Från bokkonstnar till grafisk formgivare Tradition och måttfullhet Omslagsbild: Linoleumsnitt av Svenolov Ehrén. Anvand som omslagsbild till Stig Dagerman, Brollopshesvar (1970). Originalen i farger ' Svensk hokkonst under Ho år Av Håkan Lindstrom Den oversikt over bokkonst i Sverige under de senaste tio åren som hår foljer gor inte anspråk på att vara annat ån just en over­sikt. Jag har beskrivit utvecklingen sådan som jag personligen uppfattar den. Jag har behandlat de foreteelser och bocker som jag sjålv anser våsentliga. Det finns alltså en uppenbar risk for sub­jektivitet. For att inte tappa något våsentligt har jag intervjuat mina kollegor om vilka bocker, egna och andras, som de minns som exempel på god formgivning under denna period. Det år ett forsok att såkerstålla en objektiv redogorelse, men helt tillfredsstållande år det inte. Till detta fordras mer omfat­tande undersokningar som jag emellertid inte haft mojlighet att gora. Ett stycke in på 60-talet går inom svensk bokkonst en obruten utvecklingslinje från Akke Kumlien. Det var en kultiverad bok­konst, och måttfull. Typografin var ljus -med stora radmellan­rum och små fint spårrade och utjåmnade kapitål-och versal­rader i rubriker och på titelsidor. Titelsidans text spreds ut i ett luftigt arrangemang over hela ytan. Gårna over hela uppslaget, ofta i hogerstålld asymmetri (bild 1) med ojåmn vånsterkant. Ett karaktårsdrag, som anslot till goda humanistiska traditioner, var den mycket vanliga anvåndningen av kalligrafiska bokstavs­former framfor allt på omslagen (bild 2 och 3). Man kan utan tvekan påstå att svensk kalligrafi internationellt sett var den mest intressanta under denna tid. Fårgskalan var ganska dov. Det var konsthantverkarnas jordfårger som dok upp på omslag och i bandkompositioner. De vackraste bockerna från denna period har samma låtthet och elegans som manfinner hos de gustavianska boktryckamas bocker, vilka också de markerar en hojdpunkt inom svensk bokkonst. Svensk Bokkonst 1957 SWEDEN ANDTHE TJUGOFEM UTVALDA BOCKER WORLD TJUGOFEM UTVALDA FORLAGSBAND Dmmnte from tk 5wM 'iMatuml yfrci jives THE SWEDISH INSTITUTE / THE NATIONAL ARCHIVES / NORSTEDT å SONER PUBLISHERS Bild 1. Titelsida av Bo Berndal,1957. Bild 2. Omslag av Karl-Erik Forsberg, 1960. Sweden and the World dr tryckt i morkt gronbrun kuldr, ovrig text dr svart. Bild 3. Omslagsarrangemang av Bo Berndal, 1956. Kust dr tryckt i ljust turkos ktdor. SVANTE LUNDGREN BIBELN mm il ELLER 1 •yy' -: DEN HELIGA SKRIFT INNEHALLANDE GAMLA OCH NYA TESTAMENTETSTEXTER JÅMTE DE APOKRYFISKABOCKERNA I ENLIGHETMED DEN AV KONUNGENGILLADE OVER- SÅTTNINGEN AVÅREN 1917 OCH 1921 ALBERT BONNIERS FORLAG STOCKHOLM DET KONGELIGE BIBLIOTEK KØBENHAVN '9-7// 7o L/£ » :<{.•» n *ti •> >) ;nK->v«.KiJ tots i iMi&tclK ftKi»J »*«$;««• < •< fc*fc.» tik HKS.tJJhsis. pi »Aikctw >" •' 4 S.V <(«l k«»{«»>»»:r.;>»: .««>:. (jp;:<,-> tv )>: ; >x }> Ril") i'XS) > jy^f«<><<: xU ^VCWftsk«^ V) >j . UW^-^pf"^ ^ m •a .ef«* 'Oxfomto^!** «««a Ulr^m FW^«* (»ujna«"«" A»w-a"«» . ^r;- Bild 4. Den forslå upplagen av Erik Lindegrens Våra bokstdver,1959/60, repre­senterar i flera avseenden det absolut basta inom svensk bokkonst under efter­krigstiden. Den ar ljus, liitt och behagfull, fylld av fdrger i dalmålningarnas måttade men inte intensiva tonskala. Varje uppslag dr individuellt utformat i ndstan hela boken och vittnar om det oerhort stora arbete som lagts ner på att gora detta till et fullddigt arbete. Min stora kdrlek till denna bok forklaras na­turligtvis till stor del av att jag sjdlv befann mig i en sårskilt mottaglig period av mitt liv då jag forst fick boken i min hand. Men fortfarande fylls jag av stilla formgivarlycka varje gång jag bldddrar i den. Bild 5. Titelsida och kapitelborjan ur Bibeln (Bonniers),1963. Ett utsbkt exem­pel på den fina enkelhet och vilja till att underordna sig kravet på lattlåsthet och lattåtkomlighet som i hog grad kdnnetecknar Herbert Lindgren som typo­grafisk formgivare. Denna utgåva av Bibeln dr med sine många och stora om­brytningsproblem genomarbetad i minsta detalj. FEMTE MOSEBOKEN onka Und« li ou och Mrid, ty j»g ir ici FEMTE MOSEBOKEN sitr, men 1 korden kie darpi, uun DEUTERONOMIUM nm bin gora, och tlogo och Tonking­r och drevo eder anda ull Horma. Dl ka och graten infor Hejlums ansikte. 