Paideia

Leder

Anne-Karin Sunnevåg — 2024-12-11

Leder

Lederartikkel – Salamanca 30 år etter

Thomas Nordahl — 2024-12-11

For 30 år siden ble det av UNESCO arrangert en stor konferanse over fire dager i Salamanca i Spania, med deltagere fra 92 land i alle verdensdeler. Resultatet av denne konferansen ble Salamancaerklæringen, som til sammen ca. 160 land senere skrev under på. Erklæringen bygde på kunnskap og erfaringer omkring hvordan alle barn og unge kunne inkluderes i den alminnelige skolen og få en likeverdig utdannelse. Den flyttet søkelyset fra barns vansker og problemer, til hvordan skolen kunne møte barn med ulike forutsetninger og gi alle barn like muligheter uavhengig av deres forutsetninger og bakgrunn.

30 år med inkluderende opplæring i norsk skole

Peder Haug — 2024-12-11

Artikkelen gir et 30-årsperspektiv på utviklingen etter Norges tilslutning til Salamanca-erklæringen i 1994. Den tar opp utviklingen i grunnskolen, hvordan inkludering er møtt politisk, hvilke praksiser som finnes og hva som er utsiktene for inkluderende skole. Så langt foreligger det ikke arbeider som studerer dette temaet over hele tidsperioden. Konklusjonen er at ideen om inkluderende opplæring har fått et visst begrepsmessig feste i norsk skole, men er i mindre, men varierende grad etablert som praksis. Den politiske prioriteringen har vært uklar. Utsiktene for videre utvikling er uklare.

Inklusion i almenundervisningen i Danmark: Hvad har vi lært efter Salamanca?

Ane Qvortrup — 2024-12-11

Artiklen besvarer to spørgsmål: Hvordan er det gået med at realisere principperne fra Salamanca-erklæringen fra 1994 i Danmark, og hvad har vi lært om inklusion? Svarene gives på baggrund af et historisk tilbageblik til specialpædagogiske overvejelser siden 1700-tallet og en kortlægning af situationen siden det danske Folketing i 2012 vedtog den såkaldte ”inklusionslov” om, at andelen af elever, der skulle inkluderes i den almene undervisning, skulle udgøre 96 % i 2015. Artiklen viser, at det kvantitative mål aldrig er blevet nået, og at et stigende antal skoler har igangsat et arbejde med såkaldte ”mellemformer” for at bløde op på den binære distinktion mellem inklusion og eksklusion. I artiklen argumenterer vi for, at erfaringerne i Danmark viser, at inklusion er et paradoksalt begreb, fordi inklusion for nogle kan skabe eksklusion for andre, og fordi ufrivillig inklusion kan skabe oplevet eksklusion. Derfor foreslår vi, at vellykket specialundervisning betegnes som ”inkluderende eksklusion”. Vi har lært, at målet ikke er, at flest mulige elever skal inkluderes i almenundervisningen, men at flest mulige elever skal opleve inklusion i en undervisning, der er tilrettelagt efter netop deres ønsker og forudsætninger.

Var står vi och vart är vi på väg? Inkluderande utbildning i Sverige 30 år efter Salamancadeklarationen

Thomas Barow — 2024-12-11

I denna artikel analyserar vi utvecklingen av inkluderande utbildning i svensk grundskola sedan Salamancadeklarationens antagande för 30 år sedan. Vi fokuserar särskilt på implementeringen av policyreformer och utformningen av pedagogisk praktik med särskilt fokus på specialpedagogiskt arbete och elever i skolsvårigheter. Analysen bygger på styrdokument och publicerade studier. Resultatet tyder på ambivalenta utvecklingsspår: trots att själva ordet ”inkludering” inte nämns tycks styrdokumenten innehålla inkluderande ambitioner. Samtidigt ser vi både inkluderande och exkluderande tendenser i skolans verksamhet. För den pedagogiska praktiken väcker vår studie reflektions- och diskussionsmöjligheter över principer, policyer och genomförandet av inkluderande utbildning.

