�rfor natur�ligt att det �r denna bandtyp som blev rikligast foretr�dd p� utst�ll�ningen. Skinnet som anv�ndes �r overv�gande oasis och �lsklings�f�rgerna citrongult, lackrott och svart, men variationerna �r m�nga och fantasifulla. Ett av dessa band kan h�r n�rmare beskrivas eftersom det tillhor artikelforfattaren. Det omsluter Baudelaires �Les fieurs du mal� i den av Adolf Hallman illustrerade upplaga som Bonniers gav ut 1946. Bandet utfordes 1955 och stalldes ut bland ett antal andra p� H55 i H�lsingborg, d�r Esselte och Nils Linde var de enda inbjudna bokbandsutst�llarna. Boken �r i stort format 22x31 cm. Ryggen �r av svart oasis med titelf�lt i gult och olivgront (nu n�stan brunt) getskinn, forfattar�namnet �r tryckt i svart mot det gula f�ltet och titeln i guld mot det olivgrona, som ocks� �r markerat med tv� tv�rg�ende guldlinjer; l�ngst ner p� ryggen st�r �garens tre initialer i sm� guldbokst�ver. Pappersoverdraget har gronbrun bottenf�rg och mot denna st�r i 16 v�gr�ta rader 11 ljusare blad-och blomkonturer, varannan med mor�kare brun eller gul underton. Guldsnitt for ovre �ndan. En liten utst�llningsgrupp utgjordes av miniatyradresser. S�dana sm� beh�ndiga hyllningsadresser i format 7x11 cm eller d�romkring var inte n�got p�fund av HP som en del kritiker tycktes tro. Herzogs hade tillverkat dessa typer redan p� 30-talet och formodligen hade de forekommit sporadiskt vid skiida tidpunkter i m�nga �r. Men Henrik Park hade verkligen en form�ga att gora sm� konstverk av dessa tingestar. Den som skriver detta erholl p� sin 50-�rsdag 1957 tv� miniatyradresser insatta i en kapsel som uppvaktning fr�n Esselte Privatbokbinderi (yrkets �ldsta gren) och Esselte Blockbandsfabrik (yrkets yngsta gren). Adressen fr�n privatbokbinderiet �r gjord i morkbl� oasis med inre guldramar p� speglarna och kantforgyllning och har mottagarens tre initialer h�ngande p� framp�rmen inpr�g�lade i sm� grona punktapplikationer under var sin guldlinje med olika l�ngd for for-och efternamnsinitial. Den andra adressen �r ett blockband med ryggkloten och kanterna forgyllda runt om, p�rmar�na �r overdragna med matt orangef�rgat papper och initialerna st�r p� framp�rmen p� toppen av guldlinjer -ocks� av olika l�ngd �dragna fr�n underkanten. Fodralet �r kl�tt med citrongult papper. En helt bed�rande komposition. Personligen var Henrik Park en s�llsynt v�nlig m�nniska med stor generositet och spontan v�rme. Den konstn�rliga stramheten sl�ppte i umg�nget, och �ven om han helt naturligt var angel�gen om att f� god kritik och var glad �t allt berom for egen del, var han st�ndigt mycket m�n om att framh�lla sina medarbetare och att ge dem som utforde hans id�er del av �ran. En typisk episod som intraffade i sam�band med utdelningen av Hantverkslotteriets penningpriser fortj�nar att relateras. Henrik kom en morgon och ville overlamna belop�pet, som rorde sig om n�gra hundra kronor, till firman med motive�ring att det g�llde ett uppdrag utfort i tjansten. Nar han fick klart for sig att pengarna var hans, blev han overlycklig, och efter lunch var alltsammans borta med vinden. Henrik hade bjudit halva konto�ret p� fest. Det ar svart att bedoma om Henrik Parks verksamhet i Sverige hade n�got storre inflytande p� hans svenska kolleger. Rent allmant bidrog den val till att uppmarksamheten for en m�ttfull och balanse�rad formgivning skarptes och att uppskattningen av bokbandet som konsthantverk okade. Under den tid han arbetade i Sverige farins det egentligen bara tv� riktigt jambordiga i offentlighetens ljus, och det var William Barkell och Nils Linde. B�da var mycket aldre och hade for lange sedan format sina egna profiler. Herbert Lindgren och paret Bremer hade annu icke tratt fram ur kulisserna och en del an�dra och n�gra annu mycket unga skulle senare p� 60-talet komma att folja de impulser som utgick fr�n schweizaren Hugo Pellers konst�n�rliga och hantverkstekniska program. Men sakert ar att Henrik Parks fem �r hos Esselte var en glansande och �ventyrsfylld tid p� det svenska bokbandsskapandets omr�de, och for foretaget som an�stallt honom var det den sista stora epoken innan privatbokbinderiets saga blev all.