1 o infor edra dgon. och alldcla lisotn i i Fortsåttning av Moses tal: Most talar till folket om ved somhar it^,al6"'indi^ in0™ Edom, Moaboch Ammemangnfuisickt; skeUunder okenvandnng i_^ri' amorienSihon bise gros. S edan vin på Hedmarken DStSrHti Tofel, Laban, t bergibygd. ål Son bergibygd tUl, (ram lill Kadei-Bamea. over tw, och tiU (Mbwun'gmOn^edra UrjkJda Bam- Tde ^T2on7^tiU dem Detta .Hoto, efter, vad edra broder hava sig emellan; och ' nung, »m bodde i Hoboa, och Og. koi aungen i Baian, linx mmbor ho» honom, »i domen rattvi« meUan dem Haierot och Dt-Sahab elva dagve:rør från Hoteb i Moahi land, begynte denna Ufuiliggiung och mm, mantra dm ^ngc"UkarfS ^TdThogc; I sko­ ^Uer ikall i Hum*, vir Gud, ulade tal om på Horcb och lilL Men om nigoi^rende bhver edcr (or ivån, sk^en , bcrg^Vandm rdrr nu it a^^Ujxh brvirn^upp^ Så bjod jjg eder på den liden allt vad 1 skallen alla derai grannfolk på Hedmarken, i Bergibygdcn, i Och vi brSto upp (rån Horeb. och genom hela den i den itora floden, floden Frat. Se, jag h , an med cd har koval edra fader, Abr Jakob, att giva It dem och il dera> ud efier dem.. am pivageo tili Moab] Oken Och • HtnjitN, dina (åden Gud, har tillsagt dig. Frukta icke , T^n 1en Gud, in vi-; 1 skolen icke draga d I ANTIKENS HISTORIER HELLENISMEN foljdcn blev att ir MYTOLOGI antag; Eu­ianekdoter HAKAN BONDS Bild 6. Titelsida och uppslag ur Alf Henrikson, Antikens historier,1958. Utsokt elegans i fdrg och form prdglar hela detta bokverk -som så många andra hocker som Vidar Forsherg varit formgivare for. Typsnittet dr Janson, som han anvdnde med stor framgång under horjan av 60-talet. Antikens historier består av två band med blå ingres-dverdrag och tunna vita klotkanter upp-och ned­till. Som omslagshilder anvdnds helt utfallande reproduktioner av klassiska konstverk tryekta i svart på ljust blå botten for del 1 och ljust chokladbrun for del II. Texten dr påtryekt med bokbindarguld. Volymerna levereras tillsammans i kartong med samma blå ingres-dverdrag och tunna vita klotkant som på banden. Langre fram borjade något nytt handa. Man kan mårka ett okat Reklamtypografins intresse for reklamens typografi och formgivning. Reklamform-inflytande givama hade nåmligen efter amerikansk forebild utvecklat en ny, kraftfull och kontrastrik typografi. Och man arbetade mycket medvetet på att sammansmålta typografisk form och innehåll till en slagkraftig enhet. Man borjade bland annat systematiskt anvånda -och estetiskt sett forbmka -alla de fina amerikanska reklamtypsnitt som ska­pades i borjan av detta århundrade, t ex Bookman, Cheltenham och Cooper Black. Åven aldre amerikanska grotesktypsnitt som den foga formfullandade men robust naturliga Franklin Gothic togs fram. Allt detta borjade också så smått att dyka upp inom bokkon­sten (bild /j. De nya sjålvhåftande bokståvema (»gnuggisar» som vi nu kallar dem) på plastfoliebas kom i allt fler olika typsnitt. > Från bokkonstnår till grafisk formgivare Detta -och uppkomsten av nya stora annonssatterier t ex Arne Heines Typografen Ab gjorde att formgivarna inte langre var bundna till det egna tryckeriets begransade typsnitts-sortiment. De kunde istallet valja fritt ur ett enormt urval av nya och gamla typsnitt. De fick också mojlighet att påverka ordbildema på ett helt annat sått an tidigare genom att man med »gnuggisar» sjålv kan beståmma bokstavsavstånden, vilket år nåstan omojligt med me­talltyper. Detta har faktiskt mycket stor betydelse for slagkraften i en text. Precis som inom reklamen borjar den symmetriska typografin dominera. Det år kanske svårt att finna orsaken till detta, efter­som symmetrisk typografi av många anses hora ihop med en for­finad traditioneli bokkonst. Jag tror det hånger samman med att man tycker sig få en mer direkt kontakt med låsaren med en cen­trerad textgrupp (bild 8). Bild 7. Titelsida och innehållsforteckning ur New York, Kontrasternas stad, av fotografen Hasse Persson, 1969. Denna bok har utformats mycket fint av Jan Bohman och ar ett utmdrkt exempel på reklamtypografins inflytande på den helt moderna hokkonsten. UTAK ••AIXIaV AUXXISKAK niMTIIXK SUIAVAVIaV IKIIEX HuMmlMlH Siwkii«»/Hnlmsiad 5 KNUTJAEN SSON revolutioi SANNING OCH SSRPRXGEL Lennart Carleson &'• ww. ur "Essityy* oih "Vnr]fhaAi«r nu4 v.ittitunt at (iw/.xf WitVf Matematik iiirvårtid. En presenlalion ocnettciebatlinlågg Htrr HH%',S bimwi'ÅA nkoiumx ifatiftvt* hngmånt AiJrtifig finger ftGhtrfi • Alcd'tu'. pi Htny Martm/v i Af Whi ttti-ttcnrhiaM • frtusu iivra neri Atifr i UndaUoMUi i jt/kovx nuvtiitt Bild 8. Omslag av Dan Jonsson, Bild g. Omslag av Vidar Forsberg, Bild 10. Omslag av Vidar Forsberg 1968. 