Inkludering i finsk utbildning: utmaningar, möjligheter och framtida riktlinjer för specialpedagogik

Heidi Harju-Luukkainen — 2024-12-11

Med 30-årsjubileet av Salamancadeklarationen och de globala målen för hållbar utveckling som utgångspunkt, vilka betonar inkluderande och rättvis kvalitetsutbildning för alla, syftar denna forskning till att undersöka den nuvarande situationen för inkluderande utbildning genom att analysera de senaste forskningsresultaten. Den historiska kontexten som utgångspunkt i denna artikel belyser hur långt vi har kommit i utvecklingen av inkluderande utbildning och understryker vikten av att fortsätta denna strävan. Genom att använda en deskriptiv litteraturöversikt som metod har studien tematiserat forskning publicerad mellan 2021 och 2024 (N=11) för att ge en omfattande förståelse för hur inkludering beskrivs inom den finska specialutbildningskontexten, med särskilt fokus på förskole- och grundutbildning. Resultaten visar att även om Finland har gjort betydande framsteg i att främja inkluderande utbildning, kvarstår fortfarande utmaningar. Denna forskning understryker att inkluderingens breda definition leder till varierande tolkningar och implementeringar i Finland, vilket skapar skillnader i utbildningsmöjligheter för elever med särskilda behov. Den decentrali serade naturen hos det finska utbildningssystemet, i kombination med praktiska hinder som begränsade resurser och ökad arbetsbelastning för lärare, understryker behovet av tydligare riktlinjer och starkare samarbete för en mer konsekvent och effektiv implementering av inkluderande praxis.

Daglige rutiner og børns deltagelse – den inspirerende praksis ifølge pædagogisk personale

Lone Svinth — 2024-12-11

Artiklen beskriver, hvordan pædagogiske medarbejdere fra 30 daginstitutioner og dagpleje i en nordsjællandsk kommune i grupper reflekterer deres inspirerende pædagogiske praksis i forhold til de daglige rutiner i deres dagtilbud. Med inspiration fra et sociokulturelt perspektiv er vi bl.a. optaget af, hvordan børn indgår som deltagere i daglige rutiner, og hvilke muligheder de har for at være med til at forme praksis gennem deres deltagelse (Wenger, 2004). Vi finder, at daglige rutiner gøres til genstand for en kompleks pædagogisk balancering mellem betingelser og vilkår på den ene side og pædagogiske og omsorgsmæssige intentioner på den anden side. Undersøgelsen viser, at betegnelsen ”daglige rutiner” giver et meget forsimplet billede af, hvordan bl.a. måltider, garderobe, badeværelsessituationer og overgange praktiseres i danske dagtilbud. Som analysen viser, er der ikke tale om den ”vante vej” forstået som noget ureflek-teret og rutinepræget, hvor det samme mønster gentages dag ud og dag ind. I stedet får vi indblik i, at daglige rutiner i høj grad er pædagogisk faglighed i fuldt flor, og ifølge samtalerne på de 40 lydoptagelser gøres daglige rutiner til genstand for vedvarende overvejelser og justeringer. Undersøgelsen viser også, at daglige rutinesituationer er arnested for børns spirende identitetsdannelser og deres erfaringer med at blive til som mennesker i et fællesskab, hvor de oplever sig trygge og værdsatte.

Lärarstudenters argument för skolans rumsliga organisering

Jens Gardesten — 2024-12-11

denna artikel presenteras lärarstudenters perspektiv på elevers rumsliga handlingsutrymme i framtidens skola. Studenterna fick utifrån vinjettmetodologi möjlighet att argumentera för hur en skola borde organiseras utifrån deras perspektiv. Argumenten för att öka elevernas rumsliga handlingsutrymme handlade om att lärarstudenterna i sin framtida lärarroll ville vara ständigt tillgängliga för eleverna, samt med hänvisning till skolvardagens oförutsägbarhet som gör att elever alltid bör ha tillgång till läraren, även under raster. Argumenten för att minska elevernas rumsliga handlingsutrymme innehöll dock också hänvisningar till skolvardagens oförutsägbarhet och till att läraren under arbetsdagen måste ha möjlighet till ostörd rast och förberedelse. Resultaten diskuteras inom ramen för komplexitetsteori där skolor ses som dynamiska sociala system där rutiner och strukturer kan bidra till nödvändig komplexitetsreduktion. Sammanfattningsvis bidrar artikeln med perspektiv på hur organiseringen av framtidens skola kan stödja omsorgsuppdraget och tillsynen över eleverna, parallellt med en rimlig arbetsmiljö för både lärare och elever.

Trivsel og mistrivsel – mellem offergørelse og kompetencegørelse

Hans Jørn Søberg — 2024-12-11

Boganmeldelse

Bogomtaler

Ole Hansen — 2024-11-01

Bogomtaler