Paideia

Leder

2024-03-08T15:46:50+01:00

Leder

Sosial ulikhet i skolen

2024-03-08T15:52:43+01:00

Lik rett til utdanning har vært, og er en viktig målsetting for skolepolitikk i Skandinavia. Hensikten er at skolen skal gi alle barn og unge like muligheter og de samme rettighetene. Gjennom dette skal skolen bidra til sjanselikhet for alle, og utdanningssystemet skal dermed kunne redusere sosial ulikhet i samfunnet. I tillegg finnes det i lovverket også et forskjells-prinsipp i skolen, ved
at de elevene som har de dårligste forutsetningene skal få noe ekstra gjennom individuelle rettigheter tilknyttet for eksempel spesialundervisning. Lik rett til utdanning, knyttet til sjanselikhet og et forskjells-prinsipp, er viktig fordi utdanning er et ubetinget gode (Føllesdal, 1999).

Implementering af en kommunal indsats: Ændringer i de organisatoriske og fysiske rammer for børns motoriske udvikling

2024-03-13T15:52:24+01:00

Artiklen præsenterer, hvilken indvirkning en vuggestueindsats har haft på de organisatoriske og fysiske rammer i institutionerne. Der bruges data fra observationer, interviews og spørgeskemaer (før- og efterspørgeskemaer), hvor indsatsen er gennemført. Datamaterialet beror på ledernes besvarelser og inkluderer materiale fra 36 kommunale eller selvejende institutioner i Høje-Taastrup Kommune, hvor indsatsen er gennemført. Besvarelserne viser, at indsatsen har resulteret i væsentlige ændringer i institutionerne. For det første har institutionerne fået et større fokus på motorisk udvikling; for det andet er der sket en ændring i institutionernes organisering af dagligdagen, der giver bedre mulighed for børnenes fysiske udfoldelse; for det tredje er der sket en positiv ændring i institutionernes retningslinjer på området; og for det fjerde er der sket en positiv ændring i institutionernes fysiske rammer. På baggrund af disse resultater argumenterer vi for, at implementeringen af indsatsen har medført positive forandringer Implementering af en kommunal indsats: Ændringer i de organisatoriske og fysiske rammer for børns motoriske udvikling i institutionerne, der bidrager til at give børnene bedre forudsætninger for motorisk udfoldelse.

Personformerande undervisning i förskolan; att skapa en identitet och att bli ett subjekt

2024-03-13T15:58:36+01:00

Artikeln är inriktad på undervisning i förskolan och pedagogers möjligheter att reflektera över sin undervisning. Artikeln bidrar till forskningsfältet om personformerande undervisning i förskolan genom att empiriskt illustrera undervisningsaktiviteter som främjar barns identitetsskapande och subjektskapande. En systematisk sammanställning av undervisningsaktiviteterna presenteras med ambitionen att erbjuda vidgande möjligheter för pedagoger att, enskilt och tillsammans, reflektera över, och kritiskt granska sin egen personformerande undervisning.

Förskollärares balansgång mellan att undervisa ett kunskapsinnehåll och att tillvarata barns intresse

2024-03-13T16:08:44+01:00

Införandet av undervisningsbegreppet i förskolans läroplan har inneburit att förskollärare fått tolka och finna former för hur undervisning i förskolan ska realiseras. En tidigare utgångspunkt i tillvaratagande av barns intresse i samband med undervisning har nu delvis utmanats. Barns intresse är fortfarande närvarande i samband med undervisning men där riktande av barns intresse mot ett kunskapsinnehåll framstår som lika viktigt som att följa barns intresse för detsamma. I artikeln visas hur förskollärare balanserar mellan de båda tillvägagångssätten i temaarbete på en förskola. Stort fokus får tillvaratagande av barns intresse och utformning av varierande undervisningsaktiviteter där barn får skilda upplevelser. Kunskapsinnehållet i sig tenderar dock att hamna
i bakgrunden.

Psykologisk tryghed blandt pædagoger i dagtilbud

2024-03-13T16:31:05+01:00

Internationalt er der forsket intensivt i psykologisk tryghed i store virksomheder, men der findes endnu ingen forskning på daginstitutionsområdet. Denne undersøgelse udfylder dette hul og svarer på, hvordan danske pædagoger
på daginstitutionsområdet oplever psykologisk tryghed på deres arbejdsplads, og hvilken indflydelse henholdsvis ledere og kolleger har på, om de oplever psykologisk tryghed eller ej. Spørgeskemabesvarelser fra 305 pædagoger og dybdegående interviews med tre pædagoger indikerer samlet, at kolleger til en vis grad, men særligt ledelse har betydning for variationer i pædagogers oplevede psykologiske tryghed. Vi foreslår med afsæt i teorien, at ledere arbejder målrettet med at forbedre medarbejderes psykologiske tryghed ved at sætte rammer, invitere til deltagelse og reagere konstruktivt.