1960. och Sven-Eric Delér (foto), 1969. Enkel och rattfram vånsterstalld asymmetri blir också vanlig. Detta sått att arrangera text kånns ju naturligt for oss som skriver från vånster till hoger. Fårgerna blir mer intensiva -klart roda, blå, gula och grona kulorer ersåtter 50-talets mer raffinerade dova fargskala. Redan når de forstå pocketserierna kom i Sverige omkring 1:958-59 kunde man se en tendens till klarare och livligare farg­sammanstållningar. Bokstavsbehandlingen dåremot visar ofta prov på i basta mening utsokt typografiskt finsnickeri (bild g). Fotografiet anvånds mer och mer till bokomslag. Och ofta på ett mer direkt kreativt sått -till en bok om studentuppror anvån­der man inte en fårdig pressbild som visar poliser och studenter i slagsmål, utan hellre bara en mycket tydlig symbolisk detalj. Man låter t ex fotografera en tånd bensinflaska just fårdig till kast (bild 10). Ofta arbetar man med fotografiska collage eller foråndrar bil­den så att den blir rent svartvit och får dårigenom en mycket intressant grafisk effekt (bild 11). Jag skall inte fordjupa mig alltfor mycket i sjålva omslagets foråndring eftersom detta år ett så stort åmne att det inte går att pressa in i ramen for denna artikel. Vad som också foråndrar formgivarnas sått att arbeta år att allt 6 Mfi Från bokkonstnår till grafisk formgivare fler får bekvåm tillgång til stora teckningskameror, dår man kan gora fotostatkopior på vilka man forstorar eller forminskar teck­ningar, fotografier och textoriginal. Detta plus en mångd nya arbetsbesparande material och metoder har också påverkat bok­konsten under 6o-talet. Bild 11. Omslag av Håkan Lindstrom, 1969, samt uppslag ur samma bok. Utom den spannande grafiska effekten ger den fotografiska omvandlingen (samtliga illustrationer har kopie­rats på Kodak-film) av halvtonsoriginal till rent svartvita bilder en hel rad andra fordelar: Utgångsmaterialet kan va­riera i stil och kvalitet, resultatet blir till slutt i alla fall bilder med ett enhetligt grafiskt uttryck. Bilderna kan lått, med bara sax och lim, kombineras i ett slags collageteknik utan komplicerat retuscharbete. Det blir billigt att reproducera {som streckklichéer) och kan tryckas direkt på upplagans matta papper, lllustrationstekniken år låmplig for bocker med halvdokumentårt innehåll och sådana som kan foras in under rubriken 'non-fiction fiction' (det vil såga bocker med fiktivt innehåll i en skenbart realistisk form). Gengasolycka Freden i Moskva sloU den 13 mårs 1940, den 8 april inleddea Atertransport frin Tomedalen, och prylama skulle borja lamnas in i uthus och lador i Helgum den 12 april, men knappt hade muckartlget stannat pi stationen i denna tåcka ort, si rullade det ater vidare, upp mot Stromsund och Stomman och norska gransen. En elektriker från Sjale­vad tappade i upphetsningen sin pistol i korridoren så att ett skott gick av och sade: — Djivla Hitler. En annan uppgavs ha i vredesmod skjutit en ko fran kupéfonstret Hitler hade viren och sommaren framover alla tankbara framgångar medan de levde i ett evigf regn pa ett fjiill och snart trottnade på att blick« in i Norge, och så låg Sverige diir till sist: skalder som sett glåmiga och lonnfeU ut blev hogtidliga och rimmade på "hålla vakt", "på post" och "ett folk består", studenter, som det hållit på att aldrig bli något av, var plotsligt sekreterare i nyuppfunna patriotiska or­ganisationer och du med stora hovdingar, gamla badorts­hotell och sjaskiga konditorier levde upp i landets av­krokar, Folkberedskapen anstållde lånsomhud som rappor­terade att skoransoneringen var det storsta bekymret och att folket forlitade sig på Per Albin. Det var over huvud laget en lusi att leva, och en omsorg av primår betydelse var arbetet på alt i stursta och basta mojliga utstracluiing ersatta de snabbt krympande lagren 76 7 • Håkan Lindstrom Under 50-talet och borjan av 60-talet lade formgivama ned stort Lyrik ­ arbete på att gora lyriksåttning til masterprov på utsokt typografi typografisk med anfanger och små perfekt utjåmnade versalrubriker (hild 12). finkultur och nya former Bara en kvinna HJALMAR CL LLBERG pi andra sidan ligger en ny vårld och det nakna ljuseta oforvagna åventyr. i den itora enkelhetens nilsdga: Bara en kvinna med sin vattenkruka: omvirvd av fåglar skrider hon. Det h6ga Du miste ova dig 1 WERNERASpi;NSTROM kårlet balanserar pi hjassan och forlanger statyn. — O,i det verkliga | skdna karyatid i trasor, du som Når din sylter kommer pi besok slickcr mannens dagliga térst och barneu! talar ni ofta om syrener S&dant ar adel: att med hillnmg bara •om om tyrenen vore cn dod våxtart ocksi det tyng&ta. och inte vaije juni blommadc pi nytt i salar av mild honung och trastars s&ng. Skulle du orkat, om ej dessa svaga Kanske ir den ddd for dig? hjilpare kom pi vingar fdr att latta Bakom slutna 6gon itrrser du virlden. bordan av det lidande som ar lagt pi Rtatcrna nir dig, viskande, otydbara manniskans huvud? och som ett sorl frin avlagsna rum. Livet glider f6rbi i spegUng efter spegling hkt intiderna i en »tad av sten, dir gT6nik*n ir en hdrsigen (sann eller osann) berattad av lantmin pi torgcn Skogen glesnar KARLASFL.UND och dir iven havet ir en hdnigen. en gammal fdrsupen skeppares drbm. Du ir utstdtt ur sinnena* krets. Dina tinnen har inga vånner har. Kring stigen glesnar furorna, och himlen Fifingt sinder du dem ut pi spaning. emellan grona kronor bryter fram Men hur kan den som sjilv ej ilskar i standigt større flikar. Det blir rymd vinta att nigonstans bli mot tagen? framfor en vandrare, som foljer stigen. Du miste 6va dig i det verkliga, Han anar rcdan isens kron, och himlen inprinta tingens namn, ett efter ett, blir hog och klar och sikten ling och tydlig de unprungliga tingen, de unprungliga orden. I44 få JUNI % 145 Bild 12. Uppslag ur Dagens dikt, 1957. Typografi av Bengt Segerstedt. Långre fram intrådde en forandring. Den forfinade bokutstyr­seln for diktsamlingar forsvann och eftertråddes av en betydligt forenklad vardagsbetonad typografi. Det fanns flera orsaker; Dels uppstod under kort period ett mode -det nyenkla -som dikterade en antiestetisk, avskalad och ofta grovt tillyxad form­givning. Dess foretrådare vånde sig inte bara mot detaljforfinad typografi utan också mot diverse utsvåvningar i reklamtryckets anda. Men -man fick inte vara antiestetisk på vilket sått som helst. Den nya stilen foreskrev rubriker helst i brodstilens grad, allt satt med jåmn vånsterkant etc. Bildsidor skulle disponeras som hel-, halv-, eller kvartssidor, helt strikt utan jåmkningar till formån for bildens beskårning. Dels har diskussionen om våra hoga bokpriser medfort en gan­ • Från bokkonstnår till grafisk formgivare ska långtgående standardisering och forenkling som sarskilt gållt lyriktypografin. Dels ar en stor del av dagens lyrik mer vardagsbetonad till sitt innehåll. Detta har stor betydelse for den typografiska presen­tationen -gor den mindre hogtidlig och mer anspråkslos. Och kanske mer låtttillgånglig for de nya låsare som forfattaren hop­pas nå. All denna forenkling och standardisering har åndå inte alls medfort att våra diktsamlingar blivit ointressanta ur formgiv­ningssynspunkt. Tvårtom! Nya uttrycksformer har tillkommit som direkt påverkar bocker­nas utseende. Den konkreta poesin t ex -i dess lyriska form ingår ofta att orden skall ha exakt placering i forhållande till varandra. Ibland bildar de grafiska monster. Har manuskriptet då skrivits på skrivmaskin med dess jåmnstora bokstavsbredder och ordmellan­rum innebår det ett mycket stort arbete att overfora det till sått­maskintypografi (Bild 13). Bild 13. Två sidor ur Oyvind Fahlstrom, Bord,1966. 9 Håkan Lindstrom Under 50-talet och borjan av 60-talet lade formgivarna ned stort Lyrik ­ arbete på att gora lyriksåttning til måsterprov på utsokt typografi typografisk med anfanger och små perfekt utjåmnade versalrubriker (bild 12). finkultur och nya former i den itora enkdhrteni nålsoga: Bara en kvinna HJALMAR CULLBERC pi andra »idan ligger en ny vårld och det nakna ljuseU oforvågna åventyr. Bara en kvinna med sin vattenkruka; omvårvd av fåglar skrider hon. Det hdga Du miste 6vm dig 1 WERNERA8pENSTRov, kårlet balanserar på hjåssan och i det verkliga I forlanger statyn. — O, skOna karyatid i trasor, du som Når din »yiter kommer på besok slåeker mannens dagliga tdnt och barnet«! ular ni ofta om lyrener Sådant år adel: att med hållning bara »om om syrenen vore en dod våxtart också det tyngsta. och inte varje juni blommadc på nytt i salar av mild honung och traatars sång. Skulle du orkat, om ej dessa svaga Kanske år den ddd for dig? hjålpare kom på vingar fdr att låtta Bakom ilutna 6gon återser du vårlden. bordan av det lidande som år lagt på Rtatcrna når dig, viskande, otydbara mannukans huvud? och som ett sorl från avlågsna rum. Livet glider férbi i speglmg efter spegling likt årstiderna i en stad av sten, dar gr6nikan år en hdrsågen (sann eller osann^ berattad av lantmån på torgen Skogen glesnar KARL ASPUUND och dår åven havet år en hdrsågen, en gammal fdrsupen skeppares drbm. Du år utstdtt ur sinnenas kreu. Dina sinnen har inga vånner hår. Kring stigen glesnar furorna, och himlen Fåfångt sånder du dem ut på spanmg. emellan grbna kronor bryter fram Men hur kan den som sjålv ej ålskar i ståndigt storre flikar. Det blir rymd vånta att någonstans bli roottagen? framfor en vandrare, »om foljer stigen. Du miste Ova dig i det verkliga, Han anar redan åsens kron, och himlen inprånta tingens namn, ett efter ett. blir hog och klar och »ikten lång och tydlig de ursprungliga tingen, de unprungliga orden. .« « ju,. JU.. "S .45 Bild 12. Uppslag ur Dagens dikt,1957. Typografi av Bengt Segerstedt. Långre fram intrådde en forandring. Den forfinade bokutstyr­seln for diktsamlingar forsvann och eftertråddes av en betydligt forenklad vardagsbetonad typografi. Det fanns flera orsaker: Dels uppstod under kort period ett mode -det nyenkla -som dikterade en antiestetisk, avskalad och ofta grovt tillyxad form­givning. Dess foretrådare vånde sig inte bara mot detaljforfinad typografi utan också mot diverse utsvåvningar i reklamtryckets anda. Men -man fick inte vara antiestetisk på vilket sått som helst. Den nya stilen foreskrev rubriker helst i brodstilens grad, allt satt med jåmn vånsterkant etc. Bildsidor skulle disponeras som hel-, halv-, eller kvartssidor, helt strikt utan jåmkningar till formån for bildens beskårning. Dels har diskussionen om våra hoga bokpriser medfort en gan­ Från bokkonstnar till grafisk formgivare ska långtgående standardisering och forenkling som sårskilt gållt lyriktypografin. Dels år en stor del av dagens lyrik mer vardagsbetonad till sitt innehåll. Detta har stor betydelse for den typografiska presen­tationen -gor den mindre hogtidlig och mer anspråkslos. Och kanske mer låtttillgånglig for de nya låsare som f5rfattaren hop­pas nå. All denna forenkling och standardisering har åndå inte alls medfort att våra diktsamlingar blivit ointressanta ur formgiv­ningssynspunkt. Tvårtom! Nya uttrycksformer har tillkommit som direkt påverkar bocker­nas utseende. Den konkreta poesin t ex -i dess lyriska form ingår ofta att orden skall ha exakt placering i forhållande till varandra. Ibland bildar de grafiska monster. Har manuskriptet då skrivits på skrivmaskin med dess jåmnstora bokstavsbredder och ordmellan­rum innebår det ett mycket stort arbete att overfora det till sått­maskintypografi (Bild 13). Bild 13. Två sidor ur Oyvind Fahlstrom, Bord, 1966. Håkan Lindstrom Andra nya former har uppstått med tendensen att forena text­bild-ljud i lyriska sammanhang. Några forfattare har publicerat collage-påverkade bilddikter (bild 14) som ibland forses med Ijud­illustration i form av en grammofonskiva inlagd i boken. Den typografiska stil som utvecklats i Schweiz med Bauhaus- Modultypografi tidens »Die Neue Typographie» som grund, kan kanske kallas i svensk tappning modultypografi. Den ger ett omedelbart intryck av stramhet och konsekvens och kommer sårskilt val till sin rått i fackbocker och reklamtrycksaker med tekniskt innehåll. Det forefaller emellertid som om den inte passar vårt lynne, den har heller inte fått sårskilt många forespråkare hos oss. Detta år synd, eftersom den kan gora ett komplicerat material låttillgång­ ligt. Trots den schemabundna formen (hild 15) stålls mycket hoga krav på både formgivare och redaktor -kanske framforallt på redaktoren. Bild 14. Två dikter av Åke Hodell: En bild-ljud-dikt ur General Bussig, 1964, och Sjalvbiografi ur Svisch, 1964. mrnim-ftiHiirniiimii ur c n45hvvar^v3 "AWmTm .1« Inte pro; A-SPACE iJUÆaaK^. "»»iwi1 ' lnn»a J«e ffljei. lenni klatorla itf Jas au aal aa klarhat IQ Från bokkonstnår till grafisk formgivare Bild 15. Gudmund Nystrom foredrar kvadratiska format for illustrerade hocker som har for Stockholm under femtio år. I hans saft att arbeta finner man samma konsekvens och strama kraftfullhet som i den kontinentala modultypografin. Hans fargval år ofta ganska frånt och han anvånder sig gårna av mojligheten att trycka t ex en inledande text på kulort papper. Ibland såtter han då texten med en storre grad ån i boken i ovrigt och våljer bilder med stor grafisk ut­trycksfullhet. Fotobildboken Utformningen av fotografiskt illustrerade bocker i borjan av den har perioden hade många beroringspunkter med de principer som Anders Billow utarbetade på 30-och 40-talet. Men bilduppslagen hade småningom blivit mer varierade. Bil­derna vags mot varandra i asymmetriska arrangemang. Harvid tar man stor hansyn inte bara till bildinnehållet utan framforallt till bildernas ljusa och morka toner. Man arbetar med val definie­rade vita ytor melian bilderna i tilltalande spånningsforhållanden. På så sått får uppslaget jåmvikt och balans. Inget skall kunna irri­tera betraktaren, allt skall kunna uppfattas som en harmonisk helhet (bild 16). På samma sått som typografin långre fram på 60-talet borjade påverkas av reklamtypografin foråndrades också såttet att gora bildlayout. Åven med bilder kan man kånna lusten till symmetrisk placering. Bilderna på ett uppslag samverkar dårfor inte långre med varandra i en helhet, utan varje bild får leva sitt eget liv och med full kraft tala direkt till betraktaren (bild ly). Bild 16. Två val avvagda uppslag av Bo Berndal, det ena håmtat ur Naturen som formgivare, 1955, och det andra ur Kust, 1957-Berndal har i Grafiskt Forum 9, 1958, i en mycket klar och informativ artikel redovisat grunderna for denna form av bildlayout i hbcker och tidskrifter. Bild 17. Uppslag ur Ujamaa. Mdnniskor i Tanzania. Bild: Yngve Baum, text: Stig Holmqvist, 1970. Från bokkonstnår till grafisk formgivare Soiiiinai-f rojdrr •Staden.«« n>a *«lrak Bild 18. 1 borjan av den period som hår behandlas återupptåckte man de många glasplåtsnegativ som finns kvar på museer och i privata samlingar. Det nya man fann var framfdrallt att man med dagens teknik kunde gora sensationeilt detaljskarpa reproduktioner av dessa storformatsnegativ. En svunnen vdrld up­penbarades med fotografiets hela påtaglighet. De forstå bockerna av detta slag -med bilder från gamla Stockholm -såldes också i stora upplagor. Det exem­pel som visas hår år Per Anders Fogelstroms Stad i bild, 1970. Den har form­givits av Håkan Lindstrdm. I boken forekommer sida vid sida teckningar, xylo­grafier, fotografier samt reproduktioner av redan tryckta bilder. Satsytan år dels tvåspaltad, dels trespaltad for att tillåta både variation och nåra anpass­ning till bildmaterialet. Bildlayouten gjordes innan boken var skriven. Forfat­taren skrev sedan exakt så många rader som formgivaren hade markerat for varje uppslag -en arbetsmetod som nog endast kan våljas av en forfattare som har så stor journalistisk erfarenhet som Fogelstrdm. Håkan Lindstrom De bocker som jag vill karaktårisera som avant gardistiska år Avant garde sådana dar utformningen inte år lika hårt bunden av de pedago­giska, forsåljningsmåssiga eller andra ekonomiska krav som galler den kommersiella utgivningen. Istållet kraver man fantasifullhet och nyskapande typografi. I denna grupp finner man en del pri­vattryck och julpublikationer men framforallt en hel del utståll­ningskataloger (bild 19j. Bild 19. Den som i vart land nått de absolut basta resultaten i denna genreår Hubert Johans­son, hovboktryckare och form­givare. Han har just den dår unika formågan att bege sig utanfbr det vedertagna och såkra och åndå med såker smak skapa något som alla finner attraktivt. Och som inspirerar till efter­ foljd. Exemplen hår år håmtade ur utstållningskataloger for t ex Moderna Museet. Jag får er­kånna att jag ofta haft storre glådje av katalogen ån av sjålva utstållningen. I KONSTE Modema Museet VIKING EGGEUNG HERBERT GE I 7 maj-3 september 1961 1GIACOMETTI NAUM Från bokkonstndr till grafisk formgivare Den samproducerade boken Bokband Oscbcrgskihet »ftj toMcN (,« Sat:,iikrc ogsA »ej- Dt ui rtoit ftaxJ. ifcr ^«iic cn sVibc, jfjOftlcii ir JSSii Bcst-c.Ni.it* t foroo tOKlwiirfw pS P>: kiixK, Jer i> mtd ifot for jo »pm­shprtkM Uger moifrfix*™. dcatt j5»jv af Ranen »wrt rtg ug dit nu takk rcxuuKrftd« l Jci udmfct( Oskj (j«k>kui)^U"rf ct ct ct 21.4 ni laoKt c hygfci Has tf t| ftm hci.jlrj pbu&cr pi hv«f side (UK, 150) D osMXxeWati^ t ved i/ VilUd>rtv>vc-dekofchoxcn ovsn kixw riotac (oixfei yi # & ncjcuk •»( dc indre bord oj» bviiet « US SAMMTT FCUNILRU^OC. >OA A )QC3> irctliSlJd <>f Cft ;rf) ond^t l >6 4flUe»viJc8 et ijtsnci uj ct desrra) ttuipttifigtn «rmai «> WV l ijpe. J«kcJJtoi CM Aitf-f Bild 20. Ett av de forlag som var tidigt ute och som nu rdknas bland de stora på detta område år bokforlaget Forum med Adam Helms som chef och drivande kraft. Forlagets forstå och hittilis mest framgångsrika samproducerade projekt år Bjorn Landstroms Skeppet,1961, som tryekts på 13 sprak. Detta ar en typ av bocker med gamla anor: man kostar på en mycket rik och genombearbetad illustrering i flerfårgstryck och tryeker samtidiga upplagor på flera språk. Skillnaden gentemot 1800-talets foregångare år att nu gors inga stora investeringar i form av original-och reproduktionsarbete forrån ett tillråckligt stort antal intressenter kontrakterats. Som forhandlingsunderlag har man då en vål utford bok-dummy med inritade bilder och prov på textuppslag, titelsidor etc (bild 20 och 21). Under 50-talet borjade man framstålla vål utforda och vackra fdrlagsband. Detta berodde nog till stor del på att man jåmnsides­med 25 utvalda bocker också borjade att årligen vålja 25 forlags­ band. Denna tradition år nu delvis bruten — till stor del beroende på att man på forlåggarhåll inte långre uppfattar bandet som våsent­ 15 Bild 21. Ett annat forlag som haft stor framgång med samproducerade bocker ar TreTryckare. Har ett uppslag ur Nautiskt bildlexikon,1963. Det jag heundrar i denna bok dr det precisa utforandet -exaktheten i teckningar och tryck. Det ar samma slags skonhet jag finner i aldre tiders arkitektritningar. Bild 22. Bandet till Bibeln (Bonniers), 1963, har komponerats av Herbert Lind­ gren och dr ett gott exempel på att god formgivning langt ifrån enbart består i ett rastldst sokande efter nya idéer. Istållet galler det att skickligt utnyttja kdnda symboler i nya och spdnnande former. Från hokkonstnår till grafisk formgivare ligt for bokens marknadsforing. Darfor har man i den allmanna kostnadsjakten onskat forenkla bandets produktion så mycket som mojligt. De flesta formgivare vars namn man moter i samband med 25 utvalda bocker har också gjort fina band men den store mastaren ar nog trots hård konkurrens Herbert Lindgren, som från borjan var en mycket duktig handbokbindare. KONSTEN MAURIET.'vSK.ULimiRr SS 0(H ARKIi IKTURfNS HISfORiA FRAX ÅLOSTA IlDtR TlLi, VÅRA UAGAR av H. W. JcillSOII FOKORD av Carl Nortlenfalk Bild 23. Bandet till Konsten som också komponerats av Herbert Lindgren visas har tillsammans med omslaget. Man ser att formgivaren arbetar med ett fåtal grafiska element for varje bok, sinsemellan har de varierats så att alla deras estetiska mojligheter utnyttjats. Detta år arbetsbesparande,men viktigareåndå: man uppnår en grafisk enhetlighet, som år mycket våsentlig for intrycket av omsorgsfull produktion och vederhåftighet. Teknisk kvalitet Det år fråmst bockernas formgivning som år vårdefull och in­tressant i svensk bokkonst. Den tekniska kvaliteten har dåremot svårt att håvda sig vid en internationell jåmforelse. Det år låttare att forverkliga kravet på lonsamhet och kortare produktionstider ån kravet på hog kvalitet. Orsak: boken i Sverige år en produkt med små ekonomiska marginaler. Man blir alitid Håkan Lindstrom tvungen att våga lågsta pris mot rimlig kvalitet. I den situationen kommer kvaliteten alitid i klam trots en del forsok att stalla upp ambitiosa normer. Man skulle kunna tycka att de storre tryckeriforetagen med sina stora resurser -modern utrustning och tekniska experter ­och mojligheter till rationella arbetsmetoder skulle ha goda forut­sattningar att genomgående hålla hog kvalitet. Part 1. IntroductiuD Gunnar Adler-Karlsson Chapter One Iniroduction, Summary and Implic Western Economic Warfare 1947-1967 Bild 24. Omslag av Kerstin Bring, 1968, samt sida med kapitelbdrjan (typo­grafi av Almqvist &Wiksells ateljé). Denna hok år en typisk exponent for detta foretag: den allmdnna stilen år saklig, men inte tråkig. Den tekniska kvalite­ten år hog och jåmn. Jag får en vision av att man verkligen pa ett sjålvklart sått får maskinerna att fungera — att tjåna månniskan istållet for tvårtom. Det enda foretag som jag tycker lever upp till dessa mojligheter år Almqvist & Wiksell i Uppsala (bild 24), vilket man kan kon­ statera varje år i samband med bokurvalen. (Man kan i katalog­ texten for en bok som valts ut 1966 finna att den producerats direkt av såtteri och redaktion utan att sårskild formgivare anges, något som val illustrerar den hoga kvalitativa standard foretagets bokproduktion håller.) Trots allt ser framtiden ganska ljus ut. Det finns tendenser i den tekniska utvecklingen som pekar på att kvalitetskravet i hogre grad kan goras oberoende av Idnsamhetskravet. Så t ex kan man vid datasåttning erhålla en jåmn och tått såttning som overtråffar det båsta som kan åstadkommas med konventionella metoder. Från bokkonstnar till grafisk fonngivare Ett annat exempel ar fotosattning (eventuellt datastyrd) som i forening med offsettryck kan ge en så skarp bokstavsbild att den nåstan kånns alltfor skarp for ogat. Men detta problem av­hjålps genom att nya typsnitt tecknas direkt for fotosattning. Betydelsefullt for framtida svensk bokkonst ar också att vi får allt fler medelstora tryckerier runt om i landet som tycks kunna forena modern storforetagsteknik med det lilla foretagets alla for­delar, som personlig kontakt, samhorighetskånsla och produk­tions-overblick. Det foretag i denna grupp som i de årliga urvalen hittills haft storst framgång år Bohuslånningens Boktryckeri i Uddevalla (som t ex i urvalet 1967 också fått med en bok som producerats direkt av såtteri och tryckeri). INTEGRERING, FORENKLING OCH ALLSIDIG KREATIVITET! Så vill jag sammanfatta utvecklingen av svensk bokformgivning under det senaste decenniet. Med integrering menar jag att formgivarens arbete numera ofta borjar redan då boken befinner sig på idéstadiet och fortsåtter till dess den år fårdig for distribution. Anledningen till detta år att utgivningen av fack-och rikt illu­strerade bocker okat kraftigt. Dessutom har såttet att sålja bocker foråndrats: nu våljer kunden sjålv sin bok från gondoler och bok­handelsdiskar. Av formgivaren fordras dårfor att han år mer all­sidigt kreativ ån forr. Han skall skapa såljfråmjande omslag med slagkraft och uppmårksamhetsvårde och samtidig ge bokens inne­håll en pedagogiskt riktig och typografiskt låttillgånglig utform­ning. En rad olika skål for typografisk forenkling har jag stållt upp i avsnittet om lyriksåttning. Hårtill kommer nu också att våra arbetsuppgifter blivit så omfattande och tidskråvande. Det blir helt enkelt nodvåndig att arbeta med snabb och såker typografi ­som inte kråver lång tid i såtteri och inte fordrar omståndlig efter­kontroll i korrekturet. (Man kan t ex undvika att anvånda ver­saler i rubriker. Båttre år att anvånda bara gemena bokståver, vilka kan travas upp efter varandra utan besvårlig spårming och utjåmning. Man sparar också tid åt sig sjålv och såtteriet genom att acceptera utgångsrader overst på textsidan (horungar), forut­ • Håkan Lindstrom satt att de inte blir for korta. Dessa åtgarder forsåmrar inte den kvalitet som lasaren har rått att begara.) For femton år sedan då jag forstå gången horde talas om bok­konstndren så fick jag den uppfattningen att man framforallt stållde estetiska krav på hans arbete. For den grafiske formgivaren år situationen en helt annan. Hans uppgift år idag att skapa den optimalt attraktiva boken ge­nom att balansera "teknik och estetik inom givna och ofta ganska snåva ekonomiska ramar. Teckning av Stig Claesson ur Stig Claesson, En stockholmsbok (1966). ~- OQDOlS ra Från bokkonstndr till grafisk formgivare BOKILLUSTRATORER I SVERIGE UNDER 60-TALET Den konstnårligt illustrerade boken for vuxen publik blir alltmer sallsynt i Sverige. Vi har många skickliga konstnarer som verk­ligen kan utfora illustrationer som passar for reproduktion i bok­form, men det finns uppenbarligen inte tillråckligt stort intresse varken hos den bokkopande allmånheten eller hos dem som år inriktade på ett mer bibliofilt boksamlande. Varfor det har blivit så kan jag inte forklara -formodligen finns det flera sinsemellan oberoende men samverkande orsaker. Man kan bland annat anta att vår tids låsare av skonlitteratur hellre onskar uppleva bilder som konst på annat sått ån i bok­form med dess begrånsningar i fråga om format och tryckteknik. Forr var illustrationema ett neutralt och forklarande komple­ment till en beråttande text. Idag då det litteråra innehållet ofta år mer svårtillgångligt måste de i hogre grad ses som konstnårligt spånnande, personliga uttryck for konstnårens egen upplevelse. Men -håri ligger en fara, ty, om de till sin karaktår inte stammer med låsarens sått att uppleva boken, kan de kånnas fråmmande, ja, rentav storande. Kanske kan något av motståndet mot illustre­rade bocker forklaras av detta. Trots ett vikande kopintresse har emellertid många fint illu­strerade bocker publicerats under 60-talet. På sida 20 och foljande sidor visas ett litet, men tåmligen representativt urval av tecknin­gar och annan grafik. Jag har tagit med de konstnårer som mer kontinuerligt framtrått under det gångna deceniet och som i viss mån kan sågas vara stilbildande. Linoleumsnitt av Svenolov Ehrén ur August Strindberg, Giftas (1968). Pennteckning av Per Åhlin ur Tage Danielsson, Mannen som slutade roka (1968). Blyertsteckning av Roj Friberg ur Europeiska folksagor (1965). Pennteckning av Dan Jonsson ur Edgar Lee Masters, Spoon River (196/). Tragravyr av Sven Ljungberg ur Par Lagerkvist, Det eviga leendet (1969).